Read Runeberg

Gotlands land och folk

Originalsida 100
Originalsida 100
Originalsida 100
Originalsida 101
100–101

Sida 100

4. Kristendomens införande på Gotland

100 Tiden för kristendomens införande på Gotland.

som hednisk, konung i Upsala 1085—88, ja 300 år efter Anskarii tid voro ännu Småländingarne och Östgötarne hedningar, liksom deras konung, Blot-Svens son, Erik årsäll, som först på sin sotsäng lät döpa sig och dog i sina hvita dopkläder («hvita vadum») 1137. Då kristna predikanter uppträdde i Sverige redan i förra hälften af 800-talet, kan man ej anse troligt att på Gotland, hvars invånare foro i köpenskap äfven till kristna länder, kristna predikanter ej skulle funnits före 1029 eller 200 år sednare än i Sverige, och att Olof Haraldsson varit den, som här först af alla förkunnade kristendomen. Med all säkerhet kan man anse, att kristna lärare varit här före Olof Haraldsson , men ännu vid hans besök var kristendomen föga gynnad på Gotland, utan rönte stort motstånd; först efter 1030, ungefär vid medlet af 11:e århundradet, började kristna läran blifva riktigt rotfästad samt under sednare hälften af samma sekel undantränga hedendomen, så att vid början af det 12:e kristendomen var ensam herrskande och blott en och annan i smyg vågade blota till fädrens gudamakter. Kristendomens införande på Gotland var ej en följd af tvång och maktspråk utan af öfvertygelse, derför har den ock omfattats med hjertats hela värma, hvilket nogsamt synes af de herrliga tempelbyggnader, som de gotländska menigheterna uppfört, egnande deråt en högst ovanlig omsorg och ofantliga kostnader, i den fromma öfvertygelsen att genom kyrkobyggnaderna förvärfva himmelen och saligheten. Intet annat landskap i Skandinavien har, i förhållande till sin storlek, så många och ståtliga tempel från forntiden som Gotland. På föga öfver 27 qvadratmil finnas 94 kyrkor eller 3 à 4 på hvarje qvadratmil, utom klostren och de många helgedomarna i staden.

En af de första, kanhända den allraförsta kristna predikanten på Gotland, har varit biskop Unni eller Unne, Bremens erkebiskop. Af det arbete om Bremens erkebiskopar, som, något öfver 100 år efter Unnis tid, sammanskrefs af magister Adam, vet man, att Unni såsom kristen lärare och apostel besökt Sverige och der aflidit i Forn-Sigtuna, der hans lik jordades, men hufvudet fördes af hans lärjungar till Bremen och begrofs framför altaret i S:t Peters kyrka. Strelow (sid. 134) berättar att han uppehållit sig på Gotland och der lärt folket kristendom samt bott på en gård i Klinte, som efter honom fått namn.

Källa: Project Runeberg ·