Sida 101
4. Kristendomens införande på Gotland
Kristendomens första förkunnare på Gotland: Unni och Odinkar. 101
Gården heter nu Hunninge , men h har väl ej ursprungligen hört till namnet, utan, efter gotländsk fornsed eller osed att vid uttal af ord, som börja med sjelfljud, kasta ett h framför, fått sin hedersplats i spetsen af namnet. Tiden för hans besök på Gotland har varit i förra hälften af 900-talet eller omkring 100 år före Olof Haraldssons besök 1029. Strelow uppgifver (sid. 134) 930, men hans årtal från de äldre tiderna äro sällan att bygga på. I företalet till Rhyzelii Biskopskrönika (pag. 6) uppgifves, att Unni kommit till Upland 930, och är denna uppgift pålitlig, så har väl vistandet på Gotland varit kort förut eller jemnt ett århundrade före konung Olofs.
En annan gotländsk apostel omtalar Strelow (sid. 139) under namn af «Odichardus Senior (den äldre) udi Sverrig». Någon svensk biskop med sådant namn har man ej reda på, men förmodligen har det varit den danske biskopen Odinkar senior eller den äldre. Är denna förmodan riktig, så har han lefvat i slutet af 900-talet samt varit af den gamla mäktiga ätten Hvide, ättling till Slau och broder till Palnetoke, stiftaren af Jomsborgs vikingaförbund samt farbroder till den mäktige Skjalm Hvide, herre på Seland och Rügen i Sven tveskäggs tid, hvars sonsöner voro de berömde tvillingbröderne erkebiskop Absalon i Lund och Esbern snare. Strelow berättar att Odinkar eller Odichardus personligen rest till Gotland, förordnat kyrkogårdar kring kyrkorna och invigt dem «som skulde betjene til deres Begrafvelser» och att hans bostad varit vid Botikars (Båticke ?) i Eskelhem. Kyrkor funnos väl knappast då ännu på Gotland, men kristne till något mindre antal torde der nog varit, och Odinkar har förmodligen invigt jord till begrafningsplatser åt dem, när de afledo.
Att biskopar från andra länder besökt Gotland samt der invigt kyrkor och kyrkogårdar, det visar äfven Gutasagan, hvars femte kapitel lyder sålunda:
Källa: Project Runeberg ·