Sida 115
5. Gotlands storhetstid
Visby Sjölag. 115
Det tyckes som Visby inträdt i Hanseförbundet på 1540-talet och i omkring 120 års tid varit en styrande medlem af samma förbund, hvarefter dess inflytande i Hansan förminskats. Redan före Hansetiden och ännu mera under densamma, då Visby stod på höjden af makt och inflytande, nedsatte sig en betydlig mängd fremmande handlande, förnämligast Tyskar, i Visby, som antog utseende af en tysk stad med tyska seder, tysk borgareanda och höga fasta byggnader med hvalf och trappformiga, mot gatan vända, gaflar efter forntyskt manér. Utom de rika handlanderne var staden uppfylld af krigiska och djerfva handtverksskrån. Stadslagen var skrifven på «båda tungomålen», gutniska och tyska, och stadens styrelse, bestående af tvänne borgmästare, dem Stadslagen kallar Fogdar, samt 36 rådsherrar, valdes till hälften af hvardera utaf dessa båda nationer. Uti 1 kapitlet 2 och 3 §§ Visby Stadslag stadgas derom sålunda: «I rådet skola vara sex och trettio män af bägge tungomålen och icke flera; deraf skola alltid tolf bevista rätten om året uppå rådhuset. Och fogdar skola der två vara, en gotländsk och en tysk; de skola rätten bevista på torget».
Rådet tyckes utgjort tvänne afdelningar, «rätten på torget» för rättegångssaker och öfverläggningar med borgerskapet, bestående af 24 rådsherrar, samt «rätten på rådhuset» för stadens yttre angelägenheter samt sådana ärenden, som skulle hållas hemliga. Borgmästrarne turade förmodligen om att föra ordet i den ena eller andra afdelningen.
Källa: Project Runeberg ·