Sida 149
8. Uppkomsten af Skrå- och andra Borgareföreningar. — Valdemar Atterdag på Gotland
Strelow har intet att förmäla härom, men folktraditionen har i troget minne bevarat tilldragelsen och åtskilliga enskilda, dervid förefallna, händelser. Att Valdemar, innan han lemnade Gotland, tillsatte fogdar öfver landet, som skulle hålla honom det tillhanda, och att dessa fogdar efter hans bortresa blefvo ihjelslagna, omtala både Strelow och andra äldre författare. Strelows ord äro: «Oc sette K. Valdemar hans Fogeder i Landit, med nogit Folk, huilcket der skulde holde Folcket under Lydelse oc Tuang, oprette Ting oc Stefne, som endnu kalldis Valdemars Ting, men disse Fogder begynte noget for hardt, huorfore Almuen forsamlade sig, oc slog straxt alle hans Folck ihiel.»
Att Valdemars afsigt med detta Gotlandståg varit ej blott att plundra utan ock att lägga ön under Danmark, framstår tydligt; men Gotländingarne, liksom Öländingarne, hafva, så snart de sett sig i tillfälle dertill, slitit Danskarnes ok från sin skuldra och åter gifvit sig under Sveriges välde. Vi anföra här äldre författares berättelser om den af Valdemar Atterdag verkställda eröfringen af Gotland.
Fransiskanernes i Visby Diarium (uti Scriptores rerum Svecicarum medii ævi) berättar derom: «År 1361 intog danske konungen Valdemar Gotland och Visby, hvarest han i strid nedgjorde omkring 1800 bönder («rustceos») dagen före S:t Jakobs dag («in vigilia Sancti Jacobi», d. v. s. den 24 Juli) och hemvände med ganska betydliga skatter från stad och land.»
Samme klosterbröders Codex (ur Scriptores r. S. m. æ.) har en något utförligare, ehuru dock äfven knapphändig, beskrifning derom, så lydande: «År 1631 kom Valdemar med en stor krigshär och många tyska furstar till Gotland vid Sanctæ Mariæ Magdalenas fest (den 22 Juli) och dagen efter S:t Jakobs dag («in crastino Sancti Jacobi», d. v. s. den 26 Juli) stridde han med bönderna utanför stadens södra port och dödade 1800 af dem och omedelbart derefter erhöll han Visby stad genom underhandling («cum placitatione»). Först på S:t Augustini dag (den 28 Augusti) återvände han, medförande den största skatt af guld och silfver, tagen från staden och landet.--- Märk att år 1360 hade kung Magnus Smek öfverlemnat hela Skåne med dess fästningar åt kung Valdemar för intet. Dessutom tillstadde han denne att äfven erhålla Gotland om han kunde taga det.»
Källa: Project Runeberg ·