Gotlands land och folk

Visbys anseende förminskadt. 189

af Visby, till borgerskapets stora förtrytelse och harm. De protesterade ifrigt mot uppförandet af denna borg, men kungen var envis i sin föresats och hade planer i hufvudet, som han ej lät andra veta. För att lugna borgarena utfärdade han, en månad efter grundläggningen, på S:t Egidii dag (den 2 September) ett försäkringsbref af innehåll: att hvarken invånarne eller köpmännen i allmänhet skulle hafva någon skada af slottsbyggnaden; att staden skulle oförkränkt bibehållas vid sina besittningar och privilegier; att man ej på slottet skulle skydda dem, som förbrutit sig i staden, eller tvärtom. Konungens embetsmän skulle vara borgarena behjelplige i alla rättvisa saker, liksom desse skulle bistå de förre att i allt som var till konungens, hans länders och stadens bästa.

Konungen for tillbaka och satte riddaren herr Truid Hase till öns ståthållare och anförtrodde honom att fortsätta slottsbyggnaden, den han ock till största delen fullbordade under de 26 år han innehade detta embete. Han hade redan 1395 varit ståthållare på Gotland på drottning Margaretas sida och 1404 deltagit i striden mot ordensherrarne. Denne herre, som alltså mycket deltagit i Gotlands angelägenheter, dog 1437.

Visby hade under vetalietiden förlorat större delen af sin förr så betydliga handel och återfick aldrig mer sin fordna betydenhet och sitt stora inflytande i hanseförbundet, änskönt det ännu tyckes hafva lyckats bibehålla sin gamla rättighet att hafva uppsigt öfver handeln på Novgorod. Äfven denna stad hade lidit mycket genom de inre stridigheter, som egt rum i Ryssland, och handeln på Novgorod var ej längre lika betydlig och inbringande som den förr varit. Emellertid fick Gotland efter 1404 vara i fred i några och fyrtio år, hvarunder Visby handel åter började något tillväxa, och när