Sida 248
17. Severin Norbys höfdingetid
handladt De ville ock stå halfva krigskostnaden, som derpå uppgå kunde, allt på det Söffren Norby ju måtte blifva skild vid Gotland. Kung Gustaf svarar omsider dertill, att om de vilkor, som Herman Israel hade föreslagit, blefve af hans principaler ratificerade, hållne och observerade, så ville h. k. m:t göra dertill hvad honom i saken tillstode, deremot Herman Israel beropade sig på sitt kreditiv och eljest med många eder betygade, att allt hvad han i så måtto hade föreslagit, vore honom af hans principaler befallt och skulle obrottsligen blifva hållet och hvar något deraf skulle fela, så ville han för sin person godvilligt blifva kung Gustafs fånge. Tog fördenskull kung Gustaf det ärendet uti betänkande och omsider beviljade de lübskes begäran till att skilja Söffren Norby ifrån Gotland, ändock konungen bar fara derför, att det icke måtte aflöpa utan Sveriges kronas stora skada och ordspråket blifva således besannadt: när två hundar bitas om ett ben, måtte den tredje komma och tagat bort; det också skedde, som framdeles blifver förmäldt.
«Detta beviljandet att göra verkställigt gjorde kung Gustaf sig redo med alla nödtorfter till kriget, lät sönderslå en stor del af sitt silfver och bära't på myntet och lät mynta en ansenlig summa penningar både i Stockholm och Upsala, drog så ihop sitt bästa krigsfolk till häst och fot både ifrån Finland och andra orter till 8,000 man förutom sjöfolket. Lät bemanna örlogsskepp och dem med allt tillbehör utrusta, förordnade ock deröfver herr Berndt von Mehlen till amiral och öfverste för folket. Drog så konungen sjelf med folket ifrån Stockholm den 6 Maj och lopp till Kalmar, väntandes der något på finska flottan, så ock några lübske och andra skepp ifrån Tyskland, men pingstdagsafton seglade hela conjugerade flottan utur Kalmaresund till Gotland, och som krigsfolket dit ankommo, togo de straxt in allt landet, förutom Visby stad och slott, som de då hårdt belägrade till vatten och land.»
Hvitfelt och Strelow uppgifva, att det varit i Juni Svenskarne anländt till Gotland, det måtte då varit straxt i början af samma månad. Enligt sistnämnde författare skedde landstigningen på fyra särskilda ställen: Kronevall, Vestergarn, Hall och Östergarn,
Källa: Project Runeberg ·