Read Runeberg

Gotlands land och folk

Originalsida 273
Originalsida 273
Originalsida 272
Originalsida 273
272–273

Sida 273

19. Reformations-tidehvarfvet

Lübeckarne 1525 eller under den tid af nära ett halft år lübska hären och flottan här uppehöllo sig. 1527 infördes lutherska läran i Sverige och samma år fick Gotland för sista gången visitationsbesök af biskopen i Linköping. Det var den myndige och sluge Hans Brask, som genom denna föregifna visitationsresa blifvit på begäran befriad från den borgen, han måst ställa hos konungen till säkerhet för att ej vika ur riket. Han lånade så mycket penningar ur gotländska kyrkorna han kunde få och tog med sig så många historiska dokumenter han kunde öfverkomma, hvarpå han åter gaf sig af, men ej till Sverige, dit han aldrig återvände, utan till Danzig; men innan han lemnade Gotland hade denne nitiske anhängare af katolska läran nöjet att erhålla slottsherrens, Paul Sehstedts, biträde derutinnan, att de lutherske predikanterne blefvo med hugg och slag bortjagade utur S:t Hans kyrka i Visby; men borgerskapet tog de evangeliska i försvar och skaffade dem sin kyrka genast igen, hvaraf kan slutas, att en ej ringa del af borgerskapet varit tillgifven evangeliska läran, hvilken tillgifvenhet i förening med det armod, hvaruti staden efter den sista svåra plundringen nedsjunkit, vållat, att de uti samma plundring förstörda kyrkor och kloster i Visby ej blifvit åter iståndsatta utan fått förblifva ödelagda. Det har fattats stadsboerne både förmåga och vilja att återställa de herrliga byggnaderna i deras förra stånd. Deras undergång och stadens utarmande blefvo följder af Danskarnes år 1449 anställda förrädiska stormning och antändning af Visby samt Lübeckarnes åren 1509 och 1525 företagna anfall, plundringar och uppbränningar. Särdeles visade de sistnämnde sig barbariske och vildsinte vid den sednare plundringen. Detta får tillskrifvas deras harm och förbittring öfver den stora skada, deras handel och sjöfart lidit af Norbys kaperier. Ehuru Visby ej var skyldigt och vållande till dessa fribytarebragder, hade det dock dragit nytta deraf och det var från Visby hamn fribytarne utgått, det var dit de fört sitt rof: derföre måste nu det stackars Visby lida för hvad det ej kunnat hindra. Det hat och den vrede Lübeckarne hyste mot Norby, som de ej fingo hämna sig på, utgötos öfver den olyckliga staden, som de fått i sitt våld. De helgedomar, som nu af dem förstördes, lära varit Dominikanerklostret med S:t Nikolai kyrka, Helgeandshuset jemte den dertill hörande Helgeandskyrkan, S:t Olofs och S:t Peders kyrkor, troligen ock S:t Klemens och Fransiskanerklostret och till en del dess kyrka S:t

Källa: Project Runeberg ·