Sida 81
2. Gotland under hednatiden
Ett gammalt Gotlandsqväde om Longobardernas uttåg och öden. 81
gränser och från en stor ö, Skandia, som ligger i Oceanen (de gamla sydeuropeiska författarne ansågo Skandinavien för en ö och Östersjön sammanhängande med Norra Ishafvet och Nordsjön, såsom ock i en aflägsen urtid tyckes varit förhållandet, då Finska viken genom de stora ryska insjöarne Ladoga och Onega haft utlopp i Hvita hafvet), att de, under anförande af Ibo och Ajo, sökte sig nya boningsorter och först besegrade Vandalerna.
Att Longobarderna vid deras uttåg först kommit till Gotland, derom finnas tvänne gamla uppgifter. Den ena, som dock uppgifver årtalet omkring 300 år sednare än uttåget inträffat, är en anteckning uti fransiskanernes i Visby diarium, som i öfversättning (det är nämligen på latin) lyder så:
«År efter Guds börd 686 hafva Longobarderna dragit ut ur Danmark och hafva de till större delen varit Jutar. Svår hungersnöd har härtill tvungit dem liksom ock Hunnerne att draga bort ur Sverige. Detta har händt i danske konungen Snös tid och hafva de varit uttagne genom lottande. De hafva först kommit till Gotland och derefter till Rügen, hvarest de qvarlemnat skeppen och framkommit till Italien, hvarest deras land kallas Lombardiet. I Carl den stores tid hafva de inryckt i Apulien, der de ännu äro.»
Den andra uppgiften är vida fullständigare, ehuru intet årtal der uppgifves. Det är ett ålderdomligt rimmadt qväde, som temligen fullständigt beskrifver Longobardernas bragder och öden. Det tyckes vara skrifvet på gotländska, ehuru danska och tyska ord återfinnas deribland. Dess nuvarande form är kanhända ej den ursprungliga, utan torde vara en omarbetning af en äldre, och flera ord hafva blifvit förändrade vid sednare gjorda omskrifningar. Qvädet, som först finnes infördt bland de af A. S. Vedel samlade danska kämpavisor och sedermera i Arild Hvitfelts och Strelows krönikor samt flera danska författares arbeten, är dock gotländskt, samt vidrör historiska tilldragelser på Gotland under hednatiden, hvadan det väl förtjenar sin plats i historien om Gotlands hednatid. Det lyder hos Strelow sålunda:
Ebbe oc Aage de Helde saa froe , Siden de for hunger aff Skaane droe, Da steddis de naest varum guthe Gudland, Med Gamle oc Vngum, Qvinde oc Mand, Derum Snecker vaare halfuefjerdum Stj ,
Källa: Project Runeberg ·