Idun: 1890

100 I DU N 1890 öfverslås med en kopp god gräddmjölk. Bör ej ätas varm. Smörgåsbordet. God rätt till smörgåsbordet. Afhönseller anklefver tillredes en god rätt på följande sätt : ett skedblad fint stötta skorpor, 3 à 4 matskedar mjölk får stå att svälla en liten stund; därpå tillsättes salt, hvitpeppar, en nypa socker, ett par teskedar smält smör, ett ägg samt sist något finhackad lefver; massan slås i en porslins- eller bleckform att gräddas omkring 20 à 30 minuter; ätes varm till smörgås. Obs. Som lefvern är olika stor, kan man ej bestämma om en hel eller half är lagom till denna sats. Piccola. Att inlägga makrill. Fisken rensas, fläkes, saltas lätt samt får ligga några dagar, hvarefter den afstrykes, sönderdelas och nedpackas i burkar hvarftals med socker, salt och färsk dill; efter min mening skadar ej heller litet salpeter. Ätes till smörgåsbord med en sås af grädde, ättika, socker samt hackad dill. Makrill kan äfven med fördel rökas, då fisken, sedan den rensats och fläkts, beströs med salt, socker och starkpeppar och får ligga 3 à 4 dagar, beroende på hur pass salt man vill hafva den. Man bör sätta ett par trästickor på tvären inuti fisken, att den rökes väl igenom, eljes smakar den rå. Makrill, som skall rökas, bör ej tvättas, utan blott torkas invändigt med en mjuk trasa. Ates skuren aom lax till smörgås eller och bräckt, hel eller styckad. Frida N. N. Allmännyttigt. 0m man blott tänker sig för, kan mycket i ett hushåll komma till nytta ; så bör man t. ex. i en låda samla all stearin, som aftäljes, för att ljusen skola passa i kronor och stakar. På strykdagarne kommer den väl till pass, ty stearin erfordras alltid, då stärkelse skall tillagas, såvida man ej begagnar engelsk briljantstärkelse. Alla ljusbitar samlas ock i en låda för att användas i lyktor eller vid behof därmed smörja stryckjärnen. Det är ju ej heller troligt, att det som tillvaratagi s vid ljusens isättande, kan vara tillräckligt till stärkelsen, utan måste ljusbitar äfven beräknas därtill; de afputsas då noga samt rifvas, hvilket är bekvämare än att sönderskrapa dem med lcnif. Frida N. N. Husgerådet. Hvar ock en vet, hur lätt knifvar skadas därigenom, att de vid diskningen af vårdslösa eller okunniga köksor slängas uti hett diskvatten och kanske af en eller annan orsak få blifva kvarliggande, så att skaften lossna. Detta undvikes, om de ställas i en bleckflaska, kanna eller dylikt och varmt vatten påhälles så högt, att blott bladen komma att stå i vattnet. Silfverknifvar tåla än mindre alt läggas i varmt vatten, bladen liksom krypa då fram ur skaften. Frida N. N. En för mindre hushåll i mitt tycke nästan oumbärlig sak i köket, då man ej har diskbord, är en s. k. disklåda, i hvilken disken hvälfves och bvarigenom man mycket sparar sina handdukar. Man låter förfärdiga en trälåda, längd och bredd efter behof, med ett par tums höga kanter samt i midten på botten efter längden en liten urbålkning, i hvilken från sidorna utmynna små reflor. Lådan måste intaga en lutande ställning, (hvilken åstadkommes därigenom, att den står jå två högre och två lägre fötter), så att vattnet rinner bort genom ett hål anbragt midt för den långa urhålkningen och hvarunder man sätter en tallrik, innan disken börjas. Disklådan bör vara oljemålad för att lättaie kunna hållas ren. Frida N. N. Klädedräkten. Ljus plysch rengöres på ett lätt sätt genom att strö mjöl därpå, hvarefter det omsogsfullt piskas bort. Mjölet skall taga med sig all smuts och till och med hvit plysch blir därigenom åter vacker. Herrkläder, i synnerhet af kamgarnstyg, blifva lätt blanka. För alt få bort dessa blanka fläckar, fuktar man dem litet och stryker dem, sedan man lagt ett stycke tyg öfver dem. Man kan då och då upprepa detta förfaringssätt. Toaletten. Tillredandet af märgpomada. Man skrapar väl ur märgen ur alla stora ben, sedan man huggit sönder det slaktade nötkreaturet, lägger märgen i kallt vatten och byter om detta, tills märgen är hvit och blodet ursköljdt. Nu (Forts, å följ. sida.) Annonser. Annonspris: 25 öre pr petitrad ( =10 stafvelser) Ingen annons införes under 1 kr. LEDIGA PLATSER. En verkligt snäll och anspråkslös flicka, som har lust att lära sig matlagning och öfriga hushållsgöromål, kan till våren blifva antagen i en liten tjänstemannafam., bosatt i vack. skogstrakt. Eget rum och fritt vivre erh, men fordras, att sök. är kunnig i klädoch annan sömnad, för att vid behof biträda därmed. Svar ins. till »Hem 1890». Kalmar p. r. [15791 F ör en snäll, ordentlig, äldre flicka med godt utseende, van vid inomhus förefallande göromål och kunnig i hvarjehanda handarbete samt litet klädsönmad, finnes plats i medio af mars att tillse tvänne 3 à 4-åriga gossar. Svar, åtföljdt af fotografi och löneanspråk, till »A. B. 1890», poste restante, Mariedam. 11602] L