Idun: 1890

1890 41 I D U N Iduns läsarinnor bedjas uppmärksamma annonsafdelningens rubriker ffiänstsöfonde och Lediga platser. Red. befordrar gärna alla inkommande frankerade svar, som bära tydligt annonsnummer eller signatur, till annonsör, som vid annonsens insändande meddelat Red. namn o. adress. Bäst är att vid annonsens insändande bifoga likvid i penningar eller gångbara frimärken. Hvar och en kan själf beräkna annonskostnaden, enär hvarje tiotal stafvelser bilda en rad à 25 öre. Minst fyra öfverskjutande stafvelser räknas som full rad. Sålunda räknas 87 stafvelser som 9 rader; 82 stafvelser som 8 rader. Alla lättforstådda förkortningar äro tillåtna. Idun är för kvinliga tjänstsökande bästa annonstidning! Allt, töm rör damernas värld, annonseras bäst i Idun! itillsammans så, att en svart blir på Ihvardera sidan och en på midten, sy sedan öfver hvarje söm oeh rundt om hela stycket med guldgult garn s. k. »kråkspark». Dynan stoppas med två hvarf vadd och fodras med svart bomullskypert. Tvinna en tjock kordong af två länkar svart och en länk blått garn och fäst den rundt om ytterkanten. I nedre kanten fästas med stoppnål fyra decimeter långa trådar, tio tvarta och tio blå (hvarannan hela bredden utefter), den ena tråden tätt invid den andra. Sammanvik den dubbelt (2 dec.) och knyt fransen till ett galler. Maria. Soppor. Soppor, som skola afredas med grädde skära sig ej, om grädden kokas upp i särskildt kärl och tillsättes medan den sir varm. Finnes ej grädde, kan uppkokad mjölk i stället användas, men då bör en ägg-gula vispas i soppskålen med några skedar af den varma soppan, innan den upphälles. Den kokade grädden har, som man vet, en alldeles olika smak med den okokade, hvilket. måste ihågkommas då den användes till afredning. Afredda soppor äro svåra att förvara, ty de surna lätt och böra ej tillredas i större kvantitet, än som fordras för tillfället. Köket. Anka väljes med mjuka fötter och fast fylligt bröst; de tama hafva gula fötter och de vilda (änderna) röda. Fårkött bör vara fast och högrödt med styft, hvitt fett, samt anses bäst då fåren äro 3—5 år gamla. Om kreaturet varit mycket ungt, kännes köttet mjukt, då man nyper däri ; om det däremot varit gammalt så skrynklar köttet sig, då man nyper däri, och bibehåller sedan dessa skrynklor. Fettet på unga får kan lätt sönderdelas, men på de äldre sammanhålles det med hinnor. Då fåret varit angripet af rötfeber, är dess kött blekt och fettet gulaktigt, hvarjämte köttet lossnar från benen och små vattendroppar utpressas, då man trycker därpå. Hammeln eller vädurens kött värderas högst och igenkännes på de stora fettklumparne på insidan af låret. Gotländskt fårkött anses med skäl som det finaste och erinrar till smaken något om rådjur, emedan fåren på Gotland tillbringa hela somrarne i nästan vildt tillstånd. Allt fårkött är bäst om hösten. Oxkött. Godt oxkött har frisk högröd färg med ljust gulaktigt fett och mjuka muskler, kokött har fastare muskler och hvitare fett, men ej så högröd färg. Dåligt kött af illa underhållna eller allt för gamla kreatur igenkännes därpå, att köttet är mörkt eller blåaktigt och fettet mörkgult och segt. Om kreaturet varit mycket gammalt, synes en hård sena mellan köttet vid refbenen. Om köttet, då man trycker därpå med fingret, åter hastigt höjer sig, är det af ett ungt djur, men om det däremot höjer sig långsamt, eller om fördjupningen kvarstår, så har kreaturet varit äldre och köttet är af mindre god beskaffenhet. Kalfkött bör vara hvitt, med klart, nästan genomskinligt fett, men köttet kan stundom vara välsmakande, om äfven färgen är något mörkare. Det påstås, att en del slagtare åderlåta kalfvarne före slagtningen för att köttet skall blifva hvitare, men det blir då äfven mera torrt och smaklöst. Då fettet kring Djurarne är hvitt och fast, är köttet vanligen af bästa sort och alldeles färskt. Det kan ej förvaras så länge som köttet af äldre kreatur, isynnerhet under varm eller fuktig väderlek. Dåligt kalfkött är fläckigt och svampigt, med mjukt och fuktigt fett. Medelstora, feta kalfvar hafva bättre kött än de större och något äldre. Kalfvens kött anses ej fullt närande, förr än den är 2 månader. Köttet af kvigkalfven föredrages framför tjurkalfven. Om skumning af buljong och köttsoppor. Detta är ett ganska viktigt kapitel, i synnerhet för oerfarna kokerskor, som hvarken förstå, huru ytterst nödvändig skumningen är eller rätta sättet att gå tillväga därvid. För det första måste man ihågkomma, att fettet är af två slag, af hvilka det ena hårdnar och bildar en fast kaka, då soppan kallnar, och således utan svårighet kan borttagas, under det det andra förblir flytande. På soppa, t. ex af fårkött, samlar sig allt fettet i en dylik hård kaka då soppan kallnar, och då kakan aftages är soppan alldeles fri från fett; kokas soppan däremot på fläskkött, blir fettkakan ej så hård, och äfven sedan den borttagits, finnes soppan bemängd med fett. Samma förhållande är äfven, då soppan kokas på blandadt kött och på ben. För att kunna bortskumma det feta låter man soppan kvarstå mycket länge öfver elden att småkoka under ständig skumning. Detta sätt är äfven det enda möjliga, då man vill borttaga det feta på soppor, som varit afredda med smör. En kokerska får aldrig öfverlemna sig åt den villfarelsen, att soppan är fri från fett, därför att den hårda fettkakan därpå borttagits, medan soppan var kall, och detta skall hon snart inse, om hon ånyo uppkokar soppan, ty då den kallnar för andra gången bildas åter en fettkaka därpå. Ett sätt att borttaga det feta hastigare än genom skumningen och utan att låta soppan kallna, men som vi dock ej vilja rekommendera, är att fylla en liten skål med soppa samt att, då fettet samlar sig på ytan, luta litet på skålen och blåsa fettet öfver dess brädd. Detta går ganska hastigt och endast helt obetydligt af soppan går förlorad. De flesta finna dock detta sätt mindre angenämt, hvarför vi nu : skola beskrifva en annan metod, som ;; i alla hänseenden är vida att föredraga. Skumningen fortsättes så länge fettet sprider sig jämt öfver hela ytan och kan borttagas, utan att för mycket af soppan medföljer, men då det endast bildar små droppar eller pärlor, trycker man ett rent, hvitt läskpapper lätt mot ytan, hvarigenom fettet fastnar därvid. Sedan man upprepat detta några gånger, är vanligen allt fett försvunnet. I synnerhet då buljong beredes för sjuka, är det särdeles viktigt att på detta sätt frånskilja det fett, som ofta ! kan varaj skadligt för dem, och som alltid ger soppan ett osmakligt utseende. Risotto à la milanaise. Man bryner 213 gram (| ®) smör, lägger däruti 50 cl. (1| kvarter) torra risgryn, som omröras flitigt, tills de äro ljusbruna, då ilägges en finhackad lök att brynas därmed. Därefter påspädes buljong 1 liter 31 cl. kanna). Då denna inkokt under ständig omrörning blandas massan med 2:ne händer parmesanost (rifven). îrix. Slakt. Att salta skinka, 320 gram salt, 55 gr. salpeter, 55 gr. starkpeppar, 25 gr. kryddpeppar, 4 dl. sirup, litet ingefära. Detta gnides på båda sidor, och skinkan vändes hvarje dag under 3 veckors tid, hvarefter den är färdig att rökas. Hedvig G. Jag använder alltid vid nedsaltning af kött groft bergsalt samt saltbitter, som jag strör emellan hvart hvarf kött ; har jag på våren tyckt, att laken ej varit klar, då har jag blott låtit den €å ett uppkok, skummat den väl samt, ««2 .kali, åter slagit den öfver köttet. Linchen. Huskurer. Frostmedel. I Idun ha redan förr osrm åren åtskilliga medel mot frost- ■skador i händer och fötter angifvits. I dag meddelas emellertid ett nytt, ypperligt recept. Man skaffar sig på apoteket 10 gram Iehtyol ammon. och 10 gram vaselina flav. Väl blandade gifva dessa ämnen en visserligen till utseende och lukt obehaglig salfva, hvilken man om kvällen stryker på de sjuka ställena och omlindar med en mjuk linneduk. Kedan efter några få dagar, skall man förnimma, betydlig JindrÎBg och snart vara kvitt det onda. D:r P. ■Illtedel mot bleksot. 55 gr. pomeransskal, 25 gr. milifolium, 40 gr. fin äakrits, 12 dl. vatten kokas tillsamman, tills det återstår 8 dl. Silas och får kallna. Tillsättes sedan med för 25 Öre dubbla malörtsdroppar, 15 öre järndroppar. Tages 1 vinglas morgon och afton före maten. Kaffe, syrlig och rökt mat undvikes. Hedvig G. Hvarjehanda. Taffelprydnad. I denna bjudningarnes tid göras oupphörligt nya, vackra uppfinningar till prydande af bordet. Så fäster man vid den med en färg broderade bordlöparen på bestämda mellanrum atlasband i broderiets färg, som mellan kuverten löpa ända fram till bordkanten och här sluta i en liten rosett. På midten mellan kanten och bordlöparen fästes så en matsedel och en liten bukett friska blommor; bägge delarne skola alltid befinna sig till venster om gästen. Finnes ej bordlöpare, så räcka banden från den ena bordskanten till den andra. Färgen väljer man då, passande till servisen, så att det hela verkar harmoniskt. La comtesse. Af kulört silkespapper kan man på en kort stund förfärdiga en ganska näpen lampskärm i form af en ros. Man tager ett papper af ungefär 20 centimeters storlek, viker först ihop det en gång, därefter en gång till, så det bildar en fyrkant, därefter viker man det tvärs öfver, så det blir fyrkantigt. Sedan klipper man rundt omkring, så att det uppviket bildar en åttabladig stjärna, så fortsätter man, tills man får 14 stjärnor allt mindre och mindre. Sedan viker man hvarje blad öfver ryggen på en bordsknif och skjuter sakta ihop det, så blir det krusigt. Sedan fäster man ihop alla stjärnorna; i midten sätter man ett par stjärnor af annan färg. Idiss. Prisfrågor IV—VI. (Af samtliga till Redaktionen iüsända frågor, afsedda att införas â vår vanliga afdelning för »Frågor och svar», utvälja vi till hvartannat nummer tre, hvilka vi numrera i särskild följd med romerska siffror. För det bästa oeh niest uttömmande svaret å någon af dessa tre frågor, hvilket insändes inom 14 dagar efter det resp. numrets datum, utbetalas för hvarje gång ett pris af tio kronor, förbehållande vi oss att på öfligt sätt få efter godfinnande begagna oss af äfven ej belönade skrifvelser.) IV. Hvad bör inbegripas i ett litet husapotek på landet, där tillgång till omedelbar läkarvård ej alltid finnes, och huru bör det förståndigt handhafvas? Ella. V. Om en god oeh rationel metod för våningens dagliga städning beder En ung husmor. VI. Finnes något verkligt bekvämt, föga tidsödande och ekonomiskt sätt att i ett mindre hushåll för hvarje dag åstadkomma nödigt behof afhembakadi, färskt brödt »Älsklingen.» Frågor. N:r 37 1. Frågas om någon af Iduns läsarinnor vill gifva beskrifning på god lefverkorf? Hertha. N;r 372. Hvar erhålles billigaste mönster till den nu moderna skånska väfnaden (kraftdukagång m. m.)? Svar till »Fru på landet». M:r 373. Frågas om någon af Iduns läsarinnor skul'e viija lemna mig något vackert mönster till en divanbordsmatta (flossaväfnad) samt säga rmg, huru stor en dylik matta bör vara, vore jag mycket tacksam. Agda. N:r 374. Hur skall jag få mina fönster fria från is? Så fort temperaturen går under noll, infinner sig gifvet den otrefliga is-skorpan pä fönstren och tar ifrån oss vår annars så förtjusande utsikt öfver Humlegården. Ester. N:r 375. Kan någon af Iduns ärade läsarinnor upplysa mig om bästa och billigaste medlet att fylla en smal öppning mellan tvänne framtänder med? (Jag har betalt tandläkare 8 kronor för en fyllning; den varade endast några månader. Men det har jag ej råd till vidare). ^ O. G. N:r 376. Anhålles att få anvisning pä någon populär karta öfver stjärnhimmeln, där konstellationerna stå utsatta. Prenumerani i Caristad. N:r 377. __ Såsom prenumerant tager jag mig friheten fråga, på hvilket vis en flicka kan taga ett lån för studiers idkande. Emy. N:r 378. »Böra äktenskap mellan kusiner, änskönt de i lag äro tillåtna, ur andra synpunkter undvikas?» »Personligen intresserad».