Idun: 1890

40 IDUN 1890 parna där inne. För sent? Fans det ingen bot, ingen? Hade hon ingen möjlighet, ej en enda, i lifvet kvar att kunna godtgöra? Två lif förspillda — det var för mycket. — — —- — — — — — Det stod inte till att bära. — — —------- — Hon sjönk pä knä vid den låga länstolen, och i sin tårlösa smärta vred hon händerna, förtviflad — hela hennes späda kropp skälfde af undertryckta snyftningar. — — — — —---------- ----------------------------------------------------- Hon borrade ned hufvudet bland brefven — — — — -— vaggade fram och åter som under en olidlig smärta. — ■— — — — — — Plötsligt lyfte hon upp det lidande ansiktet, en ny känsla kom hjärtat att slå än vildare, --------— — ack jo, det fanns bot! hon älskade — — — — — — och med hvarje tung och het tår, som nu föll öfver brefven, kom också en kyss. Ja, hon älskade! Räkningen skulle nu göras upp — döden hade icke tagit allt hopp med sig — när hon nu hade kärleken, och så sorgen till, skulle hon inte vara i stånd att då bruka de krafter, han sagt, att hon egde, och göra sitt lif sådant, som han velat ha det? Och med hvarje gjord uppoffring och hvarje vunnen seger skulle hon ju närma sig det, hade han sagt — och då kanske också få försoning och frid. Men hvarför måste hans hjärta brista först för att lära henne detta, för att fylla hennes med kärlekens kraft? Det hade ju varit så mycket bättre och lättare att älska tillsammans än på detta sätt, en och en hvar på sin tid . . . Bidrag i alla ämnen mottagas med tacksamhet. Wt Förslag till matordning för veckan 26 jan.— I febr. Enklare hord. Söndag: Soppa på blomkål, kyckling, chokoladpudding. Måndag: Fläskkorf med grönsaker, (italiensk ehipolataragu), puré på risgryn. Tisdag: Kalfkyckling, pärlgrynsvälling. Onsdag: Sylta och rötter, soppa på kalfsvans (tillredes som oxsvanssoppa). Torsdag: Fårkotlett med löksås, puré på potatis (parmentifere). Fredag: Stufvade aborrar, soppa på höns (Cochy See)! Lördag: Surstek med makaroni, fruktsoppa. Recept. Fläskkorf med grönsaker (Chipolataragu). 1) finare: Morötter, skurna som korkar, kokas i buljong; rostade och skalade kastanier, champignoner och magert färskt fläsk tillsättas och få koka med morötterna, hvarefter kokta prinskorfvar och sönderskuren öfverblifven kokt eller stekt fågel tillsättas; alltsammans får därpå stufvas med en sås, beredd af smör, hvari man inarbetat en matsked fint hvetemjöl, och hvilket därpå fått fräsa tre à fyra minuter, hvarefter starkt hopkokt buljong äfvensom ett glas madeira blifvit tillsatt under kokning, till dess såsen blifvit simmig. Denna ragu kan äfven användas som garnityr till fågel, anka, höns, kalkon, gås, äfvensom till kalfstek, men då uteslutes den sönderskurna fågeln. 2) Enklare: Vanlig god fläskkorf kokas på vanligt sätt, hvarpå den sönderskäras i skifvor, hvilka tillsammans med kokt eller stekt kalfkött, skuret i tärningar, kokta morötter, kokt potatis eller kastanier jämte en knifsudd socker få koka i buljong eller i spadet af fläskkorfven, till dess en någorlunda tjock stufning åstadkommits. Ganska god. Chokoladpudding. Chokolad, mjöl, smör och mjölk röras väl, tills dess att allt är väl blandadt, hvarpå det kokas, tills dess det släpper pannan, då det aflyftes, ett ägg tillsättes och massan får svalna; 5 till 7 äggegulor vispas 10 minuter med socker, inblandas därpå i massan, hvarefter de till hårdt skum slagna ägghvitorna tillsättas. Nu hälles allt i smord form, som nedsättes i vatten och får koka i omkring 2 timmar. Serveras med vaniljsås. Serveras både kall och varm. Om socker och chokolad användas, tages mindre socker och mera chokolad. 3) Puré på potatis (Parmentière). Denna puré, som fått sitt namn efter den person, som införde potatisodlingen i Frankrike, Parmentier, tillredes på följande sätt: Potatis kokas mjuk med buljong och drifves två gånger genom hårsilen ; mera buljong tillsättes, och allt får under jämn omröring uppkoka. Den afredes med grädde och smör och serveras med rostadt bröd i skifvor eller croûtons. Man kan äfven tillsätta sparrishufvuden med små morotkulor i stället för croûtons. Likaså kan vatten användas i stället för buljong, men då tages mera smör. O. H. D. Bostaden. Kalendrar. På det nya året kan man göra många personer, herrar som damer, glädje med en kalender, och därför vilja vi gifva anvisning till att framställa några mindre vanliga artiklar i denna väg. Mycket nätta äro t. ex. små tamburiner, hvilka man kan köpa i hvarje konsthandel att sedan måla något på. I tamburinens spända skinn gör man med en skarp pennknif i sned linie bredvid hvarandra tre dubbelinskärningar, genom hvilka man drar färgade atlasband, på hvilka månadernas namn, dagarnes namn och datumförteckning från 1 till 31 målas med svart. Vid bandens ändar fästas, sedan de dragits igenom, små pinglor. Eundt om utanpå garnerar man tamburinens kant med pomponfransar och, om man det kan, målar man på skinnet blommor, insekter m. m. Bestämmandet af färger och storlek öfverlemnas åt den individuella smaken. — En kalender med liknande apparat för data kan man förfärdiga genom att bekläda ett fyrkantigt stycke kartong med brokig damast, hvars mönster man utsyr med guld och silfver, med fina metallpärlor och paljetter. Banden därtill tagas äfven i möjligast rika färger, och fäster man i ändarne små bjällror eller små tofsar af metallpärlor. En guldsnodd omramar kalendern, som förses med två runda öglor till upphängning. — För kalendrar till afrifning bekläder man ett stycke kartong med något tyg, som man rundtorn, till vid pass tre fingrars bredd, rikt broderar i något vackert persiskt mönster ; sedan låter man bokbindaren fästa datumpacken i midten. På så vis kan man utstyra dessa små bohagsting synnerligen smakfullt. Båkning-. De bästa pepparkakor. 32 cl. (1 kvarter) brun sirup och 425 gram (1 ®) socker uppkokas och står, tills det blir kallt. 4 ägg, 8 cl. (1 jungfru) smält smör, 12 cl. (1J dito) grädde, 13 gram (1 lod) pottaska, 850 gram (2 ®) mjöl. Kryddnejlikor, litet kryddoch starkpeppar iröres. Upplägges med tesked i mycket små runda kakor på spjället (lagom ugnsvärme). Trix. Spritsbakelse. 267 gr. (63 ort) smör tvättas och röres tills det blir smidigt. 425 gr. (1 ®) hvetemjöl, 212 gr. (J ®) finstött socker, 1 äggula och hjorthornssalt till en ärtas storlek blandas väl tillsammans, däraf lägges i spritsen, och kramas ut längder, som formas till S eller hvad fason man behagar. Gräddas på väl smorda plåtar i ej för svag ugn. Sophia. Mandelberg. Tag 5 ägghvitor, slå dem till hårdt skum, nedrör 425 gram florsiktadt socker; rör detta med en silfversked åt en led en timma, idryp under tiden 80 kub.-cm (3 tum) ättika, några droppar i sänder; haf nu tillreds 425 gram (1 ®) skållad, i fina strimlor skuren och väl torkad sötmandel. Sedan mandeln är väl blandad med den öfriga massan, formas med en matsked och en tesked däraf kransar eller hvad fasoner man behagar på väl smorda plåtar; torkas i svag ugnsvärme under ett par timmar. Misslyckas sällan. Af denna sats blir ungefär 60 st. Hilma. Porla-skorpor. 2 liter 62 cl. (1 kanna) vatten, 425 gram (1 ®) smör, 425 gram (1 ®) socker, sammalet hvetemjöl och jäst. Gorån. 213 gram (| ®) smör smältes och röres hvitt — däri blandas 213 gram socker, lika mycket mjöl samt 8 å 10 vispade ägghvitor. Degen lägges med en sked i järnet. Vridas som pappersstrutar. Serveras fyllda med gräddskum med litet gelatin uti. Hulda T........ Matlag-ning-. Vinkaka. 5 ägg vägas, lika mycket i vikt mjöl, socker, sötmandel (hel), konfektfikon och russin. Allt sammanblandas — hvitorna sist — och gräddas i form, som smörjas och mjölas. Hulda T......... >Prinskorf». Finmalet fläskkött spädes med kokt mjölk (likasom till fläskkorf), vidare tillsättes nejlikor, salt och peppar. I stället för vanliga fjälster användas fårfjälster, och knytas trådar utefter hela längden, 4 à 5 cm. mellan hvarje; rökas lindrigt. Hertha. Dansk rödgröt. Till 1 liter 31 cl. (1 stop) hälften saft och hälften vatten sättas 80 gram (6 lod) sagomjöl eller 93 gram (7 lod) potatismjöl. Mjölet iröres, innan saftblandningen sättes på elden; då den satts på spiseln, röres den ständigt, tills den kokt väl upp. Vispas då starkt och slås upp att kallna. Skall helst kokas dagen, innan den anrättas. Trix. Hushållet. Att länge förvara köttbullar. Förväll köttbullarne, lägg dem sedan de kallnat uti en glasburk, fyll därpå god buljong, att det står väl öfver köttbullarne, slå däröfver litet skiradt smör, som bildar en tunn fettbotten till skydd mot luften. Köttbullarne kunna då sparas flere veckor och bli ej torra. Hilma. Tvätten. Att tvätta normal-ylleunderkläder. Man tillreder en kraftig såplut af bästa slags såpa och har den högst 28 grader varm. Häri doppar man hvarje särskildt smutsigt plagg och låter såpvattnet väl blöta igenom, hvarefter man låter dem ligga några timmar eller helst öfver en natt. Efter denna tids förlopp tillsätter man något ljumt vatten och tvättar därpå, ej genom att gnida, utan genom att stryka med handen. Anbefallas bör, att man ej låter tyget torka fullständigt, utan tager in det i fuktigt tillstånd, stryker det och ger det fason genom att draga i det. —pp— Fönsterträdgården. Att blifva kvitt ohyra på växter med så stora och jämförelsevis få blad som källor är mycket enkelt. En grundlig, tvättning af bladens såväl öfver- som undersidor jämte bladskaften med ljumt tvålvatten är tillfylles att tillintetgöra ohyran, en ganska vanlig följd af dem kvafva och varma luften i boningsrummen. Att vattna dem på fatet är visst icke skadligt, de kunna till och med ställas på fat, som ständigt hållasfyllda i vatten. Bladlöss pläga ej angripa myrtnar, utan hvad ofta benämnes med detta namn är i stället s. k. sköldlöss, hvilka till utseendet lika bruna upphöjningar sitta på grenarne och bladen, isynnerhet dessas undersidor. Att bli kvitt desamma är minsann ej någon lätt sak, då de innästlat sig på myrtnarne med sina många och små blad. Det enda, man kan göra, är dels att med en spetsad pinne aflägsna så många som möjligt, dels att tvätta, växterna med starkt såp- eller tobaksvatten och sedan öfverspruta dem med varmt vatten. Åro exemplaren små,, så att det går för sig, är bäst att neddoppa hela kronan i såpvattnet samt hålla den en liten stund däri och skvalpa om vattnet, så att ohyran lossnar. Fullt tillfredsställande blirändå ej resultatet, enär man sällan lyckas få bort all ohyran. För att förhindra uppkomsten af densamma böra myrtnarna under vintern ej förvaras i varma rum, utan på en plats, där temperaturen hålles foga öfver fryspunkten. Genom då och då företagna spritningar med rent vatten böra de befrias från smuts, som samlar sig på bladen. Om sommaren trifvas de bäst på en halfskuggig plats i det fria. Viola. Handarbeten. En stilfull och fin soffkudde. En fyrkant af någon vacker mörkröd plysch spännes med foderdomestik upp i ta~ pisseribågen. Härpå klistras nu ett urklippt löst och ledigt applikationsmönster och öfver detta sys sedan med guld och silfvertråd hvar annan figur, ledigt sammansatt. Tar sig förträffligt ut och gör sin mästarinna all heder. Guld och silfvertråden skola ligga så tätt, att de helt täcka mönstret, och det är just detta, som gör, att arbetet ser så stiligt ut. Maja. Billig och treflig gungstolsdyna. »Kroka» fem längder, en decimeter breda och så långa, man vill hafva dynan. Två böra krokas af blått garn och tre af svart. Sy på hvarje längd med korsstyng en ranka, tre centim.. bred, af svart garn på de blå och med guldgult på de svarta. Sy längderna