Sida 173
Runinskrifter
War wissast under himmels thron, Men doch pardon Med devotion Begärte the aff then Patron. — — — Och hwem will tå Nu vndra på, Att kärlek oss intog och så? Skull' han eij råå Tå med oss twå, Som wore ung aff åhren fåå, När han kan slå Gudinnor små, Som högst vp vnder soolen gå.
Ur en böneskrift, som han samma år författade i sitt fängelse, citera vi följande bit:
Jag står här vthi mitt långwariga fängelse och seer uth igenom galrernar och betäncker hoss mig sielf, huru all ting, som här till vtaff then hårda winter hafwa warit fångna, nu igän igenom then blida sommar friade, frälste och wederqweckte warda. Soolen med hela det sköna himmelens firmament prisar nu sin herre och skapare, att han bortdriffwit hafwer the kalla, swåra, tiocka, mörka, oblida och bedröfveligha wintermoln med theras snöö, kyld, luchtighet och qwalma! Jorden kläder sig aff glädie med een härlig grön klädning och beprydar och vtsmyckar sig med allehanda färgors blomster, gifvandes Herranom en liufflig luckt och röökopffer till tacksäijelse för thet hans guddommelige M:t henne uthur winterens kalla och qwalsamma fängelse hulpit hafwer! The stora watn och lustiga watuströmmar, the rinnande källor och fiskrike siöar rinna, qwälla och strömma med hiärtelig sussande och löije Herranom till priss, som aff them then kalla, tunga och hårda ijss bortagit hafwer. Foglarnar vnder himmelen lofsiunga Herranom bittida och seent vppå the gröna qwistar. Diwren på mareken frögda sig i daalenom, Herren till ähra; fiskarnar på diwpet gitfwa Herranom een tacksäglig suckan, att han them andarumm och wärme ofvan efter gifvit haffuer; the stora meerwnder och hwalfiskar leka i haffwet och speela Herranom till ähra hwar efter sin art och förkunna hans stora nådewärck. Skepen på siön vtslå deras flaggor och spela Herranom med frögdeskoot och basuner, att han them vthur theras fängelse oskadde för ijss och snöö fördt haffwer och the mage på strömmarnar sig aff och an förlustera. Alla fruchtsamma träd, wingårdar och åkrar, ängar, skogar och daalar prisa och lofva Herran, att the vthur winterns hächtelse frälsade nw här effter must och frucht bära och igängifva kunne, Gudi till ähra och menniskiomen till födo och nytta.
Källa: Project Runeberg ·