Sida 58
Den nordiska språkgrenen
dem till den isländska poetiska litteraturen. Denna kan i stort sedt delas i två grupper: skaldevisor och eddasånger.
Skaldevisorna utmärka sig speciellt genom sina konstiga, att ej säga förkonstlade versslag och sina ofta synnerligen dunkla omskrifningar, hvarmed dock ej må förnekas, att de ej sällan äfven ega ett stort estetiskt värde.
Vida viktigare äro likväl de s. k. eddasångerna. Största delen af desamma finnas bevarade i den äldre eller poetiska Eddan, hvilken är en diktsamling, bestående af en mängd gudasånger (såsom till ex. Völuspá, Hávamál m. fl.) och hjältesånger, hvilka senare till största delen behandla sagocykeln om Sigurd Fafnisbane och Gjukungarna. Dessa dikter äro storartade ansatser till ett fornnordiskt epos, hvilka ehuru en del af dem kommit till eftervärlden i ett mycket fragmentariskt skick, likväl genom sin lika enkla och naiva som djupt gripande tragiska skönhet äro att räkna bland det yppersta hela världslitteraturen har att uppvisa. Det gifves visserligen en mängd mer eller mindre lyckade öfversättningar af dessa eddakväden, men som all verkligt äkta epik äro dessa forndikter i fullaste mening oöfversättliga. Innehållet och tankarna i dessa sånger kunna väl någorlunda återgifvas, men själfva den poetiska doften i desamma är oupplösligen förbunden med originalets form.
Den fornisländska poetiska litteraturen, som under sin storhetstid öfvervägande var skrifven på allittererande och assonerande versslag, afslutas under Medeltidens sista skede med en mängd rimmade riddardikter, s. k. riddararimur. Det är i dessa, likasom i den samtidiga romantiska prosalitteraturen, som det medeltida Europas äfventyrslystna riddarlif gör — lyckligtvis sent omsider — sitt intåg på det aflägsna, ödsliga Island.
Det är som sagdt ett underligt land denna ogästvänliga ö. Trots sitt råa, dimmiga klimat, sina förkrympta dvärgträd, sina vidsträckta isöknar och ofruktbara lavafält lockade den dock till sig med underlig makt de forna vikingarna, såväl från Norges som från Skottlands och Irlands kuster. Och det förefaller nästan, som om dessas ättlingar, i viss
Källa: Project Runeberg ·