Sida 60
Den nordiska språkgrenen
Vi se af dessa paradigmer, huru den got. flexionen i fornisländskan i viss mån liksom hopfrusit — några dualformer i verben, någon egen form för vok. sing. finnes ej längre. Och vidare märka vi, att z öfvergått till r, att långt o i obetonad ställning öfvergått till a, att slutljudande n bortfallit etc. — att med ett ord den gamla isländskan är jämförd med gotiskan ett långt yngre, jämförd med nysvenskan åter ett långt ålderdomligare språk.
Med Reformationen inträder den nyisländska perioden, hvilken såväl från språklig som från litterär synpunkt är af föga vikt. Det är i viss mån på samma sätt med nyisländskan som med nygrekiskan. Båda ha liksom nedtyngts af de stora forntidsminnena och under trycket af dessa ej kunnat växa fritt och själfständigt. Skriftspråket i dem båda är i det hela än i dag detsamma som i forntiden, ehuru uttalet undergått många genomgripande förändringar. Och hvarken den nygrekiska eller den nyisländska litteraturen eger några verkligt stora namn att uppvisa. Men vår tids isländare ha därför ingalunda vansläktats. Ännu kvarlefver på Island kärleken till forntidens sagor och sägner, och bland den modärna nordiska filologiens och språkforskningens stormän ha vi många isländare att nämna. Af politiska och kulturella orsaker har emellertid i senare tider Köpenhamn blifvit de isländske vetenskapsmännens egentliga hufvudstad. Det nyisländska språket talas nu af omkr. 75,000 personer.
Vikingatidens äfventyrslusta fortlefde också på Island. Därifrån upptäcktes Grönland (986 e. Kr.) och koloniserades. De nordiska nybyggarna därstädes dukade emellertid i medlet af 1400-talet under för eskimåerna.
Men dessa isländska vikingar sträckte sina utflykter än längre åt väster och hunno slutligen ända till Nord-Amerikas östkust. I detta 'Vinland et góða', som det kallades, bosatte de sig äfven, men småningom upphörde dessa 'Vin-landsfärder, hvadan också det forna nordiska nybygget i dessa trakter, snart gick under, och det blef Kolumbus förbehållet att ånyo upptäcka den Nya världen.
Det ålderdomligaste nordiska språket näst efter norskan och dess dotterspråk, färöiskan och isländskan, är gutniskan
Källa: Project Runeberg ·