Sida 112
Räfsvans ...
Räkneord, den ordklass, som uttrycker ett talbegrepp (se Numeralia, i hvilken artikel äfven redogöres för räkneorden för de lägre hela talen och deras bildning ur räkneorden för de enkla talen medelst additions-, subtraktions- eller multiplikationsprincipen). Behofvet att inom matematiken utnämna stora tal har flerestädes ledt till bildande af nya räkneord. Hos några folk hafva dessa räkneord erhållits genom sammansättande af de förut brukliga orden för de lägre talen. Så egde t. ex. araberna intet enkelt ord för tal öfver 1,000 och grekerna intet sådant för tal öfver 10,000; deremot fanns hos egypterna särskildt räkneord t. o. m. för 10,000,000 och hos inderna for ännu högre tal. Hos de moderna folken hafva för stora tal särskilda nya ord bildats, t. ex. million, billion, milliard o. s. v. (se d. o.). -- Bråktalens räkneord hafva i allmänhet bildats af de hela talens. Undantagsvis förekoinmo hos romarna särskilda räkneord för bråk, t. ex. sextans = 2/12, deunx = 11/12, hemtade från benämningarna på delar af ett as. -- Inom den matematisk-historiska forskningen har en grupp af räkneord spelat en alldeles särskild rol, nämligen den grupp, som utgöres af de tio orden igin, andras, ormis, arbas, quimas, calcis, zenis, termenias, celentis och sipos, hvilka på 1100-talet uppträdde i åtskilliga matematiska arbeten och användes för att beteckna de 9 första talen jämte noll, samt hvilka gifvit anledning till vidlyftiga undersökningar, särskildt derför att de förekomma på en abacus i den s. k. »Boetius' Geometri», och kännedomen om deras härkomst således kunnat vara af ett visst intresse för frågan om denna geometris autenticitet. Numera är man i allmänhet af den åsigten att flertalet af dessa ord (särskildt arbas, quimas och termenias) äro af semitiskt ursprung, under det några af de öfriga möjligen äro rådbråkade grekiska uttryck. G. E.
Räknepenning, spelpenning, spelmark med utseende af ett mynt, jeton. Se vidare Räknebänk.
Räkneram (kulram), en i barnskolor nyttjad apparat för inlärande af de första grunderna i räknekonsten. Den består af en träram, i hvilken tio ståltrådssträngar äro fästa vågrätt öfver hvarandra, hvar och en uppbärande tio påträdda kulor. Genom dessa kulors framflyttande, i olika antal och olika kombinationer, till den oupptagna delen af strängen kan begripandet af de fyra enklaste räknesättens grunder betydligt underlättas.
Räknestafvar. Se Neperska räknestafvar.
Räknesätt. Se Quattuor species (under Quattuor) och Räknekonst.
Räknetafla. Se Räknebänk.
Räkningekammaren. Se Kammarkollegium.
Räkning på linier. Se Räknebänk.
Räkor, Carididae, zool., en familj af gruppen Macroura, underordningen Decapoda och ordningen Podophthalmia bland kräftdjuren, innefattande en mängd slägten och arter bland de mindre kräftarterna. Af hithörande må nämnas räkeslägtet (Palaemon) med 30--40 arter från alla haf samt tre arter inom Skandinavien, af hvilka tvänne, nämligen P. sqvilla L. samt P. Fabricii Rathke, äro af ekonomisk betydelse och hvarandra för öfrigt mycket närstående. Den förra tillhör Nordsjön och Sveriges vestkust, den senare Öresund och Östersjön, der densamma, om ock sparsamt, förekommer ända upp i Stockholms skärgård. Från de vanliga kräftorna afvika räkorna utom genom mindre storlek m. m. genom smalare och betydligt mera hoptryckt kroppsform samt tunnt, hinnaktigt skal. Kakan nyttjas icke blott till agn, utan äfven såsom ett omtyckt födoämne och är i Öresund föremål för en icke obetydlig fångst i finbundna ryssjor, »räkrusor», samt med håfvar, hvilken fångst årligen inbringar tusentals kronor. En annan vid Sveriges kuster bland tången vanlig art är hästräkan l. räkehästen (Crangon vulgaris Fabr.), som har mindre hoptryckt kroppsform än räkan samt hos oss användes endast såsom agn. I Frankrike och England äro båda formerna under namn af »épevette» och »shrimp» föremål för fångst och användning såsom ett omtyckt födoämne. R. L.
Räl. Se Rail.
Räm. Se Rämmen.
Rämen, bruksegendom med masugn och sågverk i Räms socken, Värmlands län, vid sjön Näsrämen, 5 km. från Värmlands-Rämens jernvägsstation vid Bergslagernas jernvägar, tillhör aktiebologet Rämen-Liljendahl, som jämväl eger det 15 km. norrut belägna Liljendahls bruk med smältsmedja samt martin- och valsverk. Sammanlagda arealen af R. med underlydande egendomar, hvaraf en del ligger inom Malungs och Äppelbo socknar i Kopparbergs län, utgör 25,620 har. Taxeringsvärdet å de inom Värmlands län belägna egendomarna, 4 17/128 mtl, var 1885 1,068,000 kr., deraf för jordbruksfastighet 858,000 kr. Tillverkningen uppgick 1888 till 1,980 ton tackjern, 24 t. martinmetall, 1,200 t. smältstycken, 1,200 t. stång- och ämnesjern, 59 t. gjutgods och 8,5 t. stålmanufaktur. Egendomen köptes 1745 af brukspatron Kristofer Myhrman och öfvertogs efter hans död (1775) af sonen bergsrådet Kristofer Myhrman, Tegnérs svärfader. Efter hans död och intill 1871, då egendomen öfvergick till ett aktiebolag, egdes den af ett bolag, bestående af medlemmar af Myhrmanska slägten.
Rämen (Räm, Rämmen och Näsräm), socken i Värmlands län, Fernebo härad. Areal 18,839 har. 2,866 innev. (1888). R. utgör ett regalt pastorat af 3:dje kl., Karlstads stift, Nyeds kontrakt.
Räms skriftlag. Se Laxsjö 2.
Räng. Se Reng.
Rännarebana. Se Circus, Hippodrom, Karusell och Tornérspel.
Ränneslätt, exercisplats för Smålands husarregemente och Smålands grenadierkår, 3 km. v. om Eksjö, på stadens mark och nära Nässjö--Oskarshamns jernväg.
Ränngraf. Se Cunette.
Rännlist (Grek.. Lat. sima), byggnadsk., den öfversta, stigande delen af kranslisten (geison)
Källa: Project Runeberg · ·
