Sida 172
Tillsatsrör ...
möbler och sängkläder, lyse och vedbrand, läkarevård och skötsel samt dessutom penningebidrag med 10 kr. per månad till föda och 12 kr. per år till beklädnad. Afliden underhållstagare begrafves på ordens bekostnad. Styrelsen öfver hospitalet är anförtrodd åt en direktion med ordens stormästare som ordförande. Samfundet har ihågkommits med flere donationer, bland hvilka må nämnas f. d. kamreraren i bruksegarnas hypotekskassa kammarherren Karl Johan Adam Roos' af Hjelmsäter (f. 1822, död i Stockholm d. 21 Aug. 1890) testamentariska dispositioner å sammanlagdt omkr. 400,000 kr. J. M-r.
Timmermän, Cerambycidae, zool., en familj inom gruppen Cryptopentamera och ordningen skalbaggar (se d. o.). Slägtet Cerambyx har antennernas 2:dra led utdragen på tvären, hufvudet lutande, munnen framåtriktad, täckvingarna med räta skuldror och benen långa, med trinda lår. I gamla sälgar och pilar med murknadt inre lefver larven till »myskbaggen», C. moschatus L., hvilken har en långsträckt, jämnbred kropp, som skimrar med metallisk glans i grönt, grönbrunt och kopparfärg. Antennerna äro blå och mycket långa. Täckvingarna hafva 3 smala, låga, längs löpande åsar. Lukten är myskliknande. Denna skalbagge är mycket större och har mycket längre antenner än »spanska flugan», men har på grund af den jämnbreda kroppsformen och den grönskimrande färgen stundom förvexlats med sistnämnda skalbagge. -- Den bekanta skalbaggen »timmermannen», Lamia aedilis, hvars larver kunna vålla skada å färskt trävirke, fördes fordom till slägtet Cerambyx, men räknas nu till det derifrån utbrutna slägtet Lamia (se d. o.).
Timmermän, krigsv. I mån af behof antagas numera å kronans värf till extra arbetare sådana personer, som förvärfvat sig nödig skicklighet i timmermansyrket. Personer, som äro lämpliga att användas till uppbördstimmermän ombord -- underofficerare, som hafva sig ålagdt att vårda samt svara och redovisa för sjelfva fartygets skrof, dess rundhult och de materialier, som behöfvas för reparationer derå -- samt till qvartersmän (se d. o.) och handtverksmästare å varfven, utväljas från eldare- och handtverkskompanierna å flottans stationer. Dessa kompanier rekryteras från skeppsgossekåren. De inom nämnda kompanier, som utses att särskildt egna sig åt tjenstgöring inom fartygsbyggnadsområdet eller inom maskintillverkningen och maskinskötseln, erhålla sin praktiska utbildning å varfvens arbetsposter och sina bokliga kunskaper i flottans underbefälsskolor (qvartersmansklassen eller maskinistklassen). -- Timmermän kallades i Sverige äfven det manskap vid infanteriet, som särskildt utbildades i fält- (skans- och bro-)arbetens utförande, och timmermansmateriel de verktyg o. dyl., som dertill användes. Dylik materiel fanns redan i Karl XII:s arméer, och särskilda timmermän omtalas mot slutet af 18:de årh. till ett antal af en på hvarje kompani. Bland dem uttogs en öfvertimmerman med korporals grad. Sedermera fingo timmermännen särskild uniform, med en hög hufvudbonad, förskinn och en stor yxa. De skulle dessutom hafva långt skägg och försågos, om så erfordrades, med lösskägg. Vid paradering och defilering gingo de på högra flygeln eller i teten. Lösskäggen afskaffades 1833 och förskinnen 1849, hvarefter timmermännen såsom utmärkelsetecken endast buro två små, korslagda yxor af rödt kläde på ärmen och ställdes i ledet, då de icke användes till särskilda arbeten. Småningom råkade emellertid hela inrättningen i glömska, tills den 1869 upplifvades, så att vid hvarje kompani skulle finnas 4 timmermän (de skulle 4 år qvarstå i befattningen). Särskilda timmermanstrossvagnar med utrustning af verktyg m. m. tillverkades. Timmermansinrättningen upphörde 1883, hvarefter de s. k förgångsmännen, 3 för hvarje kompani, uttogos och öfvades till 1888. Numera utbildas allt underbefäl i de vigtigaste af timmermännens åligganden. Verktygen bäras af manskapet och föras på trängfordonen. J. G. B. C. O. N.
Timmersdala, socken i Skaraborgs län, Vadsbo härad, Binnebergs tingslag. Areal 1,034 har. 474 innev. (1890). Annex till Berg, Skara stift, Billings kontrakt.
Tim-observationer kallas de meteorologiska observationer, som regelbundet anställas en gång i timmen under hela dygnet. Sådana observationer äro af stor vigt i meteorologien, särskildt för bestämmandet af temperaturen, emedan dygnets sanna medeltemperatur kan ur dem med fullkomlig trygghet beräknas. Kombineras till ett medeltal alla de temperaturobservationer, som tagits vid samma timme under hela månaden, får man ett s. k. tim-medium, och serien af alla tim-media utgör temperaturens periodiska dagliga variation under denna månad; deras aritmetiska medium åter är månadens medeltemperatur. Vill man hafva tim-media icke för en särskild månad, utan i medeltal för hela året eller för en årstid, så sammanställer man till medeltal de tim-media, som tillhöra en och samma timme för alla månader eller endast för de månader, som utgöra den ifrågavarande årstiden. Serien af tim-media för en årstid eller för hela året utgör då temperaturens periodiska dagliga variation (se Operiodisk variation) för sagda tidsperioder. Normalvärden på timmedia erhållas först ur fleråriga observationers kombinering med hvarandra. Genom anställande af tim-observationer pröfvar man ock riktigheten af de formler, som användas vid beräkning af sanna dagsmedia ur ett färre antal observationer, vanligen trenne, i dygnet (jfr Medeltemperatur). Tim-observationer hafva blifvit utförda på flere ställen vid olika tider, i Sverige endast vid Upsala observatorium Juni 1865--Aug. 1868 af en förening af 125 studerande under ledning af R. Rubenson. På senare tider ersättas mestadels direkta tim-observationer genom angifvelserna hos registrerings-apparater (se Meteorograf). R. R.
Timok, biflod till Donau från h., uppstår nedanför Knjazevac i Serbien af tvänne källarmar, Beli T. och Trgoviski T., af hvilka den senare rinner upp på Stara Planina nära Bulgariens gräns. Efter föreningen flyter floden
Källa: Project Runeberg ·
