Sida 337
Treitschke ...
Anders T., föddes i Malmö d. 25 Maj 1755 samt blef student i Lund 1766 och med. doktor 1778. Han befordrades s. å. till adjunkt i barnförlossningskonsten i Stockholm, utnämndes 1781 till stadsläkare i Karlshamn, fick 1786 professors titel samt blef 1787 lärare vid barnförlossningsanstalten i Malmö, med åliggande att undervisa och examinera barnmorskor för hela Skåne. Han dog i Malmö d. 18 Sept. 1820. Bland T:s skrifter må nämnas Underrättelser och praktiska råd för allmänheten att rätt och förnuftigt vårda hafvande, barnaföderskor etc. (1803; 2:dra uppl. 1841) och Undervisningsbok för barnmorskor (1813; 2:dra uppl. 1843). R. T-dt.
Trendelenburg, Friedrich Adolf, tysk filosof, född 1802, blef professor i Berlin 1833 och var sekreterare i vetenskapsakademien derst. från 1847 till sin död, 1872. I polemik mot den hegelska och herbartska filosofien anslöt T. sig nära till antiken, särskildt Aristoteles. Såsom grundfakta, gemensamma för vara och tänka och derför förmedlande öfverensstämmelsen mellan kunskap och verklighet, angifver han rörelse och ändamål. Rum, tid och kategorier m. m. äro former både hos förnimmandet och hos verkligheten. Sedligheten fattas såsom en högre form af det organiska. Inom filosofiens historia blef T. af betydelse genom sin utredning af särskilda filosofiska begrepps historiska utveckling. De vigtigaste af hans arbeten äro Logische untersuchungen (2 bd, 1840; 3:dje uppl. 1870), Historische beiträge zur philosophie (3 bd, 1846--67) och Naturrecht auf dem grunde der ethik (1860; 2:dra uppl. 1868). L. H. Å.
Trene, å i södra Slesvig, flyter i vestlig riktning från den lilla Træsö i Angel och emottager derefter vattnet från Sankelmarksö, hvarpå den under växande bredd rinner först mot s. och sedan mot v., tills den faller ut i Eider vid Frederiksstad. Tillflöden äro Helligbäk och Reideå. Längd några och 50 km. E. Ebg.
Trenk. Se Trenck.
Trenkwald, Joseph Mathias, österrikisk målare, f. i Prag 1824, fick der sin utbildning under Ruben, med hvilken han flyttade till Wien 1852. Der stannade han till 1856. Hans första taflor behandlade ämnen ur den böhmiska historien, hvarjämte han illustrerade Heines »Buch der lieder». Derefter uppehöll han sig fem år i Rom, bildade sig efter de äldre italienarna och utförde pennteckningar till Tysklands historia. Han återvände till Wien 1861 och egnade sig sedan hufvudsakligen åt religiöst måleri. Från 1865 var han direktör för akademien i Prag och blef 1872 professor i Wien. Af hans arbeten må nämnas Husitslaget, Tezels aftatspredikan samt, efter 1861, fresker i baron Revoltellas grafkapell i Trieste (1864), Kyrkofäderna (i Akademiska gymnasiet i Wien), Leopold den ärofulles hemkomst från korståget och Kristi förklaring. Hans verk utmärka sig för god komposition, men äro i färgen tämligen svaga.
Trent, en af Englands största floder, står genom flere kanaler åt alla riktningar i förbindelse med andra flodsystem samt vattnar de bördigaste trakter (Stafford-, Derby-, Nottinghamoch Lincolnshire), hvilkas många städer den förenar med hvarandra. Den uppstår på 153 m. höjd vid Thursfield i Staffordshire, vid södra sidan af det 336 m. höga Mow Copt, flyter först mot s. förbi Hanley, Stoke och Stone, fortsätter derefter mot s. ö. och n. ö. förbi Burton, der den, 188 km. från mynningen, blir segelbar, samt flyter sedan förbi Nottingham och Newark. Derifrån flyter den mot n. förbi Gainsborough och förenar sig slutligen vid Burton on Strather, 26 km. v. om Hull, med den från Yorkshire kommande Ouse (se d. o.) samt bildar med denne ett väldigt sestuarium, Humber (se d. o.). T. är 288 km. lång och har ett flodområde af 10,296 qvkm. Det förnämsta af dess tillflöden är (fr. v.) Derwent, som uppstår ö. om Stockport i Derbyshire.
Trente et quarante. Se Rouge et noir.
Trento. Se Trient.
Trenton [-ton], hufvudstad i nord-amerikanska staten New Jersey, på venstra stranden af floden Delaware, vid Delaware- och Raritan-kanalen samt flere jernvägslinier. 34,386 innev. (1885). Staden är oregelbundet byggd, sannolikt till följd deraf att de olika delarna ursprungligen voro särskilda nybyggen, men har flere vackra offentliga byggnader. Den har stor jern- och stålindustri samt sten- och lergodstillverkning, för hvilken den åtnjuter rykte öfver hela unionen. Sammanlagda produktionsvärdet uppgick 1880 till 12,7 mill. doll. -- Den 25 Dec. 1776 gick Washington med 2,500 man öfver Delaware straxt ofvanom T. och tog 1,300 hessare till fånga.
Trentschin. Se Trencsén.
Trepanation (Lat. terebratio, borrning), en kirurgisk operation, som består i utsågning (utborrning) af ben, företrädesvis huvudskålens, för att upplyfta ett benstycke, som blifvit intryckt under den omgifvande ytans nivå, eller för att bereda aflopp för samladt var eller blod eller för att aflägsna tumörer eller för att uttaga främmande kroppar, som inträngt i benet (t. ex. gevärskulor o. dyl.). Operationen verkställes medelst ett instrument, som kallas trepan (Grek. trypanon, egentl. borr) och utgöres af en ihålig, i ena änden sågtandad stålcylinder, som kringvrides med ett handtag, fullkomligt liknande de af snickare använda s. k. borrvreden. Med detta instrument utsågas cirkelrunda benskifvor. För att, innan en tillräcklig sågränna bildats, hindra instrumentet från att slinta, får det i början vrida sig omkring en i centrum sittande stålspets (pyramiden), hvilken sedan borttages. En utanpå stålcylindern sittande, ställbar metallring (abaptiston) skyddar mot faran att instrumentet, sedan benet blifvit genomsågadt, plötsligt pressas in i underliggande mjukdelar. Har sjelfva sågningen fortgått tillräckligt djupt, inskrufvas i det af pyramiden bildade hålet en s. k. tirefond [tirfå'ng], en omkr. 2 cm. lång, konisk skruf med kraftigt handtag, hvarefter benbiten lösbrytes. De engelske kirurgerna nyttja ett slags trepan, som kallas trefin (Eng. trephina),
Källa: Project Runeberg ·
