Sida 461
Tullgarn ...
Rembrandts berömda målning »Anatomien» (se Rembrandt, sp. 904). T. var en framstående läkare och anatom. Han var den förste, som närmare beskref den af Bauhin upptäckta valvula ileo-coecalis, tillika den förste, som hos menniskan såg de af Aselli hos hunden uppvisade mjölksaftkärlen. Äfven om den jämförande anatomien inlade han förtjenster genom, sin beskrifning om chimpansen. Genom T:s bemödanden offentliggjordes den första Pharmacopaea amstelodamiensis, hvilken han sannolikt nästan ensam utarbetat. Hans arbete Observationum medicarum libri tres (1641) utkom i flere upplagor. T. afgick från sitt lärareämbete 1653 och var sedan flere år borgmästare i Amsterdam. Han dog 1674.
Tulpan (tulipan), Tulipa Tourn., bot., ett slägte bland liljeväxterna (nat. fam. Liliaceae DC., kl. Hexandria L.), hvars jordstam är en med en brunaktig hinna omgifven lök, från hvilken uppstiger en med få, mer eller mindre smala blad försedd stjelk. I dennas spets utvecklas en enda, tämligen stor kronlik blomkalk med 6 blad, hvilka sakna honingsgömmen. Ståndareknapparna äro upprätta och med basen fästa vid strängarna. Af de många arter, som tillhöra detta slägte samt till största delen träffas i Europas varmare trakter och i Asien, äro i synnerhet två mera bekanta, nämligen den i Sverige här och der förvildade T. sylvestris L., med enkla, gula blommor, samt den s. k. trädgårdstulpanen, T. gesneriana L., som härstammar från Asien och vid midten af 1500-talet infördes till vestra Europa. Af denna har genom odling en stor mängd varieteter uppkommit, enkla och dubbla, med mångahanda färger, olika storlek och blomningstid o. s. v. I Holland, der ännu i dag blomsterlökar på ett öfverlägset sätt uppdragas, täflade blomsterodlarna en tid med största ifver om frambringandet af de skönaste tulpanerna. Denna täflan urartade slutligen nästan till ett raseri, och då detta nådde sin höjdpunkt, i Haarlem på 1630-talet, kunde tusentals holl. gulden betalas för en enda lök af någon ny, utomordentlig tulpansort. Vissa slag af tulpaner egna sig väl till drifning i växthus och rum, så att man äfven i mellersta Sverige kan hafva blommande tulpaner i kruka vid jultiden, t. o. m. något dessförinnan. De vanliga trädgårdshandböckerna undervisa om dylik drifning. Tulpaner odlas ock i våra trädgårdar, der de i Maj och Juni skänka ögonen en stor fägnad genom blommornas vackra färger och former. Lökarna utsättas på hösten (i Sept. eller senast i början af Okt.) och täckas under vintern med granris o. dyl., hvilken betäckning borttages på våren, då de svåraste nattfrosterna äro förbi. Tulpanlökar hafva förr varit använda som kräkmedel. O. T. S.
Tulpantrad, svenskt namn på Liriodendron tulipifera (se d. o.).
Tulseboda, jernkälla i Kyrkhults socken, Blekinge län, 32 km. från Karlshamn och 7 km. från Hofmansbygds station å Karlshamn--Vislanda-jernvägen. Vattnet innehåller de i Sveriges surbrunnar förekommande beståndsdelarna, nämligen karbonat af kalk, talk och jernoxidul, kalksulfat, klornatrium och klorkalium, kiselsyra, fosforsyrad lerjord samt organiska ämnen. 1,000 gr. vatten innehålla enligt analys 0,1716 gr. fasta beståndsdelar, hvaraf 0,0655 beräknats vara jernmonokarbonat. Brunnen eges af ett mindre bolag; anordningarna äro ännu ganska anspråkslösa. Freqvensen är omkr. 300 pers. om sommaren.
Tulsidas, indisk skald. Se Hindi, sp. 1,252.
Tultsja (Rum. Tulcea), största staden i Dobrudsja i Rumanien, vid en tvär böjning, som Donaus södra arm gör kort efter sedan den skilt sig från den norra, Kilia-armen. Omkr. 18,000 innev. Genom sitt läge vid den enda segelbara af Donaus mynningar har staden stor strategisk vigt.
Tulu l. tuluva, ett dravidiskt folk, som innehar ett litet, mellan Malajalam- och Kanarafolken inklämdt område kring staden Mangalur på Dekhans vestra kust. Folkmängdssiffran uppskattades 1871 till inemot 300,000, men är numera säkert mindre (i »Statesman's yearbook», 1892, uppgifves den dock vara 450,000). T. tillhöra den hinduiska religionen och äro nästan uteslutande åkerbrukare. -- Det liknämnda språket (om hvars allmänna art se Dravida) intager jämte Brahui i Afganistan en särskild ställning deri att det eger en fullständig negativ konjugation med alla tempora (jfr Tamil). Då för öfrigt språket icke eger någon literatur och intet eget alfabet, torde dess lifstid ej blifva lång. Nya test. finnes öfversatt på tulu, tryckt (i Mangalur) med Kanara-typer. -- Jfr Brigel: »Grammar of the tulu language» (1872), »English-german canarese-tulu-malayalam vocabulary», (1880). H. A.
Tulubb (R. tulup, fårskinnspels), en lång och vid pelsfodrad öfverrock.
Tuluniderna. Se Egypten, sp. 231.
Tuluva. Se Tulu.
Tum (Fornsv. þumi, D. tomme, T. zoll, Eng. inch, Fr. pouce, Lat. digitus, Grek. daktylos), ett äldre längdmått, lånadt antagligen från bredden af en manstumme (ty måttet hette tidigast »fingerbredd»), var enligt duodecimalsystemet (verktum) = 1/12 fot = 12 linier (= 2,5 cm.), enligt decimalsystemet (decimaltum) 1/10 fot = 10 linier (= 2,97 cm.). Ehuru ordet »tum» finnes användt i Sverige redan i medeltidshandlingar, kallades måttet på 1600-talet (och ända till k. förordningen af 1737) toll (efter T. zoll).
Tumba, Lat., graf; grafvård i form af en fritt stående sarkofag; relikskrin.
Tumba, riksbankens pappersbruk, i Botkyrka socken, Stockholms län, nära T. station å Vestra stambanan samt vid en från sjön Uttran kommande å, som faller ut i Tullingesjön samt genom denna och Albysjön medelst en gräfd kanal, har aflopp till Mälaren, hvarigenom en från bruket till Stockholm beredd sjöväg begagnades före jernvägens tillkomst. T., som tillhört Sveriges riksbank alltsedan 1758, omfattar hemmanet T., 1 mtl, pappersbruk, qvarn och såg, med ett sammanlagdt taxeringsvärde af 280,000 kr. Tillverkningen af papper år 1891 hade ett värde af 181,541,82 kr., deraf till riksbanken för 51,739,80 kr., till Statskontoret för 23,988,45. kr., till Norges bank för 28,767,20, till
Källa: Project Runeberg ·
