Sida 462
Tullgarn ...
nationalbanken i Köpenhamn för 63,409,05 kr. samt till inrättningar och enskilda personer för 13,637,32 kr. Nettoafkastningen för året utgjorde 52,880 kr. Antalet arbetare är 104, under det hela befolkningen vid bruket utgöres af 230 personer. Fabrikshusen äro fyra, förutom gasverksbyggnad och mjölqvarn med såg. Bostäder för tjenstemän och arbetare inrymmas i sju hus. Bruket står under Fullmäktiges i Riksbanken styrelse och skötes närmast af en förvaltare med biträde af en verkmästare, en pappersmästare och två bokhållare. Bruket har egen folkskola.
Tumberg, socken i Elfsborgs län, Kullings härad. Areal 1,539 har. 392 innev. (1890). Annex till Algutstorp, Skara stift, Kullings kontrakt.
Tumbo, socken i Södermanlands län, Vester-Rekarne härad. Areal 4,928 har. 1,134 innev. (1890). T. bildar med Råby-Rekarne ett konsistorielt pastorat, Strengnäs stift, Vester-Rekarne kontrakt.
Tumlareslägtet, Phocaena, zool., hör till familjen Delphinidae, underordningen Odontoceti och ordningen Cetacea (hvaldjur) inom däggdjurens klass. Nosen är kort och trubbig. Bröstfenorna äro tillspetsade, och ryggfenan, som är belägen ungefär på kroppens midt, är hög och trekantig. Båda käkarna äro rikt försedda med tänder, hvilkas kronor äro skarpkantade samt hoptryckta i längdriktningen och tydligt afsatta från roten. Till de tre eller fyra arter, som äro kända af detta slägte från Atlantiska oceanen och Stilla oceanen, hör det hvaldjur, som vid Sveriges kuster allmännast uppträder, nämligen tumlaren (»marsvinet», »nisen», i Norge kallad nisa, Isl. hnisa), Ph. communis. Dennes färg är ofvan svartaktig, under hvit, utan skarp färggräns. Tänderna äro 25--26 i hvarje käkhalfva. Kroppslängden uppgår till ej fullt 2 m. Tumlaren förekommer i hafvet utanför alla Skandinaviens kuster från och med norra delarna af Östersjön till ryska gränsen af Östfinmarken, dessutom vid Grönland, i Hvita hafvet, i Medelhafvet o. s. v. Han anträffas ofta i mindre skaror och utgör sedan lång tid tillbaka vid Middelfart föremål för en regelbunden och betydlig fångst. Han lefver af fisk. L-e.
Tumlung. Se Sikkim.
Tummathorp. Se Tommarp.
Tumme. Se Fingrar.
Tummim. Se Urim.
Tumning, skogsh., rundtimmers och bjelkars uppmätande i längd och tjocklek, verkstäldt för liqvider (för huggning och körning, vid köp o. s. v.). Längden uppmätes i fot och tjockleken (inom barken) i engelska tum (inch), hvaraf benämningen härrör.
Tumor. Se Tumör.
Tumstock, hopfällbar måttstock af trä, ben eller metall med derå utmärkta underafdelningar af alnen.
Tumult (Lat. tumultus, af tumere, svalla), buller, larm, oväsende; krigslarm; orolighet inom samhället, upplopp. -- Tumultuant, orostiftare, ledare af folkupplopp. -- Tumultuarisk, larmande, bullersam; som bär prägeln af ett upplopp.
Tumulus, Lat, grafhög. Se Begrafning, sp. 136, och Fornlemningar.
Tumör (Lat. tumor, uppsvällning, svullnad, svulst), med., betecknar i sin vidsträcktaste betydelse en ansvällning, af hvilken natur som hälst, inom någon del af organismen. Den ansvällning, som förorsakas genom ett vid en inflammationsprocess bildadt exsudat, kan få benämningen tumör, t. ex. tumor albus, ett gammalt namn, som ännu användes för att beteckna ansvällningen vid en turberkulös ledgångsinflammation. Vanligen nyttjas emellertid ordet tumör i en mera inskränkt betydelse för att beteckna en nybildning (neoplasma, psevdoplasma) af ett visst slag. Nybildning kan uppstå på olika sätt. Om ett organ eller en väfnad tilltager derigenom att väfnadselementen tilltaga i storlek eller i antal, kallas nybildningen hypertrofi eller hyperplasi. Uppstår åter på ett ställe en ny väfnad af annan byggnad än den normalt på detta ställe förekommande, föreligger å detta ställe en svulstbildning, det uppstår en tumör l. en »växt», såsom det vanliga uttrycket lyder. En nybildning af väfnad kan vara förorsakad genom inverkan af vissa mikro-organismer. Man räknar ej dessa nybildningar till de egentliga svulsterna, utan såsom en särskild klass: de infektiösa granulationssvulsterna. Gränsen mellan de nybildningar, som skola räknas till de egentliga svulsterna, och de sistnämnda blir mången gång godtycklig; och det är väl möjligt, att mycket af hvad man nu anser såsom en svulst i en framtid kommer att visa sig vara af infektiös natur, förorsakad af parasiter.
Man indelar svulsterna efter arten af den väfnad, hvaraf de bestå, på följande sätt.
A) Bindesubstanssvulster. a) Fibrom bestående af bindväf b) Myxom » » slemväf c) Lipom » » fettväf d) Qliom » » celler af samma
art som de s. k. gliacellerna i det centrala nervsystemet e) Kondrom bestående af brosk f) Osteom » » ben g) Angiom » » nybildade kärl h) Myom » » muskelväfnad i) Neurom » » nybildade nervtrådar k) Lymfom » » samma väfnad som lymfkörtlarna. Hvad man vanligen kallar lymfom är i de flesta fall uppkommet genom inflammation af lymfkörtlar.
l) Sarkom hafva ingen motsvarighet i de normala väfnaderna. De kunna jämföras med de väfnader, som man finner hos fostret i dess tidigare utvecklingsstadier.
B) Epitelsvulster. a) Adenom äro byggda som en körtel, med särskilda körtelrum (alveoler), hvilkas väggar äro klädda af epitelceller. Cystom (kystom) äro ett slags adenom, bestående af större eller mindre cystor, som innehålla en egendomlig vätska, och hvilkas väggar äro klädda af en slemhinneliknande membran.
Källa: Project Runeberg ·
