Sida 536
Tychonius ...
kattunet går till Orienten. I England var tygtrycksindtistrien länge hämmad genom hög accis. Den fick dock der en synnerligt stor betydelse (framförallt i Lancaster), och öriket står ojämförligt främst i produktionen af tryckta tyger. I stor skala drifves den ock i Normandie (Rouen), Elsass, Böhmen, Wien, Budapest, Sachsen (halfylle), Schlesien (kattun). Berlin, Westfalen, Rhenprovinsen (ylle och siden) och Nord-Amerika. Holland och Belgien åstadkomma ordinär vara, Schweiz goda alster. I Sverige finnas 2 kattuntryckerier, med ett tillverkningsvärde af tillsammans 104,380 kr.
Tyin, fjällsjö i Norge på gränsen mellan Valdres och Sogn, 1,104 m. öfver hafvet, är 14 km. lång och har en areal af 38 qvkm. samt ett djup af 100 m. T. är betydligt bredare än närliggande fjällsjöar (Bygdin m. fl.) och omgifves af ståtliga bergstoppar, såsom Koldedalstinderne och Urandstind. Till T. rinner Koldedöla, och från sjön går Aardöla till Aardalsfjorden i Sogn. Vid stränderna finnas turiststationer och hotell. Sedan 1890 står T. genom en chaussé i förbindelse med landets landsvägsnät. Y. N.
Tykobrahe-dagar. Se Tychobrahe-dagar.
Tyksmark. Se Töcksmark.
Tykö, jernbruk i Bjerno socken, Åbo och Björneborgs län, Finland, inrättades med en masugn 1686, förstördes under stora ofreden samt erhöll nya privilegier 1725. Bruket eges af ett aktiebolag samt begagnar svenska malmer. Årliga tillverkningsvärdet omkr. 300,000 mk. A. G. F.
Tyienchus, zool. Se Råg-ål.
Tyler [ta'jler], John, president i Nord-Amerikas Förenta stater, född i Charles-City, Virginia, d. 29 Mars 1790, tillhörde en inom staten mycket ansedd slägt. Hans fader. John T. (f. 1748, d. 1813), var en af revolutionens ledare i Virginia och 1808--11 detta lands guvernör. Den unge John T. egnade sig åt advokatyrket, var 1811--16 och 1823--25 medlem af sin stats-legislatur, 1816--21 af kongressens representanthus, 1825--27 guvernör i Virginia och hade 1827--36 plats i unionens senat. 1840 valde whigpartiet honom till republikens vice-president, och från denna post uppsteg han vid presidenten Harrisens död, d. 4 April 1841, till unionens högsta värdighet, hvilken han innehade till d. 4 Mars 1845. Genom att begagna sitt veto mot kongressens beslut i bankoch tariff-frågorna blef han i hög grad impopulär och miste whigpartiets förtroende. Den märkligaste tilldragelsen under hans styrelsetid var Texas' annexion (1845). T. var en ifrig anhängare af det demokratiska partiet, öfvergick vid brytningen 1861 till de konfedererade och dog d. 17 Jan. 1862 såsom ledamot af deras kongress i Richmond.
Tylftared (Fornsv. tylftar eþer, tolf manna eþer). Se Edgärdsman.
Tyll (Fr. tulle), en mycket tunn och gles, gasartad bomulls- (eller silkes-)väfnad med regelmässiga hål liksom på ett nät, uppkallad efter staden Tulle i Frankrike (depart. Corrèze), hvarest enligt en gammal uppgift detta tyg först lär hafva tillverkats.
Tyloma (Grek. tyloma), hudvalk. Se Kallositet.
Tylopoda. Se Kameldjuren.
Tylor [ta'jlör], Edward Burnett, engelsk kulturhistoriker, f. 1832, är president i Anthropological society samt hedersdoktor vid universiteten i S:t Andrews och Oxford. Han blef 1871 medlem af Royal society och 1883 föreståndare för universitetsmuseet i Oxford. T. har åstadkommit förtjenstfulla arbeten öfver menniskorasernas utveckling: Anahuac, or Mexico and the mexicans (1861), Researches into the history of mankind (1865), Primitive culture (2 bd, 1871), läroboken Anthropology, or introduction to the study of man and civilization (1881) m. fl.
Tylus, en af Plinius m. fl. författare i forntiden omnämnd perlrik ö i Persiska viken, sannolikt de nuv. Barejnöarna.
Tylö skog, gammal benämning för den breda, utplattade skogs- och bergstrakt, som från stranden af Vettern sträcker sig mot nordöst genom Finspångaläns härad i Östergötland och äfven utbreder sig inom sydöstra Nerike. Endast från Tjellmoslätten reser sig berget brant, men for öfrigt förekomma inga utpräglade höjdsträckningar. Inga skarpt bestämda gränser kunna uppgifvas för denna bergstrakt, som å ena sidan fortsättes af Kolmården och å den andra sammanhänger med utsprången från Tiveden.
Tymol. Se Thymus, bot.
Tympanitis, med. Se Trumsjuka.
Tympanuchus. Se Prärihönsslägtet.
Tympanum, Lat. (Grek. tympanon). 1. Puka; tamburin. -- 2. Ett halfrundt eller tresidigt fält öfver en dörr, ett fönster eller å en gafvel, t. ex. det grekiska templets gafvelfält (se Tempel, sp. 1552). Oftast begagnas dock ordet om det af en rundbåge eller en spetsbåge infattade fältet i de romanska och de gotiska kyrkornas portaler ofvan sjelfva den rakslutna dörröppningen. Detta »bågfält» är ofta upptaget af rika bildverk. -- 3. Anat. Cavitas tympani, trumhålan, och membrana tympani, trumhinnan (i örat). Se Hörselorgan.
Tyndale [ti'ndel], William, engelsk bibelöfversättare, föddes 1484 i Gloucestershire och blef katolsk prest, sannolikt i slutet af 1521. Snart omfattade han emellertid reformationens läror och begaf sig 1523 till London, der han predikade samt fullbordade sin några år förut påbörjade öfversättning af Nya testamentet. Då han fann det omöjligt att få den tryckt i England, begaf han sig till Tyskland 1524, besökte Luther i Wittenberg och lät trycka sin öfversättning i Köln (1526, reviderad uppl. 1534; sedermera 30 uppl.). Derefter öfversatte han och lät trycka de fem Moseböckerna (1530). Från 1530 uppehöll han sig hufvudsakligen i Antwerpen. Slutligen blef han häktad såsom kättare och insatt i ett fängelse i närheten af Bruxelles 1535. Han dömdes till döden och stryptes, hvarefter hans kropp brändes på bål d. 6 Okt. 1536. En staty af T. (mod. af J. E. Böhm) aftäcktes i London 1884.
Källa: Project Runeberg ·
