Sida 790
Utajärvi ...
erhålla foder minst 3 gånger dagligen, i synnerhet sådana djur, som skola gödas. Se vidare Utfodringstabell. C. A. L.
Utfodringstabell, en tabell, som afser att lemna anvisning om huru mycket assimilerbara (smältbara) näringsämnen bör finnas i den föda husdjuren dagligen erhålla. De vigtigaste näringsämnena i födan äro ägghviteämnen, fett och kolhydrat (stärkelse och socker), och dessa finnas uti foderväxterna inbäddade i växttråden eller cellulosan, hvarur de genom digestionssafterna (spotten, magsaften, gallan, tarmsaften och bukspotten) blifva till större eller mindre del upplösta samt genom tarmarnas blodoch mjölkkärl upptagna i kroppen för att ersätta dess förbrukade delar och lemna material for värmeoch kraftproduktion. De delar af näringsämnena i fodret, som komma kroppen till godo, kallar man assimilerbara. Halten af näringsämnen i de särskilda slagen af husdjurens föda varierar naturligtvis ganska mycket, men äfven samma foderslag kan innehålla en olika mängd näringsämnen, hvaraf åter större eller mindre delar äro assimilerbara. Exempel på huru mängden af näringsämnen kan variera i samma foderslag, beroende på jordmån, väderleksförhållanden m. m., lemnas i tab. 1.
Tab. 1 ägghviteämnen fett kolhydrat fodermedel minsta halt
proc.största halt proc. m. h. proc.s. h. proc. m. h. proc.s. h. proc. änggräs 1,6 6,0 0,3 1,5 3,5 ängshö 5,8 19,4 1,2 5,6 22,6 klöfverhö 7,2 15,8 1,2 5,5 22,3 hafrehalm 1,3 7,2 1,0 5,1 24,9 rofvor 0,6 1,8 0,1 0,2 3,7 hafre 6,3 18,5 4,4 7,3 48,0 rapskakor 17,1 45,5 4,4 18,8 41,6
Den assimilerbara mängden af näringsämnena i samma foderslag kan äfvenledes variera efter fodermedlets beskaffenhet, blandning med andra fodermedel, beredning o. s. v. Assimilerbara delar af t. ex. ägghviteämnena i ängshö, utfodradt på nötkreatur, har man funnit variera emellan 38--72 proc., i klöfverhö 43--76 proc., i hafrehalm 14--50 proc., i hafre 58--86 proc., i hvetekli, torrt utfodradt 82--93 proc., kokt eller bland jäsfoder 61--81 proc., i hafre utfodrad på hästar 67--86 proc.
För uppgörandet af en foderstat, eller bestämmandet af mängden af fodermedel, som bör gifvas hvarje slag af växtätande och allätande husdjur, är det nödvändigt att känna mängden af näringsämnen i foderslagen och huru mycket, deraf anses kunna assimileras. Den tabell deröfver, som här meddelas, angifver endast medeltal, och man må vid dess tillämpning bedöma huruvida de befintliga foderslagen vuxit på god eller mager jordmån och varit väl eller illa inbergade samt derefter beräkna om halten näringsämnen kan antagas öfver- eller understiga de i fodertabellen angifna medeltalen.
För bestämmandet af den mängd foder, som skall gifvas kreaturen på en egendom pr dag under stallfodringen, d. v. s. tiden ifrån det kreaturen insättas om hösten, tills de utsläppas på bete följande år, är det nödvändigt att känna kreaturens vigt äfvensom det förråd af foder, som finnes att tillgå. Man bestämmer kreaturens vigt genom att väga dem vid samma tid på dagen, hälst morgnarna, två eller flere gånger under vinterfodringen och beräknar derefter, att för hvarje tusende kilogram af deras vigt skall i fodret för dagen finnas den i tab. 2 angifna mängden af näringsämnen.
Vid uppgörandet af fodernormer, eller den mängd foder af olika slag, som för hvarje dag under vinterfodringen skall tilldelas nötkreaturen och fåren på en egendom, beräknar man först huru mycket hö, halm och rotfrukter finnes för hvarje 1,000 kg. vigt af de särskilda slagen af husdjur samt huru mycket assimilerbara näringsämnen enligt utfodringstabellen finnes i detta foder. Efter granskning af tabellen öfver den mängd näringsämnen kreaturen böra erhålla finner man lätt huru mycket s. k. kraftfoder (säd, kli, oljekakor) bör tillsättas förstnämnda foder, för att halten af erforderliga assimilerbara näringsämnen skall blifva den först angifna. Följande exempel torde härvid få anföras såsom ledning vid uppgörandet af en utfodringsstat. För några kor om tillsammans 1,000 kg. lefvande vigt finnes på egendomen att tillgå ängshö, klöfverhö, hafrehalm och foderbetor. Om djuren erhålla 8 kg. ängshö, 4 kg. klöfverhö, 4 kg. hafrehalm och 30 kg. foderbetor,
organisk substans assimilerbara näringsämnen: kg. kg. kg. kg ägghvita kolhydrat fett hvilka tillsammans
innehålla 16,8 0,94 8,91 0,16 och man anskaffar
30 kg. mäsk, som innehålla 6,8 1,08 2,91 0,39 samt 2,5 kg. matgrodar,
hvari finnas 2,1 0,48 1,21 0,09 så innehålla dessa
fodermedel 25,2 2,50 13,03 0,57 hvilket ungefär
öfverensstämmer med
den i tab. 2 angifna
fodernormen, eller 24,0 2,5 12,5 0,4
Om utfodring till hästar se Hästskötsel.
Källa: Project Runeberg ·
