Sida 209
Ålholm ...
får sin vattenkraft från Åminnefors vid mynningen af Karis å. Tillverkningens värde uppgick 1891 till 300,000 mark. A. G. F.
Åmmeberg. Se Vieille Montagne.
Åmning. Se Djupgående.
Åmot, masugn och stångjernsverk. Se Ockelbo.
Åmots kapell, i Gefleborgs län, tillhör Ockelbo församling. 1,609 innev. (1892).
Åmål, uppstad på Dal, belägen i en bergländig, skoglös trakt på bägge sidor om Amålsån, vid dennas utlopp i Dalbosjön (Vänern). Stadens område har en utsträckning af 1,436 har, satta till 6 mantal. Innevånarnas antal uppgick 1860 till 1,629, hade 1880 ökats till 2,454 och uppgafs vid 1892 års utgång till 2,805 pers. Taxeringsvärdet för fast egendom utgjorde år 1892 2,610,000 kr., deraf 330,900 kr. för jordbruksfastighet. Stadens tillgångar voro 1891 bokförda till 378,285 kr., skulderna till 294,604 år. För kommunala behof uttaxerades kr. 6,75 för hvarje krona bevillning till staten. S. å. funnos 22 handlande, med 19 biträden, 36 handtverkare, med 55 arbetare, 8 fabriker, med 226 arbetare och 130,908 kr. tillverkningsvärde. Hamnen, som har minst 3,7 m. djup, besöktes af 314 ankomna och afgångna fartyg (alla i inrikes fart) om tillsammans 33,122 tons drägtighet; i hamnafgifter erlades kr. 1,782,52. I staden är hemmahörande endast ett ångfartyg, om 94 tons drägtighet. Bergslagernas jernväg har en större station vid staden. I det hela eger staden ett nätt och trefligt utseende, med sina raka gator och vackra planteringar, men framstående byggnader saknas. Den förnämsta bland dessa är kyrkan (sedan 1806) på en kulle straxt utanför staden. Offentliga inrättningar äro endast de i smärre städer vanliga; särskildt må nämnas en högre flickskola och ett treklassigt läroverk. Tidningspressen representeras af »Amålsposten», som utkommer 2 ggr i veckan. En sparbank samt ett afdelningskontor af Värmlands enskilda bank finnas. Staden bildar med sin landsförsamling ett regalt pastorat af 3:dje kl. Vid riksdagsmannaval till Andra kammaren är Å. förenadt med Vänersborg och Kungelf till en valkrets. — Å. anlades af drottning Kristinas förmyndare och fick sina första privilegier 1643. Den unga staden afbrändes redan 1645 af norrmännen och härjades å nyo af fiender 1676 och 1679. Sedermera har den hemsökts af svåra eldsvådor 1777 och 1846. Någon egentlig betydelse har samhället hittills icke kunnat ernå, äfven om de senaste årtiondena företett ett något raskare framåtskridande. A. G.
Åmåls landsförsamling, i Elfsborgs län, Tössbo härad. Areal 7,713 har. 1,382 innev. (1892). Annex till Åmåls stadsförsamling, Karlstads stift, Norra Dals kontrakt.
Åmålsån, vattendrag i norra Dalsland, aflopp för Dalsjön, Ömmeln, Öfre och Nedre Kalfven, utfaller vid Åmål i Dalbosjön af Vänern. Den eger flere forsar och fall. Längd omkr. 33 km.
Åmänningen, Vestmanlands största insjö, ligger i landskapets vestligaste del, i Norbergs bergslag, vid 76,5 m. höjd öfver hafvet, och genomflytes af Kolbäcksän. Den håller i längd omkr. 11 km. i n. v.–s. ö. samt har en bredd i norra delen af 5 km. och en areal af omkr. 24 qvkm. Omgifningarna äro i allmänhet bergiga och synnerligen vackra. Vid sydvestra stranden resa sig Landsbergen ända till 140 m. öfver sjöns yta. Omkr. 40 öar och holmar ligga i sjön. Genom Strömsholms kanal står Å. i förbindelse med Mälaren och södra Dalarna, till följd hvaraf en liflig sjöfart eger rum. På nordöstra stranden, vid sjön Snytens utfallså, ligger Engelsbergs jernvägsstation och hamnplats. A. G.
Ånga, fys., kallas en gas, som befinner sig nära den temperatur och det tryck, vid hvilka den skulle kondenseras till vätska. Erfordras endast en oändligt liten sänkning af temperaturen eller ökning af trycket, för att en del af ångan skall kondenseras, säges ångan vara mättad: behöfves åter för kondenseringen en nämnvärd tryckökning eller temperatursänkning, kallas ångan öfverhettad l. icke mättad (jfr Värme, sp. 10). I dagligt tal förstås ofta, oriktigt, med ånga, hvad som rätteligen bör heta imma, nämligen den till små vattendroppar redan kondenserade ånga, som exempelvis synes utströmma ur pipen på en kokande tekittel. Allra närmast pipen kan man dervid urskilja ett rum, der luften synes genomskinlig; detta rum är fyldt af mättad vattenånga (se d. o.), som delvis kondenseras på längre afstånd, till följd af afkylningen vid beröring med den kallare luften. Ställes i rummet närmast pipen ett kallt föremål, »beslår» det sig med vatten, emedan ångan vid beröringen med det kalla föremålet afkyles under mättningspunkten, »daggpunkten». Af samma skäl kan en karaffin med kallt vatten i varmt rum erhålla ett öfverdrag af vatten på yttre sidan. Det är dervid den omgifvande luften i det varma rummet, som afkyles under mättningspunkten för den i rummet befintliga vattenångan. Se vidare Värme. E. S.
Ångarp. Denna socken i Skaraborgs län, Vartofta härad, Dimbo tingslag, har kallats omvexlande Ångarp och Agnetorp. Numera (1894) är namnet faststäldt till Agnetorp. Areal 5,054 har. 3,311 innev. (1892). Annex till Acklinga, Skara stift, Kåkinds kontrakt.
Ångbad och ångskåp. Se Bad, Varmluftsbad.
Ångbåt och ångbåtsfart. Se Ångfartyg.
Ångbåtsbefälhafvare. Se Ångfartygsbefälhafvare.
Ångbåtspostexpedition. Se Postverket.
Ångcylinder. Se Cylinder 2.
Ång-elektricitetsmaskin. Se Armstrongs hydro-elektricitetsmaskin.
Ånger, i allmänhet känsla af smärta eller missbelåtenhet med sig sjelf derför att man vet, känner eller tycker sig hafva gjort något orätt eller oriktigt, som man hälst skulle vilja hafva ogjordt. — I den lutherska dogmatiken utgör, enl. 12 art. i Augsb. bekännelsen, ångern i inskränkt och egentlig mening (contritio) den ena beståndsdelen af »bättringen» (poenitentia), hvars andra beståndsdel är tron, och innebär samvetets förskräckelse öfver synden. I denna förskräckelse ligger en tydlig känsla af synden och Guds vrede öfver den, en dermed förenad
Källa: Project Runeberg ·
