Sida 114
nog stora, har man för en beräknad kostnad af omkr. 5 mill. fl. börjat bygga en större sluss, som anses blifva färdig om ett par år. I östra sidan af A:s hamn, som i de sista årtiondena erhållit betydliga utvidgningar, innanför den dyrbara afslutningsdammen med Oranjeslussarna, utmynnar den nya Merwede-kanalen, som förenar A. med Utrecht och Rhen och hvars hufvuddel (A. till Vreeswijk) öppnades 1892. A:s börs är den främsta varubörsen på kontinenten och tillika en af de förnämsta fondbörserna. Genom sina auktioner två gånger i månaden på Javakaffe utöfvar den ett bestämmande inflytande för halfva Europa. En del af kolonialvarorna magasineras i Rotterdam och Middelburg, Dortrecht och Schiedam, men största delen i A. Exporten af kolonialvarorna från nederländska Indien ombesörjes af det 1824 i A. grundade stora Nederlandsche handelmaatschappij, som ock låter försälja dem. 1890 infördes bl. a. 27 mill. kg. kaffe, deraf omkr. 19 mill. från Indien, 2 mill. kg. te, 24 mill. kg. tobak och cigarrer, 25 mill. kg. ris, för öfrigt socker, bomull, muskot, nejlikor, tenn, petroleum, linolja, trävaror och spannmål. 1890 inlöpte med last från utrikes ort 1,567 fartyg, om 2,8 mill. kbm. (18,8 proc. af samtliga till nederländska hamnar inkomna fartyg, medan till Rotterdam anlände 51,8 pr.), och utgingo 1,054 fartyg om 1,8 mill. kbm (20,5 proc., i Rotterdam 45,9 proc.). S. å. hade Å. en handelsflotta af 120 fartyg, om 141,933 t., deraf 76 ångfartyg, om 107,114 t. Utom ofvannämnda maatschappij finnas i A. ett vestindiskt handelsbolag, flere stora aktiebolag för försäkring, industriella eller merkantila ändamål. Främst bland de många kreditanstalterna stå den nederländska banken, den nederländsk-indiskä handelsbanken, A:s bank, flere hypoteksbanker och ostindiska kultursällskap (landbouwmaatschappijen).
*Amsterdam. 1. Ö uti Indiska oceanen, heter egentligen Nya Amsterdam samt ligger under 37° 50' s. br. och 77° 30' ö. lgd fr. Greenw. Den har en areal af 66 qvkm. och räknas till Mauritius.
Amsterdam [a'mstör-], stad i nordamerik. staten New York, vid Mohawk-floden och Erie-kanalen, 50 km. n. v. om Albany. 17,336 innev. (1890).
Amsterdam-boskap. Se Holländska nötboskapsrasen.
Amtkörperschaft, T. Se Würtemberg, sp. 1482.
Amtmand [-man]. Se Amt, Danmark, sp. 850, och Norge, sp. 1364.
Amtmann, T. Se Würtemberg, sp. 1482.
Amtsausschuss, T. Se Amtsbezirk. Suppl.
Amtsbezirk, T. (egentligen ämbetsdistrikt), kallas inom den preussiska lokalförvaltningen en underafdelning af »kretsen» (der kreis), bildad för skötseln af gemensamma politie- och några andra ärenden. Ett amtsbezirk omfattar vanligen flere landskommuner och »gutsbezirke» (vissa stora gods), men aldrig städer; polismyndigheten inom detsamma utöfvas af en amtsvorsteher, vid hvilkens sida står amtsausschuss, en af kommunerna och »gutsbezirke» vald representation, som beviljar medel, kontrollerar utgifterna m. m.
Amtsfattigkassa. Se Amt.
Amtsformandskab. Se Amt och Norge, sp. 1365.
Amtsgericht, T., amtsrätt. Se Tyskland, sp. 1153.
Amtshus. Se Amt.
Amtsjitka, en af Aleuterna.
Amtskasse. Se Amt.
Amtskolor. Se Norge, sp. 1373.
Amtsrepartitionsfonden. Se Amt.
Amtsrichter, T., domaren i amtsgericht. Se Tyskland, sp. 1153.
Amtsråd. Se Amt.
Amtsskat. Se Norge, sp. 1365.
Amtstue. Se Amt.
Amtsversammlung [-fers-], T. Se Würtemberg, sp. 1482.
Amtsvorsteher [-fårsteher], T. Se Amtsbezirk. Suppl.
Amu, flod i Öfre Guinea. Se Rio Volta.
*Amu Darja. 1. Ända till 1880 var man allmänt öfvertygad om, att A. för kanhända 300 år sedan flöt till Kaspiska hafvet genom den ränna mellan Usturtplatån och öcknen Karakum, som kallas Uzboi. Men numera är det ådagalagdt genom omsorgsfulla undersökningar af furst Gedroits, ingeniör Konsjin, öfverste Lissar m. fl. under 1880-talets förra hälft, att Oxus' (Amu Darjas) gamla bädd slutar nära sjön Sarykamysch samt att vestra och mellersta delarna af Uzboi äro återstoden den förra af en smal vik af Kaspiska hafvet, den senare af en kanal, som förenat denna vik med de förr sammanhängande sjöarna Aral och Sarykamysch. Af Konsjins undersökningar framgår, att hela området mellan Kaspiska hafvet, Usturt, Amu Darja samt Kopet Dag och Korasans berg varit betäckt af ett Aralo-kaspiskt haf, som i n. sträckte sig till södra foten af Uralbergen och i en kurva omgaf Usturt och Mugodjarbergen. Genom en långsam höjning af marken och atmosferiska inflytanden försvann vattnet först i s. ö., och Karakums sand blottades. Södra stranden af det reducerade Aralo-kaspiska hafvet skönjes i de kullar, som på norra sidan begränsa en rad sänkor med salt botten, innehållande hafsfossil, som sträcker sig från Bala-ischem fram mot Tsjar-dsjui (der Transkaspiska jernvägen går öfver A.). I detta haf föll A. ut sannolikt genom flere armar. Uttorkningen och markens långsamma höjning gjorde, att hafvet minskades, aflagringarna i Amu Darjas delta skilde slutligen Aralsjön från Sarykamysch. Öfver hela området mellan Sarykamysch och Aralsjöns forna vik träffas alluvialbildningar, hvilka säkerligen tvungit A. att vika af mot n. ö., en afvikelse, som fortfarande pågår: floden öfverger successivt de vestra armarna för att bilda armar i ö., ehuru den vid stor vattenrikedom, såsom 1878, fyller de gamla flodbäddarna till Sarykamysch. Höjningen och torrläggningen af landet fortgingo, förbindelsen mellan Sarykamysch och Kaspiska hafvet reducerades till en smal kanal längs de branter, som begränsa Usturt i s. och ö., och slutligen försvann äfven den, qvarlemnande som spår en rad saltsjöar, hvilka, äfven de, uttorkade. Sist försvann sannolikt östra viken af Kaspiska hafvet (vestra Uzboi). Delningen af Aralo-kaspiska hafvet i tre bäcken började antagligen med
Källa: Project Runeberg ·
