Sida 128
var Österrike-Ungerns förste representant, utverkade, han, att Österrike-Ungern fick sig uppdragen ockupationen af Bosnien och Herzegovina. Etter att hafva med Bismarck bragt till slut förhandlingarna om ett tyskt-österrikiskt försvarsförbund lemnade A. d. 22 Sept. 1879 sin ministerpost. Han afled i Volosca d. 18 Febr. 1890.
Andra Svea artilleriregemente (n:r 5) bildades enligt 1892 års urtima riksdags beslut på hösten 1894 och skall utgöras af 6 batterier med samma verkliga styrka som Andra Göta artilleriregementes (se d. o. Suppl.). Regementets förläggningsort är ännu icke bestämd.
*André. 3. Karl Aug. dog 1887 i Frankfurt a. M.
Andreae, Sankt (F. Antrea) imperielt pastorat af 2:dra kl., Borgå stift, Jääskis kontrakt, Jääskis domsaga och härad, Viborgs län, Finland. Areal 835 qvkm. Befolkningen, finsktalande, 8,787 pers. (1892). A. G. F.
*Andrea, Abr. Aug., dog i Okt. 1607.
*2. Andrea, J. V., föddes 1586.
*Andreaeaceae Ehrh., bot., familj bland bladmossorna, innefattar endast ett slägte, Andreaea, med ett tiotal i Skandinavien förekommande arter. G. A.
Andrea Pisano, ital. bildhuggare. Se Pisano 3.
Andreas, fäste. Se Bommel.
Andreas (Andrej Bogoljubskij), rysk storfurste. Se Ryssland, bd 14, sp. 1549.
Andreas, ungerska konungar. — 2) A. II dog 1235. Jfr Ungern, sp. 1367.
Andreas Sunonis. Se Anders Suneson (sp. 709).
*Andree, Richard, var 1874–90 ledare af Velhagens och Klasings geografiska anstalt i Leipzig och utgaf under denna tid Physikalisch-statistischer atlas des Deutschen reichs (tills. med Peschel, 1877), flere skolatlaser, Allgemeiner handatlas (1881; 3:dje uppl. 1892–93), som fått stor spridning äfven i Sverige, och tills. med Scobel en karta öfver Afrika i storleken 1: 10 mill. (1892). Sedan 1890 är han bosatt i Heidelberg och redigerar sedan 1891 »Globus».
Andrée [-drē], Elfrida, kompositris, syster till Fredrika Andrée-Stenhammar, f. i Visby 1841, blef organist vid Finska kyrkan i Stockholm 1861 (den första qvinliga organist i Sverige), vid Franska kyrkan derstädes 1862 samt vid domkyrkan i Göteborg 1867. A. har framkommit med flere kompositioner af olika slag, bland hvilka tre äro utgifna af Musikaliska konstföreningen, nämligen en Pianoqvintett, en Pianotrio samt Snöfrid, ballad för soli, kör och orkester. I öfrigt äro utgiva diverse sånger och pianostycken. Vid en internationel utställning i Bruxelles 1895 prisbelönades A. för en symfoni, en stråkkvartett och ett stycke för orgel och militärmusik. A. L.
Andrée [-drē], Salomon August, ingeniör, luftseglare, föddes i Grenna d. 18 Okt. 1854, genomgick Tekniska högskolans mekaniska fackafdelning 1871–74, företog derefter studieresor i utlandet och idkade verksamhet såsom praktiserande ingeniör 1874–80. Sistnämnda år blef han assistent i allmän och tillämpad fysik vid Tekniska högskolan, hvilken befattning han lemnade 1882 för att deltaga i den svenska meteorologiska expeditionen till Spetsbergen 1882–83. Under öfvervintringen på Spetsbergen ledde A. de luftelektriska iakttagelserna, hvarjämte han underkastade sig helsofarliga undersökningar angående polarmörkrets inflytande på organismen. 1884 utnämndes A. till öfveringeniör i Patentbyrån och var 1886–89 derjämte öfverlärare i experimentalfysik vid Tekniska skolan i Stockholm. År 1892 erhöll A. utaf Vet.-akad. och Stiftelsen Lars Hiertas minne anslag till utförande af en serie vetenskapliga ballongfärder i Sverige, de första sådana, som utförts derstädes. Den första af dessa resor företogs d. 15 Juli 1893 från Stockholm. Mest uppmärksammade bland hans följande resor voro de, som utfördes d. 19 Okt. 1893, en äfventyrlig färd, under hvilken ballongen drefs ut öfver Östersjön och nådde land först i finska skärgården, och d. 14 Juli 1894, då A. med framgång tillämpade en af honom uppfunnen metod att styra ballongen (medelst släplina och segel), d. 4 Aug. och d. 29 Nov. 1894. På den sistnämnda flög ballongen från Göteborg till Gotland. Resan d. 4 Aug. 1894 eger ett särskildt intresse derigenom att den skedde samtidigt med två andra vetenskapliga ballongfärder (den ena i Ryssland och den andra i Tyskland) och sålunda utgjorde en länk i den första internationella expedition, som företagits till de högre luftlagren. Resultaten af sina iakttagelser under samtliga ballongfärder har A. meddelat i en serie afhandlingar, publicerade i Vet. akad:s skrifter. Han har derjämte publicerat ett stort antal afhandlingar dels i praktiska ämnen, bl. a. Om uppfinningarna i Sverige åren 1870–84 (1890), dels i vetenskapliga ämnen, företrädesvis rörande värmet och elektriciteten, såsom Electricité atmosphérique, observations faites au Cap Thordsen, Spitzberg 1882–83. Den 13 Febr. 1895 framlade A. för Vetenskapsakademien en plan till att utforska polarområdet medelst en s. k. guide-roperande och enligt hans ofvannämnda metod styrbar luftballong. Spetsbergen betecknas såsom den lämpligaste utgångspunkten for färden, hvilken skall företagas på sommaren 1896 och beräknas erfordra högst trettio dygn. Till bestridande af kostnaderna för expeditionen, hvilka anslagits till 130,000 kr., lemnade under förra hälften af 1895 H. M:t konungen 30,000 kr., hr A. Nobel 65,000 kr., frih. O. Dickson 30,000 kr. och en onämnd 5,000 kr. Meteorologen N. G. Ekholm har förklarat sig beredvillig att medfölja på färden.
Andrén, Anders Viktor, illustratör och målare, föddes i Uddevalla d. 7 Dec. 1856. Sedan A. genomgått lägre elementarläroverket i Uddevalla, kom han 1874 till Stockholm i afsigt att, efter en förberedande kurs, vinna inträde vid Teknologiska institutet, men då detta ej lyckades, ingick han 1876 vid konstakademiens principskola. På nyåret 1877 tog A. plats såsom målarelärling, och ett år senare började han teckna illustrationer i skämttidningen »Kasper», bland hvars illustratörer han sedan dess intagit främsta platsen. Samtidigt fortgingo i 4 år studierna i akademien, der A. egnade sig först åt målning, derefter åt skulptur. Från och med 1880 har han varit artistisk medarbetare i »Ny illustrerad tidning», hvars flesta illustrationer till den inhemska
Källa: Project Runeberg ·
