Sida 131
Grillparzer, Alexandre Dumas, Damen i svart, bildhuggaren Costenoble samt, sedan 1873, af en mängd regerande och furstliga personer: kejsaren af Österrike, tyska och ryska kejserliga majestäter, drottning Viktoria m. fl. 1876 blef A. professor vid Wien-akademien.
Angelika, titeln på en elegicykel af B. E.Malmström.
*Angelin, N. P., dog d. 13 Febr. 1876.
Angelini [andjelīni], Giuseppe, italiensk bildhuggare, född i Rom 1735, död derstädes 1811, var verksam i Rom, Paris och London samt utförde byster och statyer, bland hvilka en af den bekante Piranesi, uppställd 1780 i Priorernas kyrka på Malta. Han tillhör den generation af konstnärer, som förmedlade öfvergången från senbarocken till Sergel och Canova genom en renad ny-antik stil och uppfattning. Detta ådagalägges tydligt genom hans bekanta grafvård i Upsala domkyrka öfver ärkebiskop Mennander (d. 1786), som beställdes af sonen Karl Fredrik Fredenheim under dennes vistelse i Rom 1788–89. Mot en bakgrund af mörk marmor ses Religionen, i hvit marmor, med kors och fotsid kjortel i fina parallelveck, lutande sig mot en stor urna, nedanför en relief, der för den i full skrud sittande ärkebiskopen af en qvinlig figur föreställas representanterna för språkvetenskapen och de sköna konsterna. I »Biogr. Lex.» uppgifves minnesvården hafva kostat sonen 33,000 rdr b:ko. (Se vidare C. R. Nybloms uppsats om ärkebiskop Mennanders graf i »Förr och Nu», 1879, och i »Estetiska studier», II, 1884.) C. R. N.
Angeliter. Se Damianus, patriark.
*Angelstad, socken. 12,461 har. 1,632 innev. (1894).
Angera [andjēra]. Se Anghiera. Suppl.
*Angerdshestra, socken, tillhör endast Mo härad. 8,539 har. 553 innev. (1894).
*Angered, socken. 4,775 har. 1,315 innev. (1894.)
Angermanni (Nylat., »ångermanländingar»), en af de två afdelningar, i hvilka de norrländska landskapens studerande vid Upsala universitet voro fördelade under 1600-talet (den andra afdelningen kallades vestro-bothnienses). Natio angermannica utgjordes af ångermanländingar, medelpadingar och jämtar, tills de två sistnämnda grupperna 1686 bildade en egen nationsförening. 1827 förenade sig den medelpadsk-jämtländska nationen med den bothniska (i hvilken den ångermanländska 1800 uppgått) till den norrländska nationen.
Angerona prunaria, zool. Se Mimicry.
*Angers [angṡjē] hade 72,669 innev. 1891. Staden har en lägre medicinsk skola och enligt lagen af 1875 tre fria katolska fakulteter (juridisk, naturvetenskaplig och filosofisk) samt är biskopssäte.
Anghiera (Angera, Med. Lat. Angleria), grefskap, uppkalladt efter köpingen Angera, som ligger uti italienska prov. Como, på Lago maggiores östra strand. Till den grefliga slägten hörde Pietro d'Anghiera, vanligen kallad Petrus Martyr Anglerius.
Angiapteris erecta. Se Marattiaceae.
Angiektasi. Se Angi-.
Angilbert. Se Berta.
Angiokarpa lafvar (af Grek. angeion, kärl, och karpos, frukt) l. Pyrenomycetes, bot. Se Ascolichenes. Suppl. och Lichenes.
Angiom (af Grek. angeion, kärl), kärlsvulst. Se Tumör.
Angiulli [-dju'lli], Andrea, italiensk filosof, f. 1837 i prov. Bari, egnade sig i Neapel med ifver åt omfattande filosofiska studier och fortsatte dessa (från 1862) i Berlin, var derefter lyceilärare i Neapel och professor i antropologi vid Bolognas universitet samt kallades 1876 till professor i pedagogik och teoretisk filosofi vid universitetet i Neapel. På ett spirituelt och vinnande sätt, som påminner om fransmannen Jules Simon, framställer A. de positivistiska läror, till hvilka han bekänner sig. I arbetet La filosofin e la ricerca positiva (1868) söker han häfda, att filosofien städse skall vara en empirisk vetenskap med experimentel metod, men derför ingalunda behöfver eller bör gå ur vägen för de metafysiska spörsmålen, såsom Aug. Comte och hans anhängare påstå. Vidare har A. utgifvit Questioni di filosofia positiva (1873), La pedagogia, lo stato e la famiglia (1876; 2:dra uppl. 1882) m. m. Han uppsatte 1881 halfmånadsskriften »Rassegna critica di opere filosofiche, scientifiche e letterarie» i Neapel.
*d'Anglemont, E. H. S., afled 1876.
*Angler. Se A. Erdmann: »Über die heimat und den namen der Angeln (i »Skrifter utg. al Hum. vet. samf. i Upsala», 1890). Enligt Erdmann betyder ordet angler »spjutbärare».
Anglerius. Se Anghiera. Suppl.
Anglesea [a'ngelsi]. — 1. Arthur Annesley, earl of A., engelsk politiker, f. 1614, d. 1686, var medlem af »långa parlamentet», blef efter Cromwells död ordförande i statsrådet och var en af de främste arbetarna för Stuartarnas restauration (1660). Han upphöjdes 1661 till earl of A. (förut hette han Annesley) och användes af Karl II i många sysslor; bl. a. var han storsigillbevarare 1672–82. — 2. Henry William Paget, markis of A., engelsk militär, f. 1768, var son af lord Paget, som sedermera upphöjdes till earl of Uxbridge. Den ungo lord Paget tog 1790 magistergrad vid Oxfords universitet och blef s. å. ledamot af underhuset, men hans håg stod till krig; han uppsatte ett regemente och kämpade med utmärkelse såsom öfverstelöjtnant i Holland 1793–94. Han vardt 1796 öfverste för ett dragonregemente, aflade 1799 å nyo lysande tapperhetsprof i Holland och hade 1808 avancerat till generallöjtnant. Han sändes då till Pyreneiska halfön, der han tumlade om med fransmännen 1808–09 och vann stor berömmelse såsom djerf kavallerigeneral. 1812 efterträdde han sin fader i öfverhuset såsom earl of Uxbridge. Hans ärofullaste dag var dagen vid Waterloo (1815), der han i spetsen för det engelska kavalleriet vid tredje anfallet tillintetgjorde franska gardet, men der han så svårt sårades, att benet måste amputeras. Fem dagar efter slaget upphöjdes han till markis of A. 1828 blef A. vice konung på Irland, men återkallades af Wellington s. å. för sin katolikvänlighet. Under Greys ministèr var han å nyo (1830–33) Irlands styresman, och under Russells »master general of the ordnance» (generalfälttygmästare) 1846–52. A. utnämndes 1846 till fältmarskalk och afled 1854.
Källa: Project Runeberg ·
