Tillbaka Read Runeberg

Nordisk familjebok. 1800-talsutgåvan. 19. Supplement. A - Böttiger

Originalsida 135
Originalsida 135
Originalsida 134
Originalsida 135
134–135

Sida 135

militäriskt skydd residerar i hufvudstaden Huë. Enligt den 1888 för A. och Tongking uppställda budgeten uppgingo inkomsterna till 17,3 och utgifterna till 17 mill. frcs. Importen hade 1891 ett värde af 4,26 mill. frcs, exporten af 8,65 mill.

Anna Petrovna. Se Anna, ryska furstinnor 2.

*Ann Arbor hade 9,431 innev. 1890. Universitetet hade 2,692 studerande 1892.

Annarr, Fornn. Se Andre.

Annecin [annösä'ng], slott. Se Béthune.

Annedal, arbetareförstad vid Göteborg. Se Arbetarebostäder. Suppl., och Göteborg.

*Annefors kapell, i Södra Helsinglands vestra tingslag, är egentligen ingen »socken», ty det bildar ingen jordebokssocken och utgör icke egen kommun. Det är ej »annex» till, utan endast ett kapell under Bollnäs. 379 innev. (1894).

Anne kapell, Sankt. Se Sankt Anna.

Anneklef, en vid Hör, i Skåne, belägen bekant fyndort för pelareformigt afsöndrad basalt, uppträdande i en isolerad liten kupp eller bergkulle. E. E.

*Annelöf, socken. 1605 har. 895 innev. (1894). Inom socknen, 2 km. från Annelöfs och 1 km. från Dösjöbro station vid Landskrona–Kjeflinge jernväg, ligga Annelöfs fabriker, tillhöriga Skånska bomullskrut-fabriks-aktiebolaget och omfattande fabriker för tillverkning af bomullskrut och hydraulisk pressning deraf för minladdningar, för tillverkning af ättiketer och af röksvagt s. k. normalkrut. Den sistnämnda fabriken, som är afsedd att tillverka minst 150 och högst 300 tons färdig vara pr år, är uthyrd till aktiebolaget Svenska krutfaktorierna. Båda bolagen hafva gemensam styrelse, som har säte och kontor i Landskrona. Utom ingeniörskontor och laboratorium äro för fabrikationen uppförda omkr. 30 hus, och till fabrikerna leder särskildt jernvägsspår från Annelöfs station. Fabrikerna med tillhörande landtegendom omfatta omkr. 260 har och hafva kostat 1 mill. kr. Arbetsstyrkan utgör ungefär 100 man.

Annenkov, Pavel Vasiljevitj, rysk kritiker, f. 1803 i Moskva, d. 1887 i Dresden, gjorde långvariga resor i utlandet och vistades der de tjugo sista åren af sitt lif. A. hörde till den rent estetiska skolan af kritiker, hvilken uppträdde på 1850–60-talet. Hans mest betydande arbete, Hågkomster och kritiska skisser (i 3 bd, 1877–81), lemnar upplysande bidrag till studiet af den ryska literaturen under 1800-talet. Han gjorde sig äfven fortjent såsom utgifvare af den första kritiska upplaga af Pusjkins diktverk (i 7 bd, 1854–57). Förtrolig vän till Turgenjev, meddelade A. i tidskriften »Vjestnik Jevropy» 1884–86 värderikt material till dennes biografi och karakteristik.

Annenkov, Michail Nikolajevitj, rysk general, ingeniör, f. 1835, deltog i kampen mot polackerna 1863–64 och var 1870–71 kommenderad till preussiska fältarmén och lemnade öfver kriget en skildring, som öfversatts äfven till svenska (»1870 års krig», 1872). Han ledde i rysk-turkiska kriget 1877–78 trupptransporterna i Donauarméns rygg. 1880 deltog han i expeditionen mot turkmenerna och stod sedermera i spetsen för byggandet af den transkaspiska jernvägen, hvaraf linien Kaspiska hafvet–Samarkand fullbordades 1888, och som f. n. fortsättes till Tasjkend. A. har äfven ledt anläggningen af strategiska jernvägar i Vest-Ryssland. Sedan 1892 är A. general af infanteriet. Under den stora nöden 1891–92 lemnade staten åt A. betydande summor (slutligen omkr. 14 mill. rubel) till anordnande af allmänna arbeten (vägbyggnader o. dyl.) till de nödlidandes hjelp. Men det sades sedermera (1895), att A. användt en stor del af denna summa för andra ändamål.

*Annerstad, socken, Sunnerbo kontrakt. 13,800 har. 1,371 innev. (1894). Pastoratet blef genom k. br. d. 15 Juni 1877 förklaradt vara icke vidare ärftligt, utan regalt.

*Annerstedt, T., bevistade såsom sjelfskrifven ledamot kyrkomötena 1868, 1873 och 1878 och höll sammanlagdt fyra prestmöten. Han deltog i det möte, som 1880 var sammankalladt i Upsala för att rådpläga om kyrkosångens förbättrande. Han var sedan 1857 ledamot af Mus. akademien och sedan 1860 ordensbiskop. Död i Strengnäs d. 6 Nov. 1880. J. P.

2. Annerstedt, Per Samuel Ludvig, universitetslärare, juridisk författare, ämbetsman, biskop T. Annerstedts brorson och son af konteramiralen Claes Samuel A. (f. 1799, d. 1869), föddes i Karlskrona d. 7 Aug. 1836. Han blef 1856 student i Upsala, der han 1860 aflade filos. kandidatexamen och s. å. promoverades till filos. doktor. Snart öfvergick han till juridikens studium, aflade 1862 hofrätts- och 1863 juriskandidatexamen, innehade 1864–65 landtdomareförordnanden och blef 1865 vice häradshöfding. Sistnämnda år utnämndes han till adjunkt i nationalekonomi, folkrätt samt svensk stats- och specialrätt vid Upsala universitet och 1870 till adjunkt i svensk allmän lagfarenhet och romersk rätt derstädes. Efter att hafva förordnats till ledamot 1871 af den följande år i verksamhet trädande Lagbyrån och 1874 af Nya lagberedningen, återgick han 1876 till universitetet såsom professor i processrätt, dock endast för en kort tid, ty 1877 utnämndes han till revisionssekreterare och till byråchef för lagärenden i Justitiedepartementet, der han 1879 förordnades till expeditionschef. 1883 blef han ledamot af Konungens högsta domstol, men tog 1884 afsked och förordnades till ordförande i Nya lagberedningen. S. å., då denna öfverlemnat sitt förberedande utåtande om rättegångsväsendets ombildning, blef A. ledamot och 1885 vice ordförande i den »förstärkta lagberedning», hvilken tillsatts för att med anledning af Nya lagberedningens utlåtande afgifva yttrande ang. hufvudgrunderna för en ny rättegångsordning. 1892 utnämndes A. till president i Kammarrätten. Vid jubelfesten i Upsala 1877 kreerades han till juris hedersdoktor.

Den mångsidiga förmåga, hvarom alla dessa höga värf tala, har tagits i anspråk äfven för en mängd andra maktpåliggande uppdrag. Så har A. varit ledamot i komitéerna för utarbetande af förslag till stadganden om säkerhet i jernväg (1878) och till revision af gällande föreskrifter om förlag m. m. (1880), i bankkomitén (1881) och i den s. k. lappkomitén (1882). Jämte landshöfding Bergström var A. 1879 svensk delegerad vid öfverläggningar med danska och norska, komiterade ang. jämkningar i det svensk-norsk-danska förslaget till vexellag. Han var ordförande i den

Källa: Project Runeberg ·