Sida 181
band af sina egna lyriska dikter och utgaf dem för att tillhöra den poetiska qvarlåtenskapen efter dramatikern R. Lenz, Göthes samtida; för att skyla bedrägeriet hade A. tillfogat ett antal äkta Lenz-dikter. Bland öfriga samlingar af A:s skaldestycken må nämnas Lieder der leid (1883), Aus tiefster seele (1885), Kopenhagen–Elsa–Faust-stimmungen (»cykliska dikter», 1890), Violen der nacht (2 bd, 1891–92) och Irrflammen (1893). A. är djupsinnig och i uttryckssättet gerna högtidlig, en panteist med stark lutning åt svårmod, i språkbehandlingen en mästare. Hans kärlekssånger äro af en drömmande vekhet.
*Arentzen, K. A. E. Af hans stora literatur-historiska verk Baggesen og Oehlenschläger utkom 8:de och sista delen 1878. Han utgaf 1879 en större biografi öfver Öhlenslæger, 1886 en skildring af sin egen lefnad, Fra ældre og yngre dage, och 1888 en diktsamling. E. Ebg.
*Areopagen. Den af några forskare uttalade åsigten att Areopagen under den gamla adelsrepublikens tid före Drakon icke blott innehaft en vidsträckt domaremakt, utan äfven såsom statsråd eller senat utgjort den egentliga regeringsmyndigheten, bekräftas af Aristoteles' nyligen återfunna skrift Om Athens statsförfattning (se Aristoteles. Suppl.). För regeringsärendenas handläggande inrättade Drakon enligt samma källa ett råd af 401 personer, och äfven Areopagens domsrätt synes genom Drakons lagar hafva blifvit icke obetydligt kringskuren och delvis öfvergått till efeter och prytaner. Deremot säges den fortfarande hafva haft till uppgift att såsom en kontrollerande myndighet öfvervaka statsämbetenas lagenliga förvaltning. Sin domaremakt återfick den åtminstone delvis genom Solon. A. M. A.
Are Pederson, psevdonym för A. A. Afzelius (se denne).
*Areschoug, F. V. K., utnämndes vid J. G. Agardhs afgång (1879) till professor i botanik, hvilken ställning han ännu innehar. Han är ledamot af Vetenskapsakademien (sedan 1876). Af hans senare skrifter må här tilläggas: Beiträge zur biologie der holzgewächse (i »Acta univ:tis Lund.» 1875–76), Some observations on the genus Rubus (derst. 1885–86) och Jemförande undersökningar öfver bladets anatomi (i »Minnesskrift utg. af Fysiograf. sällsk. i Lund» 1878).
*Areschoug, J. E., tog afsked från professuren 1876 och bosatte sig i Stockholm, der han dog d. 7 Maj 1887. Af exsiccatverket Algae Scandinaviae exsiccatae utgaf han fasciklarna I–IX i 2:dra uppl. 1861–79 och af Observationes phycologicae ytterligare III–V (1876–84).
Arete, dotter till filosofen Aristippus (se denne).
*Arezzo. 1. Provinsen har enl. Strelbitsky en areal af 3,297 qvkm., med 238,744 innev. (1881; 1893 beräknades folkmängden till 243,758 pers.).
Arfak-bergen. Se Nya Guinea.
Arffurste. Se Prins.
Arfprins. Se Prins.
*Arfskifte. Stadgandet om »tagelott» (slutet af sp. 1009) upphäfdes genom lagen af d. 16 Maj 1890.
*Arfspastorat. Annerstad har enl. k. br. d. 15 Juni 1877 upphört att vara arfspastorat. Om Vessiges egenskap af arfspastorat se Vessige.
Arfsskatt, finansv., skatt på öfvergång af egendom eller förmögenhet till följd af dödsfall. Denna skatt, som förekommer i de flesta stater, har vanligen formen af en skatt å hvarje särskild arfs- eller testamentslott (arfsskatt i egentlig bemärkelse). Endast undantagsvis är skatten lagd på qvarlåtenskapen i dess helhet. Skatteprocenten är i allmänhet beroende af skyldskapsförhållandet till den aflidne, så att den är högre för aflägsnare skyldemän än för närmare; descendenter och efterlefvande make äro ofta helt och hållet fritagna. I några stater stiger skatteprocenten äfven med arfslottens storlek, hvarjämte små arfslotter äro befriade. — I England finnas tre arfsskatter: estate duty, legacy duty och succession duty. Estate duty är lagd på qvarlåtenskapen i dess helhet och vexlar alltefter dennas storlek, men oberoende af arf- och testamentstagarnas skyldskapsförhållande till den aflidne, mellan 1 och 8 proc. af qvarlåtenskapens nettobelopp. Små qvarlåtenskaper äro befriade eller åtnjuta lindring. Jämte denna skatt på qvarlåtenskapen i dess helhet, som träffar såväl lös som fast egendom, finnas tvänne arfsskatter i egentlig bemärkelse, af hvilka den ena, legacy duty, träffar endast lös egendom och den andra, succession duty, träffar hufvudsakligen fast egendom. De beräknas för hvarje särskild arfs- eller testamentslott, och skatteprocenten är, i olikhet med förhållandet vid »estate duty», oberoende af dylik lotts storlek, men vexlar alltefter skyldskapsförhållandet till den aflidne mellan 1 och 10 proc. af lottens nettobelopp. Lotter ur smärre qvarlåtenskaper, efterlefvande make och i regeln ascendenter och descendenter äro fria från legacy och succession duty. Den engelska arfsbeskattningen i sin helhet vexlar således i allmänhet mellan 1 och 18 proc. — Frankrikes arfsskatt utgår efter hvarje lotts bruttobelopp och vexlar alltefter skyldskapsgraden mellan 1 1/4 och 11 1/3 proc. — Preussen eger en arfsskatt i egentlig bemärkelse, från hvilken dock efterlefvande make, ascendenter och descendenter samt lott, som ej uppgår till 150 mark, äro befriade. Den vexlar mellan 1 och 8 proc. — I flertalet af de schweiziska kantonerna finnas arfsskatter i egentlig bemärkelse, hvilkas skatteprocent merendels vexlar blott med skyldskapsförhållandet till den aflidne, men i några kantoner äfven i viss mån med arfslottens storlek. Alltefter skyldskapsförhållandet vexlar sålunda skatteprocenten i Solothurn mellan 1 och 8, i Bern mellan 1 och 10, i Vaud, Neuchâtel, Zürich, Schaffhausen och Freiburg mellan 2 och 10, i Basel-stadt mellan 2 och 12, i Luzern mellan 2 och 12, i Genève mellan 2 och 15, i Aargau mellan 1 och 20 och i Uri mellan 1 och 25 proc; i Basel-land finnes dels en skatt till staten vexlande mellan 1 och 10 proc., dels en kommunal arfsskatt af 5 proc. I några af dessa kantoner är dock skatteprocenten för större arfslotter större, nämligen i Bern, Zürich, Solothurn, Thurgau, Schaffhausen, Basel-land och Uri, i hvilka kantoner arfsskatteprocenten i viss mån stiger med arfslottens storlek. I öfrigt förete de olika kantonernas lagstiftningar olikheter i afseende å efterlefvande makes, descendenters, ascendenters och smärre arfslotters befrielse från arfsskatt m. m. — Danmark eger en arfsskatt i
Källa: Project Runeberg ·
