Sida 218
Assiut. Se Siût.
Assmus, Robert, tysk målare, f. 1842 i Stuhm, studerade vid gymnasium i Thorn, men fick derjämte undervisning i konst af en blomstermålare Völcker (d. 1870). Sedan fann han sig nödgad söka sitt uppehälle som bokhandelselev, hvarunder han dock utbildade sig både literärt och konstnärligt. Han kom sedan till Berlin, der Troyons och Lessings utställda verk gjorde starkt intryck på honom. Men innan han kom fram till sitt mål, att egna sig åt landskapsmåleriet, måste han först arbeta såsom tecknare för »Illustrierte zeitung», »Gartenlaube», »Daheim» och andra tidskrifter. Han deltog ock som illustratör i fransk-tyska kriget 1870–71, och vid dess slut slog han sig ned i München. Efter flere konstresor i norra Italien, Karpaterna, Ungern och Schweiz utgaf han ett illustreradt praktverk öfver Elsass-Lothringen. Till hans bästa landskapstaflor räknas Gemmipassagen, Motiv från Stuttgart, By i Karpaterna, Lothringskt landskap, Vid Weichsels strand m. fl.
*Association, filos. Se Idéassociation.
Associationsbildning, detsamma som analogibildning. Se Analogi 3.
Associationsfrihet. Se Förenings- och församlingsfrihet.
*Assollant, J. B. A., afled 1886.
Assos, i forntiden lesbisk koloni på Mysiens kust i Mindre Asien, vid Adramyttiska (nu Edremid-) viken. Af densamma har, vid det nuv. Behramkiöi, det amerikanska arkeologiska institutet föranstaltat utgräfhingar (1881–83), som bragt i dagen agora med stoa och bulevterion, ett bad i fyra våningar, ett heroon (herostempel), teater, gymnasion m. m. Louvre eger sedan 1838 skulpturer af ett dervarande forndoriskt tempel.
*Assuay l. Azuay, provins i Ecuador, har en areal af 29,288 qvkm., med omkr. 132,400 innev. (1890). Den ligger i högdalen mellan Andernas östra och vestra kedja. Hufvudstad är Azogues, med omkr. 5,000 innev.
Assur. Se Assyrien.
Assur-akhi-idin, Assur-bani-pal och Assur-nasir-habal. Se Assyrien.
Assurerade bref. Se Bref.
Assyriolog (af Assyrien och Grek. logos, lära), idkare af assyriologi, d. v. s. den vetenskap, som sysselsätter sig med forskningar rörande forntidsrikena Assyriens och Babyloniens skrift, språk, historia, kultur och religion samt för öfrigt alla de språkliga minnesmärken (äfven de elamitiska eller mediska), som äro affattade på kilskrift, dock frånräknadt de fornpersiska kilinskrifternas språk, enär fornpersiskan utgör ett område af den indoeuropeiska språkvetenskapen. Assyriologien är således hufvudsakligen en gren af den semitiska språkoch fornforskningen. Jfr Kilskrift.
Ast, Balthasar van der, holländsk målare, tillhörande skolan i Utrecht, var en af de äldre stillebensmålarna i Holland. Han var bördig från Middelburg, upptogs 1619 i Utrechts målaregille såsom mästare och bodde der ännu 1629, men 1633 var han borgare i Delft, der han dog efter 1650. Han målade tilltalande, ytterst fina, men ingalunda slickadt utförda småtaflor i varm ton, hvilkas egendomlighet är, att brokiga indiska snäckor äro inblandade bland frukter och kärl. Arbeten finnas af honom i Berlins (tre signerade), i Dresdens, Gothas m. fl. museer. C. R. N.
Ásta. Se Asta.
Asten, Friedrich Emil von, tysk astronom, född d. 26 Jan. 1842 i Köln, blef 1862 student vid universitetet i Bonn och erhöll der sin astronomiska utbildning under Argelander samt författade två astronomiska afhandlingar. Han promoverades 1865, sedan han öfver 1858 års stora komet skrifvit en afhandling, som, grundad på ända till 700 af honom diskuterade observationer, utgör en beräkning af kometens bana. Sedermera utarbetade han bl. a. Hülfstafeln zur Histoire céleste (af Lalande), hvilket arbete publicerades af Astronomische gesellschaft. 1869 öfvertog han i Berlin ensam fortsättningen från 1848 af den af Encke m. fl. påbörjade beräkningen af den Enckeska kometen, med hvilken han redan förut jämte Becker varit sysselsatt. 1870 kallades han till räknare och utnämndes 1871 (med framdeles för honom personligen fördubblad lön) till adjunktastronom vid Pulkova observatorium. Utom sin tjenstgöring vid observatoriet, som omfattade reduktioner af meridiancirkelobservationer och katalogarbeten, utförde han bestämningar af tvänne kometbanor, af uranusmassan ur O. Struwes observationer af denna planets satelliter, men framförallt sina studier öfver den Enckeska kometen, Untersuchungen über die theorie des Enckeschen kometen (I, 1872; II, 1878). Dessa innehålla flere nya vigtiga upptäckter, bl. a. bestämningen af merkuriusmassan ur kometens rörelse, af förändringen af kometens excentricitet under hvarje dess omlopp samt af den egendomliga omständigheten, att den af Encke upptäckta accelerationen af omkr. en bågminut under omloppet i denna komets rörelse under tiden 1865–71 plötsligt minskats till ungefär 2/3 af nämnda belopp på grund af någon främmande orsak, enligt en af A. framställd hypotes (hvilken emellertid sedermera ej erhållit bekräftelse) på grund af inverkan af någon småplanet. De af A. påpekade förhållandena hafva genom vår landsman O. Backlunds efter A:s död utförda revision samt fortsättning af beräkningarna i hufvudsak bekräftats. — A. var från födseln svagt utrustad i kroppsligt hänseende och blef genom flere olycksfall en krympling; sitt sista lefnadsår tillbragte han fängslad i sin rullstol. Han afled d. 15 Aug. 1878. K. B.
Asteriscus Mönch, bot., slägte af fam. Compositae, örter eller halfbuskar i Orienten, med små gula blomkorgar. A. pygmaeus Coss. et Dur. (Odontospermum pygmaeum Neck.), i norra Saharaområdet, Arabien, Egypten, på Sinaihalfön, i Palestina, särskildt i trakten af Jeriko, öppnar och sluter efter blomningen sina blomkorgar efter fuktighetshalten på samma sätt som Anastatica sina grenar, ehuru ännu fortare, och kan med större rätt än denna anses för pilgrimernas Jeriko-ros, så mycket mer som A. och icke Anastatica upptagits som Jeriko-ros i flere franska adelsfamiljers vapen.
Asterodactylus pipa, zool., Se Surinamstossan.
Asteroidea, zool. Se Sjöstjernor.
*Asteroider. Deras antal är f. n. (1895) 400.
*Asterophyllites anses numera allmänt vara bladbärande grenar af Calamites. De stammar,
Källa: Project Runeberg ·
