Sida 225
sträcker sig från Norra Ishafvet till omkr. 15° n. br. och den södra från Södra Ishafvet till eqvatorn. Den förra kallas Azor-ryggen och Dolphin-rise, den senare Challenger-platån. En tredje, mindre förhöjning-, liksom dessa ingenstädes på större djup än 4,000 m., ligger mellan dem n. om eqvatorn, omkring ön S:t Paul. På ömse sidor om dessa centrala platåer ligga bassänger af 4,000–6,000 m. djup. Den östra bassängen har på norra halfklotet på tre ställen djup af mer än 6,000 m., nämligen v. om Kanarieöarna (6,293 m.), v. om Kap Verde-öarna (6,015 m.) samt mellan dessa båda platser straxt n. om vändkretsen (6,068 m.). Af grunda ställen på norra A:s östra sida må (utom Nordsjöbanken, som bär Storbritannien och Irland) nämnas Gorringebanken s. v. om Kap Vincent, under 36° 30' n. br. och 11° 37' v. lgd, med 55 m. vatten, samt Daciabanken n. om Kanarieöarna, under 31° 30' n. br. och 13° 30' v. lgd, med 90–150 m. vatten. Vestra sidan af norra A. har mellan Bermudas och S:t Tomas öfver 7,000 m. djup; äfven n. om Bermudas finnas stora djup, öfver 6,000 m., och tvära öfvergångar i djupförhållandena. De största hittills funna djupen i A. lodades n. om Puerto Rico af amerikanska skeppet »Blake» 1883, nämligen 8,341 m. under 19° 30' n. br. och 66° 26' v. lgd och 7,723 m. under 19° 30' n. br. och 66° 12' v. lgd. Flamska hufvan på östra sidan af Newfoundlandsbanken med lutningsvinklar af ända till 29° synes hafva uppstått af erratiskt grus och sten, som här nedfalla af smältande isberg, och likaså är den mellan Skotland och Färöarna liggande åsen (400–500 m. djup) att anse som ändmorän af en glacier. Under 49° 40' n. br. och 29° 10' v. lgd ligger en ganska brant (ända till 35°) bottenförhöjning, Faradaykullen, som dock har minst 1,145 m. vatten. Äfven södra A. har i v. ett djupare bäcken, som mellan eqvatorn och 15° s. br. och ö. om ön Trinidad (20° s. br.) har öfver 6,000 m. djup, begränsadt i s. af en bank med 658 m. djup. Hafvets medeldjup beräknas till 3,680 m. (norra A. 3,810 m., södra A. 3,590 m.). — Af alla verldshaf har intet så liflig trafik som A. Man beräknar, att af alla sjöfarande nationers fartyg 3/4 tillhöra de atlantiska staterna i Gamla och Nya verlden. Omkr. 40 kablar ligga på dess och tillhörande bihafs botten, 10 transatlantiska kablar förena Europa med Nord-Amerika, 2 Europa med Syd-Amerika, och 1890 fullbordades den vest-afrikanska kustkabeln mellan Lissabon och Kapstaden.
Atlantosaurus, paleont., en ödla tillhörande jurasystemet (se d. o., sp. 1458).
*Atlas, industrielt etablissement i Stockholm. Dess filial i Södertelge nedlades 1887. Arbetsstyrkan var 1893 omkr. 550 pers., och tillverkningsvärdet belöpte sig s. å. till 1,655,000 kr. 1891 infördes vid verkstaden det system, att de äldste och bäste arbetarna åtnjuta andel i bolagets vinst.
Atlas-cedern, bot. Se Ceder.
Atlas-foglar, zool. Se Ptilorhynchidae.
Atlas-trä, bot. Se Ferolia guianensis.
Atleön, ö i Askevolds pastorat, N. Bergenhus amt, Norge, mellan Stavfjorden och Aspöfjorden. Ön, 38 qvkm., med omkr. 700 innev., har fått sitt namn efter Atle, jarl i Sogn på Harald Hårfagers tid. I slaget vid Stavenaesvaag mellan Atle och den mäktige Tröndiske jarlen Håkon Grjotgardssön blef Atle sårad och dog fem dagar senare på denna ö.
*Atlingbo, socken. Areal 1,473 har. 213 innev. (1894). — Den i art. omnämnda Tingstäde fristadskyrka låg i norra (ej mellersta) tredingen.
*Atmosfer. I. Fys. och meteor. Enligt lord Rayleighs och professor Ramsays upptäckt består luften ej allenast af, såsom man hittills antagit, 4/5 qväfgas och 1/5 syrgas samt en ytterst ringa qvantitet (0,03 proc.) kolsyregas, utan ock till omkr. 1 proc. af en hittills okänd gas, argon (se d. o. Suppl.). Ofvanstående procenttal äro räknade efter volym. Efter vigt ställa de sig något olika till följd af de olika gasernas olika täthet.
Atmosferologi (af atmosfer, se d. o., och Grek. logos, lära), detsamma som meteorologi (se d. o.).
*Atoll. Ordet härleder sig från det malediviska ordet atoḷu, beslägtadt med Singales. etuḷa, innanför.
Atomvärde. Se Atomicitet.
Atrebate, romarnas namn på staden Arras (se d. o.).
*Atri ligger i prov. Teramo. 3,808 innev. (1881; i hela kommunen 10,642).
Atrium, Lat., med., »förmaket» i hjertat (se d. o.).
Atropatene l. Lill-Medien benämndes af forngrekiska geografer norra delen af Medien.
*Atropin. I fråga om förgiftningssymtomens orsaker vid atropinförgiftning se Belladonna.
Atropt (af Grek. nekande a och trepein, vända) l. ortotropt (af Grek. orthos, rak), bot., kallas fröämnet (se d. o. Suppl.), då dess fästpunkt är belägen i den fröämnesmunnen motsatta änden. Fröämnet är i detta fall rakt. G. A.
Atsini, det ursprungliga namnet på Arapahoes (se d. o. Suppl.).
*Atsjin (riktigare Atjeh l. Atjih), till 1873 sjelfständig malajstat, nu nederländskt guvernement, omfattande nordligaste delen af Sumatra, har tillsammans med de oberoende battalanden en areal af omkr. 53,000 qvkm. och omkr. 445,000 innev. Hufvudstaden A. l. Kota Radja ligger vid floden A., 7 km. från öns nordspets och hamnen Ole-leh, med hvilken den är förenad genom jernväg. — Kriget mot holländarna fördes af atsjineserna med den största tapperhet. Först 1878 var hela kuststräckan underkufvad, men landets inre är obetvingadt, och krigstillståndet fortfar.
Atsjinov. Se Asjinov. Suppl.
Atta, zool. Se Bladskärande myror. Suppl.
Attainder [attēndör]. Eng., egentl. »fläck», »vanheder». Act (bill) of a., en af parlamentet fälld dom, som medför indragning af egendom samt förlust af ära och af medborgerliga rättigheter (på grund af högförräderi o. dyl.).
*Attalea. Se vidare Beklädnadsväxter, sp. 151.
Attaleia (Lat. Attalia), fordom namn på Adalja (se d. o.).
Attâr (»droghandlare»), med förnamnet Ferîd-ed-din (»religionens perla»), persisk skald och mystiker, hette egentligen Muhammed ibn-Ibrahim och föddes nära Nisjapur 1119. Han blef liksom sin fader drogoch parfymhandlare i
Källa: Project Runeberg ·
