Sida 229
1869–71), Gynécologie, la femme depuis six mille ans (1873), Voyage au pays des boyards (om Ryssland, 1880) och Lamour (s. å.).
Audran [ådra'ng], Edmond, fransk kompositör, f. i Lyon 1842, kom 1861 med sin fader, sångaren Marius Pierre A. (f. 1816, d. 1887), till Marseille, der denne blef direktör och professor vid konservatoriet och han sjelf kapellmästare vid Josefskyrkan. Han har skrifvit en mängd populära operetter, af hvilka i Stockholm äro gifna Olivettes bröllop, Rosenkind (la Mascotte), Stora Mogul, Vore jag karl (La dormeuse éveillée), Miss Helyett och Slutet godt allting godt. A. L.
Auðun. Se Ön (Isl. Aun).
Audvalde. Se Ölvalde.
Aue, Hartmann von. Se Hartmann von Aue.
Auer, Adelheid von, psevdonym för tyska novelloch romanförfattarinnan Charlotte von Cosel (född i Berlin 1818). Några af hennes många noveller äro öfversatta på svenska.
*Auerbach, H. Om Auerbachs hof se vidare Leipzig, sp. 1036.
Auerbach, B., afled i Cannes 1882. Hans samlade »Dorfgeschichten» utgåfvos 1884 i 10 bd.
Auerbachit, miner. Se Zirkon.
Auerbachs nervplexus, anat. Se Tunntarm.
Auers glödljus. Glödande gaser utsända endast högst obetydliga ljusmängder. För belysningsändamål användas derför fasta kroppar, som bringas till glödning af brinnande gaser. Dessa fasta kroppar kunna antingen afskiljas ur de glödande gaserna (vanligen kol) eller bestå af eldfasta ämnen, som äro införda i lågan. Det senare systemet nyttjas vid Drummonds kalkljus, vid Linnemanns zirkonbrännare och vid Fahnehjelms magnesiakammar och har på sista tiden fått sin största betydelse genom det Auerska glödljusets stora utbredning. Den af den österrikiske kemisten doktor Auer von Welsbach använda glödkroppen är en s. k. glödstrumpa, sammansatt af sällsynta jordarter, zirkonjord och magnesia. Glödstrumpan förfärdigas af bomullsmusslin och indränkes med de nämnda oxidernas salter, med salpetersyra, hvarefter den glödgas. Väfnaden förbrännes dervid, och syran drifves bort ur salterna, så att endast oxid blir qvar, hvilken behåller väfnadens form. Glödstrumpan upphettas vid användning af en Bunsens brännare och utstrålar då ett intensivt ljus, så att ljuseffekten för samma gasförbrukning blir mångdubbelt större, än om lysgasen brännes i vanlig brännare. S. A–s.
*Auersperg. Grefve Anton Alexander von A. (»Anastasius Grün») afled i Graz d. 12 Sept. 1876. L. A. Franckl utgaf 1877 A:s Gesammelte werke i 5 bd. I Laibach restes 1886 hans staty. — Furst Carlos A., 1871–79 president i herrehuset och till 1883 öfverste landtmarskalk i Böhmen, afled i Prag 1890. — Furst Adolf A. genomförde såsom ministerpresident den länge efterlängtade valreformen och, efter svåra förhandlingar och konflikter, 1878 försoningen med Ungern. I Okt. 1878 erhöll han sökt afsked, men skötte ärendena till Febr. 1879. Död 1885.
Au fait [å fä], Fr., väl underrättad, invigd, hemmastadd (med en sak).
Aufidus, det latinska namnet på floden Ofanto.
*Aufrecht, T., lemnade 1889 professuren i Bonn och slog sig ned i Heidelberg. Bland hans skrifter må ytterligare nämnas Catalogus catalogorum, an alphabetical register of Sanskrit works and authors (1891).
Aufsatzplatten, T. Se Uppsättning 1. Artill.
*Aufsess, H., afled 1872.
Auf wiedersehen! [vider-], T., vi återses! Jfr Au revoir. Suppl.
Augdov. Se Gdov.
*Auger, Athanase (ej Anastase), föddes 1734.
Auge-rasen [åsj]. Se Normandisk boskap.
Augerum, socken. Areal 11,794 har. 4,114 innev. (1894). Från A. är frånskild en församling, Tjurkö, och i A. skall bildas en kapellförsamling, Flymen.
Augerut, oas. Se Tuat.
Augia dives, latinska namnet på benediktin-klostret Reichenau Se Reichenau 1.
*Augias betonas Augīas. – Uttrycket Augias-stall nyttjas ofta äfven för att beteckna en genom försumlighet uppkommen svår oordning.
*Augier, G. V. Émile, skördade vidare framgångar med prosa-komedien M:e Caverlet (1876: uppförd under titeln »Fru Caverlet» å Dram. teat. 1880), i hvilken han förordar äktenskapsskillnads tillåtlighet särskildt i barnens intresse, och det borgerliga skådespelet Les Fourchambault (1878; »Familjen Fourchambault», s. å.), hans sista pjes, af många ansedd såsom hans mästerstycke. I denna dram räddar en oäkta son sin fader från skam och ruin samt förödmjukar genom sitt ädelmod den legitime sonen. A. dog d. 25 Okt. 1889 i Croissy (depart. Seine-et-Oise). Hans samlade teaterpjeser utgåfvos senast 1889, i 7 bd. Jfr E. Pailleron: »Émile A.» (1889) och K. Warburg: »Emile Augier (1820–1889)» (i »Nordisk tidskr.» Ny följd. 3:dje årg., 1890).
Augit-syenit. Se Syenit.
*Augsburg hade 1890 75,629 innev., af hvilka 22,178 protestanter och 1,128 judar. I A. utgifves »Augsburger postzeitung» (som uppgifves gå tillbaka till 1686), men »Allgemeine zeitung», utgifves fr. o. m. 1883 i München (jfr Tidning, sp. 273–274).
Augurale, Lat., plats för inhemtande af auspicier i det fornromerska lägret. Se Castra, sp. 86.
August, hertig af Leuchtenberg (se d. o. 2).
August Fredrik Eberhard, prins af Würtemberg, preussisk general, var andre son af prins Paul af Würtemberg, konung Vilhelm I:s broder, och föddes d. 24 Jan 1813. Han gick 1830 i preussisk tjenst och blef 1858 kommenderande general öfver gardeskåren, med hvilken han i 1866 års krig segrade vid Soor, stormade Königinhof och genom stormningen af Chlum afgjorde slaget vid Königgrätz. I 1870–71 års krig vållade han gardet, som då tillhörde prins Fredrik Karls armé, oerhörda förluster genom sitt förhastade anfall på S:t Privat vid Metz och hade sedermera befäl under kronprinsen af Sachsen (4:de armén), vid Sedan och Paris. 1873 utnämndes A. till generalöfverste, fick 1882 afsked från gardesbefälet och dog d. 12 Jan. 1885. Fortet S:t Privat bär nu A:s namn.
Källa: Project Runeberg ·
