Tillbaka Read Runeberg

Nordisk familjebok. 1800-talsutgåvan. 19. Supplement. A - Böttiger

Originalsida 238
Originalsida 238
Originalsida 238
Originalsida 239
238–239

Sida 238

pendant les années 1693, 1697, 1698» (3 bd 1882–83). A:s depescher äro en mycket vigtig källskrift för Sveriges historia under denna tid; de hafva också flitigt begagnats af våra häfdatecknare.

Avdjejev, Michail Vasiljevitj, rysk romanförfattare, f. 1821 i Orenburg, d. 1876 i Petersburg, till yrket vägbyggnadsingeniör i statens tjenst, kastade i sin romantrilogi Tamarin (1857) löjets skimmer öfver de poserande ryska »weltschmerz»-epigonerna och väckte stort uppseende med sin andra större roman Podvodnyj kamenj (Undervattensskäret; 1860), som afhandlar den fria kärleken. Bland A:s senare berättelser märkes På fyrtiotalet (1876).

Avebury [evbäri] l. Abury [ēbäri], by i eng. grefskapet Wilts, 8 km. v. om Marlborough, märkvärdig genom sin ofantliga stensättning, liknande dem vid det närbelägna Stonehenge (se d. o.). Den bestod af en större yttre krets af sannolikt ursprungligen 100 stenar af 4,5–5 m. höjd och omkr. 12 m. i omkrets, omslutande en cirkel med omkr. 300 m. diameter. Inom denna krets, som varit omgifven af en bred graf och en hög vall, lågo tvänne mindre kretsar af resp. 100 och 95 m. diameter, hvardera bestående af två koncentriska stenrader. I midten af den ena stod en enstaka sten, i midten af den andra en grupp af tre stenar. Från denna stensättning utgingo tvänne af jättelika, fordom upprättstående stenar omgifna vägar, hvardera öfver 1,5 km. lång, den ena, kallad Kennet avenue, i sydöstlig riktning till Overton, der den slutade med en liten elliptisk grupp af dylika stenar, den andra mot v., slutande med en enda sten. Af hela denna stensättning, den största näst den vid Cransac i Bretagne, finnas nu endast få stenar qvar; en stor del har användts till uppförande af husen i byn A., som ligger inom den stora kretsen. I närheten ligga tvänne andra ofantliga minnesmärken, hvilka kunna anses tillhöra samma grupp, nämligen den dubbla ovalen (45 m. lång och 40 m. bred) af jättestenar på Hakpen-kullen i ö. och den s. k. Silbury-kullen i s. (i det allra närmaste 1 rom. mil från kretsens midt), en konstgjord kulle af 54 m. höjd och 650 m. omkrets vid basen. Om tiden för anläggningen och syftet med dessa arbeten hafva olika meningar varit rådande; den allmännaste tillskrifver dem druiderna. Fergusson sätter dem i samband med Artursagan.

Aved, Jacques André Joseph, fransk målare, f. i Douai 1702, d. i Paris 1766, uppfostrades i Amsterdam och skulle bli militär, men gjorde sig snart fri och öfverlemnade sig helt och hållet åt studiet af konsten. År 1721 begaf han sig till Paris och studerade der under ledning af Le Bel. Till vänner och kamrater hade han Carle van Loo, Boucher och Chardin, som drogo honom till akademien, af hvilken han vardt ledamot 1734, på ett par porträtt, nämligen af de Cazes och De Tray d. y. (för närvarande i École des beaux-arts). Hans anseende stadgades genom ett porträtt af turkiske ambassadören Mehemet Effendi. Kort derefter kallades han till hofvet, der han målade Ludvig XV och fick titel af »peintre du roi». Han har utfört porträtt af många framstående personligheter, bland hvilka nämnas Jean Baptiste Rousseau, den lyriske skalden, med hvilken han var nära förbunden, och åt hvilken han lemnade tillflyktsort 1738. Han besökte Haag 1751, men återvände 1752 till Paris. I Louvre finnes af honom ett porträtt af marquis de Mirabeau, som var utstäldt på salongen 1743; Amsterdams Rijksmuseum eger två porträtt af prins Vilhelm IV, bägge målade 1751. C. R. N.

Ave, imperator; morituri te salutant, Lat. Se Gladiator.

*Avé-Lallemant. 1. F. K. B. A., dog 1892. — 2. R. K. B. A. afled 1884. — Efter dennes kusin Eduard A. L. A. (f. 1803, d. 1867), en längre tid anställd vid botaniska trädgården i Petersburg, är växtslägtet Lallemantia uppkalladt.

Avellaneda [aveljanēda], Nicolas, president i Argentinska republiken, var son af den af Rosas' band mördade guvernören i Tucuman, Maros A. Han föddes d. 1 Okt. 1836 och tillbragte sina barndomsår i landsflykt, men hemkom 1851, blef 1858 jur. doktor och 1861 professor vid Buenos Aires' universitet och ledamot af provinslandtdagen. Såsom justitie-, kultus- och undervisningsminister sedan 1868 förvärfvade han sig i så hög grad sina landsmäns erkännande för hvad han verkat till undervisningsväsendets lyftning, att han 1874 genom det federala partiets röster efter Sarmiento valdes till president, för 6 år. Han motsvarade förväntningarna på en klok och kraftig regering. Vid presidentvalet 1880 var general Roca A:s kandidat. Med anledning deraf reste sig Buenos Aires, men A. undertryckte upproret och genomdref Rocas val. A., som derefter var senator, afled d. 26 Dec. 1885 ombord på ett ångfartyg, stadd på hemresa från Europa. Se vidare Argentina. Suppl.

Avella vecchia. Se Abella. Suppl.

*Avellino (förr Principato ulteriore). 1. Provins, har enl. Strelbitsky en areal af 3,034 qvkm., med en vid 1893 års slut beräknad folkmängd af 414,026 pers.

Avempace. Se Ibn-Bádja.

Avenarius, Richard, tysk filosof, f. 1843, prof. i Zürich. Hans hufvudarbeten äro Kritik der reinen erfahrung (1888 o. f.) samt Der menschliche weltbegriff (1892). Hans allmänna ståndpunkt kan betecknas såsom en under Kants inflytande utvecklad positivism. Med »ren erfarenhet» förstår han erfarenheten med utrangerande af allt, som endast vår uppfattning deri inlägger. Såsom gifven i en sådan erfarenhet och sålunda såsom sant varande erkännes af honom endast sensationen, »die empfindung», hvilken sålunda utgör det varandes innehåll, under det att rörelsen är dess form. A. karakteriserar sjelf sin metod såsom motsatt skolastikens och i stället bestämd genom den moderna naturvetenskapens anda. Tillsammans med M. Heinze och A. Riehl utgifver A. »Vierteljahrsschrift für wissenschaftliche philosophie» i Leipzig. Till dess område räknas endast den filosofi, som utgår från erfarenheten. S–e.

Avencebrol (Avicebron), namn på Salomon Gabirol (se denne).

Avenel, Georges d', vicomte, fransk historiker, född i Neuilly 1855, fick sin uppfostran af jesuiterna, var en tid tjensteman vid inrikesministeriet, men lemnade sin plats 1879, då lagen emot

Källa: Project Runeberg · ·