Sida 278
Balch, stad och landskap. Se Balkh.
Balck, Viktor Gustaf, militär, gymnast och mångsidig främjare af den svenska idrotten, föddes i Karlskrona d. 25 April 1844. I de tidigare ungdomsåren utbildade han sig for sjömansyrket, seglade 1856–58 om bord å svenskt handelsfartyg på Östersjön, Nordsjön och Medelhafvet, 1859–60 om bord å örlogsfartyg och antogs efter aflagd examen 1861 till kadett vid krigsakademien å Karlberg. Der väcktes snart hans håg för militära öfningar samt för gymnastik och fäktning, hvilket föranledde honom att kasta om och blifva landkadett. Under sin femåriga vistelse å Karlberg egnade han nästan alla lediga stunder åt gymnastikoch fäktöfhingar samt var under de fyra sista åren deraf oafbrutet »gymnastikprimarie». Detta blef afgörande för B:s lifsriktning, och han har fortfarit att egna sig åt kropps- och idrottsöfningar, i början af smak och böjelse, sedermera af öfvertygelse om värdet deraf, för att gagna andra. B. vardt 1866 underlöjtnant vid Nerikes regemente och befordrades der till andre löjtnant 1872, förste löjtnant 1875 och kapten 1884. Han utnämndes 1887 till öfverlärare vid Gymnastiska centralinstitutet och erhöll 1894 rang af major i armén. — B. hade 1866–68 på egen bekostnad genomgått fullständig pedagogisk, militär och medicinsk kurs vid Gymnastiska centralinstitutet. Dessa studier fortsattes 1868–70, hvarunder han tjenstgjorde såsom biträdande extra lärare vid centralinstitutet och å Karlberg. 1870–72 var han gymnastiklärare vid kavalleriets ridskola å Strömsholm och genomgick der en grundlig kurs i ridning. Sedan hösten 1872 har B. oafbrutet verkat inom Stockholm och varit anställd vid Gymnastiska centralinstitutet såsom extra lärare, lärare och öfverlärare i militärgymnastik och fäktning. Han har derjämte tjenstgjort såsom gymnastiklärare vid flere af hufvudstadens läroverk, bl. a. Stockholms lyceum, Klara skola, Nya elementarskolan och Norra latinläroverket. Under de sex första åren af sin gymnastiska verksamhet egnade B. sig äfven åt sjukgymnastik.
Inseende att den frivilliga utöfningen af gymnastik och idrott var föga utvecklad i Sverige, i jämförelse med förhållandet i andra land, arbetade B. redan tidigt för gymnastikens spridning äfven utanför skolans område och stiftade i sådant syfte 1875 Stockholms gymnastikförening samt 1878 Stockholms gymnastik- och faktklubb. Han har sedermera tagit initiativet till eller medverkat vid stiftandet af flere bland hufvudstadens mera lifskraftiga idrottsföreningar, bl. a. Stockholms roddförening, Stockholms allmänna skridskoklubb, Föreningen för skidlöpningens främjande i Sverige, Sällskapet för befrämjande af skolungdomens fria lekar, i hvilka föreningar han fortfarande är styrelseledamot. I denna egenskap tillhör han äfven Svenska turistföreningen, Föreningen för skolungdomens vapenöfningar m. fl. Inom sistnämnda förening här B. under 20 år anordnat de hvarje höst återkommande täflingsskjutningarna mellan Stockholms skolungdom, hvilka alltmera utvecklat sig till en nationalfest.
För att allmännare utbreda hågen för kroppsöfningar i landet har B. framgångsrikt anordnat gymnastikuppvisningar och gymnastikfester samt med Stockholms gymnastikförening deltagit i sådana, bl. a. i Stockholm 1877, 1882 och 1891, i Göteborg 1878 och 1894, i Upsala 1879. Dessutom har han tillvunnit den svenska gymnastiken det största erkännande i utlandet, när han uppträdt i spetsen för sina väl öfvade afdelningar vid gymnastikfester i Bruxelles (1877 och 1880), London (1880 och 1889), Köpenhamn (1880) och Paris (1889). B. har företagit flere utländska resor för gymnastiska och idrottsliga studier. Han har blifvit vald till ordförande i det internationella skridskoförbundet, som omfattar elfva land. — Äfven på det literära området har B. varit verksam. 1874 gaf han uppslag till »Tidskrift i gymnastik» (se d. o.), som då uppsattes, och hvars redaktion han tillhörde i flere år. 1881 uppsatte han »Tidning för idrott» (se d. o.), hvilken han fortfarande utan ersättning redigerar. Under medverkan af flere bland landets förnämste idrottsmän utgaf han 1884–86 Illustrerad idrottsbok (3 bd). Han har varit ordförande i komitéer för utarbetande af militära reglementen för sabel- och bajonettfäktning samt gymnastik. — B:s betydelsefullaste gerning är att hafva i vida kretsar väckt lusten för härdande kroppsöfningar i det fria. Oegennyttigt och i patriotiskt syftemål har han verkat för fostrande af ett kraftigare slägte.
Baldersbrå, bot. Se Tripleurospermum.
*Balders drömmar. Jfr Vegtamskviða.
Baldersnäs, herresäte i Steneby socken på Dal, Elfsborgs län, på en i Laxsjön utskjutande halfö, prisadt som en af Sveriges både af natur och konst mest gynnade gårdar. Hufvudbyggnaden, belägen på en höjd ett litet stycke från sjön, omgifven af präktig trädgård med tillstötande vidsträckt park, der naturen och menniskan täflat om att åstadkomma något utomordentligt, gör ett mycket behagligt intryck, ehuru den ej har något, egentligt storartadt i sitt yttre. B. utgör 1 mtl och är med qvarn, oljepress m. m. taxeradt till 59,500 kr. (1894). Det tillhör Baldersnäs bolag, eller sterbhusdelegarna efter enkefru Waern, hvilka inom Steneby socken dessutom ega det på motsatta sidan af Laxsjön belägna Billingsfors (se d. o.) jernbruk, trämassefabrik och träsliperi, taxerade till 250,000 kr., Katrineholms träullfabrik (som 1893 sysselsatte 225 arbetare och tillverkade 28,5 ton träull), såg och qvarn, tax. till 12,500 kr., samt jordegendomar om 8 17/720 mtl, taxerade (1894) till 275,000 kr., i Laxarby socken Billingsfors qvarn och såg, tax. till 29,000 kr., samt 1 19/24 mtl jordegendomar, taxerade till 60,700 kr., samt i Dalskogs socken 1/2 mtl Lunnebo, tax. till 30,000 kr. Baldersnäs bebyggdes till herresäte 1796 af brukspatron K. F. Uggla och egdes på 1850-talet af hans systerson, bruksegaren K. F. Waern, som dog der 1858.
Baldingera, bot., växtslägte inom gruppen Phalarideae (se d. o.).
*Baldringe, socken. 2,240 har. 600 innev. (1894).
*Balduin. A. Konungar af Jerusalem. B. III regerade 1142–62, B. IV 1174–83 och, B. V 1183–86.
Baldwin [-oin], Edward, psevdonym för engelske författaren W. Godwin (se denne).
Bâle [bāl], det franska namnet på Basel (se d. o.).
Källa: Project Runeberg ·
