Tillbaka Read Runeberg

Nordisk familjebok. 1800-talsutgåvan. 19. Supplement. A - Böttiger

Originalsida 29
Originalsida 29
Originalsida 28
Originalsida 29
28–29

Sida 29

sinsemellan parallella, och systemens motsvarande linier skära hvarandra i punkter på en för båda gemensam linie, så råder affinitet mellan systemen. De parallella strålarna kallas affinitetsstrålar, den gemensamma linien affinitetsaxel. Affinitet eger rum mellan en plan figur och dess parallellprojektion, likaså mellan horisontal- och vertikalprojektionen af en och samma plana figur. — Äfven mellan två rymdsystem eger affinitet rum, nämligen då de linier, som sammanbinda motsvarande punkter i systemen, äro sinsemellan parallella samt motsvarande linier och plan skära hvarandra i punkter och linier liggande uti ett och samma plan, affinitetsplanet. — Affiniteten kan användas bl. a. vid lösningen af problem rörande ellipsen, i det att denna ersattes medelst en affin cirkel. P. H–s

Affinitetsaxel. Se Affinitet 3. Suppl.

Affinitetskoefficient. Se Affinitet 1. Suppl.

Affinitetsplan. Se Affinitet 3. Suppl.

Affinitetsstrålar. Se Affinitet 3. Suppl.

*Affix (Lat. affixus, vidfäst), gramm., är den gemensamma termen för hvarje fonem (d. v. s. ljud eller ljudgrupp), som endast i förening med ett annat, sjelfständig betydelse egande fonem eger någon, och detta vanligen en modifierande betydelse. Alltefter sin plats före, inuti eller efter det genom affixet modifierade fonemet kallas affixet för prefix, infix eller suffix. Exempel på prefix äro bl. a. be-hålla, er-känsla, an-söka, miss-tag, dis-harmoni, ko-operativ, kosmo-politisk. Ännu vanligare äro suffix, t. ex. flicka-s, kalla-r, lott-er, båt-ar, rik-a,-t,-are,-ast, god-het, egen-dom, del-bar, vän-skap, sann-ing, stick-ling, bete-ende, åka-nde, köp-te, tro-dde, rektor-ska, furst-inna, baron-essa, Vilhelm-ina, paradis-isk, Italien-are, Emil-ia. Sällsynta äro deremot infix, t. ex. i norrländska dialekter be-int-höfs i stället för »behöfs inte», i gotiskan ga-u-laubjats »tron I?» der -u- betyder »månne?» Om de särskilda slagen af affix se vidare art. Infix, Prefix och Suffix. Ad. N–n.

Affnaholm. Se Agneholm.

Affrico, affricino. Se Africus. Suppl.

Affrikata. Se Aspirata och Konsonant.

Affront [franskt utt. afrrå'ng], Fr., förolämpning, skymf, skam.

Affärsministèr. Se Expeditionsministèr. Suppl.

*Afförande medel (Lat. laxantia, purgantia, drastica, nämligen remedia, medel). De förökade peristaltiska rörelser hos tarmen, hvilka sådana medel framkalla, påskynda tarminnehållets passage så, att detta icke hinner i groftarmen genom uppsugande af vatten bringas till fastare konsistens. Vattnet i de lösa afföringarna har till stor del inkommit med dryck och föda; blott vid inverkan af mycket häftigt retande eller förstörande medel härstammar det i större mängd från blodet (jfr Arsenikförgiftning). De afförande salterna verka väsentligen derigenom att de likasom binda vattnet qvar i tarmen och hindra dess uppsugande. Ett »kylande» inflytande af dessa salter torde icke spela någon rol vid deras afförande verkan. Icke häller »förslappning af tarmen» genom feta oljor anses numera ega rum. Jfr Drastisk, Lavemang, Purgera. C. G. S.

*Afganistan, hvars areal förut beräknades till 721,660 qvkm. (omkr. 13,106 qv.-mil), har minskats till omkr. 550,000 qvkm. derigenom att sydöstra delen (det afgansk-indiska gränsområdet) stälts under britisk-indisk förvaltning och ett område i n. v. afträdts till Ryssland. Folkmängden beräknas till omkr. 4 mill. Jämte de till iranska folkfamiljen hörande afganerna, som bilda flertalet och äro delade i en mängd stammar (durani, ghilsai, jusufsai m. fl.), bebos landet af tadsjiker, hvilka såsom den bofasta, jordbruk och handtverk idkande befolkningen äro spridda öfver hela landet, äro sunniter liksom afganerna och tala en nästan rent persisk dialekt. Sjiiter äro deremot de i städerna såsom köpmän, läkare, skrifvare bosatta kisilbaschi, ett i kroppsligt och andligt hänseende afganerna öfverlägset folk. Det är detta folk jämte tadsjikerna och de öfver hela landet såsom vexlare och grosshandlare spridda hindki (hinduer), som A. har att tacka för den rikedom det eger. Derjämte finnas såsom fältarbetare, barberare, musikanter o. s. v. några tusen sunnitiska djater. Af mongolisk typ äro de i Hindukuschs svårtillgängliga berglandskap nästan oberoende hasara och deras grannar aimak, tillsammans omkr. 200,000. I de sydöstra berglandskapen äfvensom vid Hilmend bo belutsjer.

Historia. Sjir Ali, som af sin fader Dost Muhammed bestämts till efterträdare, måste i flere år kämpa med sin broder Asim och sin brorson Abdarrahman, men segrade 1869 hufvudsakligen genom sin son Jakubs tapperhet och förjagade Abdarrahman till Indien. Han förnyade det goda förhållandet till England, hvilket erkände honom såsom emir, gaf honom stora penningesummor och sände honom vapen. Hans broder Asim dog s. å., och 1870 intogs Herat, hvaremot han måste bekämpa ett uppror af sonen Jakub och det gammalnationella partiet, för hvilket Sjir Alis reformsträfvanden voro förhatliga. Ehuru det 1872–73 aftalades mellan England och Ryssland, att A. skulle vara ett neutralt bälte, dock närmast hörande under engelskt inflytande, sände Ryssland sommaren 1878 en beskickning till Kabul, hvilken af Sjir Ali mottogs på ett ostentativt förekommande sätt. Då den britiske vicekonungen i Indien kort derefter sände en beskickning till Kabul, men denna på ett förolämpande sätt tillbakavisades vid gränsen, utrustade England trupper för att häfda sitt inflytande. I Nov. 1878 ryckte tre engelska härafdelningar (tillsammans 41,000 man) genom Kaiberpasset, Kuramdalen och Bolanpasset in i A. och trängde efter några mindre strider fram mot Kabul och Kandahar, medan Sjir Ali i Dec. flydde till Turkestan, utan att Ryssland lemnade honom minsta hjelp, och han dog der i Febr. 1879. Sonen Jakub, som han insatt till regent, slöt d. 19 Maj s. å. fred i Gandamak, der han förband sig att icke underhålla några förbindelser med andra makter, att mottaga en engelsk resident i Kabul samt afstå några mindre områden jämte de tre hufvudingångarna från ö. till A. (Kaiber- och Peivarpassen samt Pisjindalen), den s. k. »vetenskapliga gränsen», som enligt Beaconsfield är nödvändig för Indiens säkerhet. Dessa områden skulle dock ej betraktas såsom af emiren afträdda, utan endast såsom med hans medgifvande af britiska hären besatta, hvarför ock öfverskottet af inkomsterna från ifrågavarande

Källa: Project Runeberg ·