Sida 326
Beaufort [båfår], Pierre Roger de, påfve under namn af Gregorius XI (se denne).
*Beauforts vindskala. Se vidare Vindskala.
*Beauharnais. 3. Stéphanie föddes 1789 och afled 1860.
Beaujeu [båṡjö]. 1. Pierre de Bourbon, »sire de B.» Se Bourbon, sp. 992. — 2. Anne, »dame de B.», den föregåendes gemål, konung Ludvig XI:s dotter. Se Anna, franska furstinnor 1.
Beaujon [båṡjå'ng], Anthony, holländsk statistiker och nationalekonom, f. 1853, d. 1890, blef 1875 juris doktor vid universitetet i Leiden och var sedermera anställd vid finansministeriet i Haag, tills han 1884 blef e. o. professor i statistik vid stadsuniversitetet i Amsterdam och 1885 derjämte ord. professor i nationalekonomi derstädes. Vid öppnandet af Statistiska institutet (grundadt 1884 af nederländska föreningen för statistik såsom dess permanenta byrå) blef B. tillika direktör för denna anstalt. B. gjorde sig mera allmänt bekant först genom ett förträffligt, vid den internationella fiskeriutställningen i London 1883 prisbelönt arbete, The history of dutch seafisheries, their progress, decline and revival (Lond. 1884; holländsk bearbetning, Leid. 1885), hvari han ådagalägger hurusom de nederländska hafsfiskena efter sin glansperiod i 17:de årh. genom reglementeringar trots utomordentliga skyddsåtgärder gingo nästan under och först efter 1857 genom införande af näringsfrihet utan tullskydd åter uppblomstrade. Dessutom författade B. ett större arbete om Handel en handelspolitiek (1888) jämte åtskilliga broschyrer och afhandlingar af statistisk och nationalekonomisk art, bl. a. L'etat et l'alcool (i »Revue de Belgique», 1883), Henry Fawcett (1886), La fécondité des mariages aux Pays-Bas (i »Journal de la Société de statistique de Paris», 1888), samt uppsatser i månadsskriften »de Economist» och utgaf Statistiska institutets publikationer: årsboken »Jaarcijfers» (efter mönstret af de engelska »Statistical abstracts», med holländsk och fransk text) och »Bijdragen van het Statistisch instituut» (statistisk tidskrift i tvångsfria häften).
Beaulieu [båliö], Marie Désiré Martin, fransk musiker, f. 1791 i Paris, d. 1863 i Niort, elev af Rod. Kreutzer i violinspel och af Méhul i komposition, eröfrade första priset vid den af Institutet utlysta täflan 1810, hvarefter han bosatte sig i Niort. Han stiftade der 1835 det ännu bestående centrala musiksällskapet Association musicale de l'Ouest, som omfattar sex departement och årligen ger en stor musikfest, med omvexling af ort. Sålunda sattes B. i tillfälle att utföra stora oratorieverk o. dyl., förr än man lyckats få dem upp i Paris. Han testamenterade till det nämnda sällskapet 100,000 fr. Äfven sällskapet för klassisk musik i Paris är hans verk. B. komponerade sjelf ett par operor, de »lyriska scenerna» Sapho, Psyché et Amour och Jeanne d'Arc, ett omtyckt Requiem (1840), oratorier, mässor, hymner, orkesterstycken, violinfantasier, körer, solosånger m. m. samt författade musikliterära verk, bl. a. Du rhytme (1852). Han var korresp. ledamot af Académie des beaux arts.
*Beaumaris uttalas båmä'öris.
Beau monde [bå mångd], Fr. Se Beau.
Beaumont [båmå'ng], köping i franska depart. Ardennes, straxt till venster om Meuse, 20 km. s. om Sedan. 1,047 innev. (1891). B. har blifvit bekant genom den strid, som under marskalk Mac Mahons återtåg till Sedan der utkämpades d. 30 Aug. 1870 mellan 5:te franska armékåren, under general de Failly, och teterna af de i nordlig riktning framryckande tyska kolonnerna, 4:de, 12:te och 1:sta bajerska armékårerna. Fransmännen drogo sig under strid till och öfver Mouzon samt råkade dervid i fullständig oordning. C. O. N.
*Beaumont, Francis, föddes 1584 (ej 1586).
Beaumont [båmå'ng], Charles de, grefve af Autichamp (se d. o., äfven i Suppl.).
Beaumont [båmönt], William, amerikansk läkare, f. 1785 i Lebanon, Connecticut, var 1812–38 läkare i Förenta staternas armé och dog i S:t Louis d. 25 April 1853. En kanadensisk jägare, Alexis S:t Martin hade genom en olyckshändelse fått en öppning i bukväggen, som ledde in till magsäckens håla. B. insåg betydelsen deraf för studiet af matsmältningen i magsäcken, tog derför jägaren i sin tjenst och anställde under flere års tid å honom försök i denna riktning, hvilka han utförligt beskref i Experiments and observations on the gastric juice and the physiology of digestion (1833; på svenska i sammandrag under titeln »En äldre läkares anteckningar om menniskans föda», 1842). R. T–dt.
*Beaune, F. de. Se Rättelser bd 18, sp. 816–817.
*Beaune la Rolande. Ett bland de märkligaste slagen under 1870–71 års krig är det, som utkämpades vid B. d. 28 Nov. 1870 mellan 11,000 man af preussiska 10:de armékåren under general v. Voigts-Rhetz å ena sidan samt 18:de och 20:de franska armékårerna med 60,000 man under general Crouzat å den andra. Trots fransmännens oerhörda öfvermakt och ursinniga anfall mot tyskarnas utsträckta ställningar och särskildt mot staden B. och dess kyrkogård, gingo tyskarna segrande ur striden. Slaget blef inledningen till tyskarnas framryckning och återtagande af Orléans. C. O. N.
*Beauplan, V. A. R. de, som slutligen blef underdirektör för de sköna konsterna i kultusministeriet, afled 1890.
*Beauregard, P. G. T., född 1818 (ej 1817), afled i New Orleans d. 21 Febr. 1893.
Beaurepaire [båröpär], Quesnay de, fransk ämbetsman och författare. Se Quesnay de Beaurepaire.
Beau sexe [bå säx], Fr. Se Beau.
*Beauvais hade 19,275 innev. 1891.
Beauvais [båva], V. de. Se Vincent de Beauvais.
Beauvale [båvēl], lord. Se Melbourne, W.
Beauvois [båvåa'], Eugène, fransk arkeolog och historiker, f. 1835 i Corberon (depart. Côte-d'Or), har gjort sig förtrogen med Skandinaviens literatur och sökt göra densamma känd för fransk publik genom att anmäla nordiska historiska arbeten i franska tidskrifter och har äfven öfversatt åtskilligt, bl. a. Allens »Haandbog» (»Histoire de Danemark», 1878) samt norska sagor och skildringar af Aasen, Asbjörnsen, Björnson m. fl. (»Contes populaires de la Norvège» etc., 1862). Han
Källa: Project Runeberg ·
