Sida 343
granitlejon (af Bartholdi), åstadkommet genom nationalsubskription, likaledes för att förhärliga B:s försvar.
*Belgaum, distrikt i divisionen Karnatik, Bombay, Indien. 12,061 qvkm. 1,013,261 innev. (1891), Hufvudstaden B. hade s. å. 40,737 innev.
*Belgien. Befolkning B. hade vid 1893 års slut 6,262,272 innev., d. v. s. 213 pers. pr qvkm. Med afseende på befolkningstäthet står B. i sin helhet efter konungariket Sachsen (234 pr qvkm.). Folkmängden är der jämnare fördelad än i B., der Limburg, Luxemburg och Namur hafva endast 74 pers. pr qvkm., men flere af B:s provinser (Brabant, Vestflandern och Hainaut) hafva tätare befolkning (319 pr qvkm.) än något regeringsområde i Sachsen. Mot 1000 män svarade 1893 1005 qvinnor (1880 blott 1000,1). Af landets 2,600 kommuner hade vid 1892 års slut 4 (Bruxelles, Antwerpen, Gent och Liége) öfver 100,000, 19 hade 25–100 tusen, 6 20–25 tusen och 46 10–20 tusen innev. Af 1890 års folkmängd, 6,069,321 pers., talade 2,485,072 l. 40,9 proc, endast franska, 2,744,271 l. 45,2 proc. endast flamska, 700,997 l. 11,5 proc. både franska och flamska, 32,206 endast tyska, 58,590 både franska och tyska, 7,028 flamska och tyska, 36,185 alla tre språken och 4,972 pers. endast något annat språk. I de särskilda provinserna talas flamska öfvervägande i Östflandern (87 proc.), Antwerpen (84 proc.), Limburg (83 proc.), Vestflandern (81,8 proc.) och Brabant (74 proc.), medan i de öfriga provinserna, särskildt Namur, franska språket är öfvervägande.
Materiel kultur. B:s storartade industri grundar sig väsentligen på dess stora tillgångar af stenkol och malmer. De förra upptaga en areal af omkr. 1,400 qvkm. Antalet koncessionerade grufvor 1892 var 235; ur de 124, som bearbetades, upptogos 19,6 mill. ton stenkol med ett värde af 201,3 mill. frcs. Antalet arbetare var 118,578, af hvilka omkr. 7,800 qvinnor och 12,000 barn under 16 år. Brytningen af malmer har gått mycket tillbaka och arbetareantalet sedan 1860 sjunkit från 11,141 till 1,447 år 1892. Så t, ex. brötos 1860
af jernmalm 809,176 t., värde 7,75 mill. frcs. »zinkblende 17,284 t., » 0,83 » » »galmeja 48,857 t., » 2,12 » » »blyglans 9,980 t., » 1,61 » » »svafvelkis 42,513 t., » 1,25 » » och 1892 af jernmalm 209,943 t., värde 1,00 mill. frcs. »zinkblende 8,250 t., » 0,63 » » »galmeja 4,010 t., » 0,25 » » »blyglans 60 t., » 0,608 » » »svafvelkis 2,570 t., » 0,027 » » »manganmalm 16,775 t., » 0,208 » »
I 27 masugnar 1892 smältes 753,268 t. tackjern, s. å, funnos 63 jernverk, med 444 puddleugnar med en produktion af 479,000 t. jern till ett värde af 65 mill. frcs. Dessutom funnos 9 etablissement för tillverkning af stål med 5 martinsugnar och 11 bessemerkonvertrar med en tillverkning af 208,300 t., 11 zinkverk (91,546 t. zink), 3 bly- och silfververk (10,146 t. bly och 30,267 kg. silfver). Antalet arbetare i dessa verk samt i de 53 glasbruken (tillverkningsvärde 53,3 mill. frcs) var 46,600. För öfrigt har B. marmor-, skiffer- och sandstensbrott samt goda tillgångar på porslinsoch krukmakarelera, kalk, flinta, brynstenar (de bästa i Europa i Liége och Luxemburg, särskildt vid Vielsalm), magnesia (Liége), alun och svafvel (Namur och Liége). Ur 1,631 stenbrott brötos af 29,000 arbetare för 38,4 mill. frcs värde. Storindustriens framsteg sedan 1874 ådagaläggas deraf att antalet ångmaskiner ökats från 11,690 (1874), med 584,277 hästkrafter, till 22,804, med 1,568,546 hästkrafter, af hvilka 18,831 maskiner med 993,307 hästkrafter kommo på bergsbruk, industri och landtbruk.
Handelsomsättningen har på de sista årtiondena likaledes ökats betydligt. Medan för den inhemska förbrukningen 1870 importerades för 920,8 mill. frcs, importerades 1892 för 1,536,5 mill., och samtidigt ökades exportens värde från 690,1 till 1,369,1 mill. Fördelade klassvis utgjorde varorna
näringsämnen kreatur råvaror fabriksalster af importen 39,7 % 3,2 % 45,4 % 11,7 % af exporten 20,7 % 2,3 % 38,9 % 38,1 %
I jämförelse med denna stora varuomsättning är landets flotta obetydlig: 1893 endast 53 fartyg, om 70,395 tons, deraf 47 ångfartyg, om 69,356 tons. I B:s hamnar inlöpte 1892 7,151 fartyg, om 5,837,915 tons, och utgingo 7,174, om 5,857,541 tons, deraf från Antwerpen 4,463 fartyg, om 4,7 mill. tons. Vid 1892 års slut funnos 4,525 km. normalspåriga jernvägar (deraf 3,249 km. statsbanor) och 991 km. bibanor. I förhållande till landets storlek har B. en större längd jernvägar än något annat land (18,7 km. jernvägar pr 100 qvkm.).
Andlig kultur. Landet är indeladt i 6 biskopsstift: ärkebtskopsstiftet Mecheln och biskopsstiften Brügge, Gent, Liége, Namur och Tournay. Vid 1893 års början funnos i 1,775 konventshus 4,775 munkar (talrikast jesuiter och trappister) och 25,323 nunnor (talrikast beghiner och barmhertiga systrar), hvilka egnade sig åt undervisning, sjukvård och kontemplation. Protestantiska och israelitiska kulterna äro erkända. Det åt klerus genom 1823 års skollag gifna inflytandet öfver folkskoleväsendet miste den 1879, men 1884 återfick kyrkan sitt forna inflytande på skolan, och d. 16 Sept. 1895 stadfäste konungen en ny, af kamrarna antagen skollag, som väckte stor ovilja i de liberala kretsarna. Enligt sistnämnda lag meddela de olika trosbekännelsernas prester eller under deras uppsigt fungerande lärare dagligen en timmes religionsundervisning, från hvilken likväl, på föräldrarnas uttryckliga begäran, barnen kunna befrias. Uppsigten öfver moral- och religionsundervisningen, hvilken icke får innehålla något mot religionen stridande, handhafves af de kyrkliga myndigheternas (biskoparnas) ombud, hvilka äfven ega rätt att deltaga i lärarnas distriktsammankomster. Statens, provinsernas och kommunernas anslag fördelas, efter antalet klasser och frielever, emellan kommunalskolorna (de offentliga skolorna efter 1879 års system), de sedan 1884 af kommunerna öfvertagna förra privatskolorna och de
Källa: Project Runeberg · ·

























