Sida 394
en innerlig öfvertygelse och en klar, afrundad form. Grundtonen i dem är apologetisk praktisk. Med åren förlorade han alltmer sin ungdoms hänförelse för Vinets frikyrkliga ideal; till sist mognade hos honom den öfvertygelsen att det var bättre förutsättningar för ett sundt församlingslif i ett större kyrkosamfund än i de små frikyrkorna, och 1877 slöto B. och hans församling sig till Frankrikes reformerta statskyrka, ehuru de afstodo från statsunderstödet och fingo tillåtelse att behålla sin egendomliga liturgi. De starka angrepp, för hvilka B. blef föremål både från frikyrkliga och från ensidigt statskyrkliga män, besvarade han med stor skicklighet. Han dog 1889. Tillsammans med Edmond de Pressensé uppsatte han 1854 tidskriften »Revue chrétienne», till hvilken han lemnade vigtiga bidrag.
Bert (Fr. berthe, af namnet Berthe), ett slags förr bruklig garnering af spetsar upptill på ett klädningslif.
Bert [bär], Paul, fransk fysiolog och statsman, född i Auxerre, depart. Yonne, d. 17 Okt. 1833, studerade först juridik och blef 1857 »licencié en droit», men egnade sig sedan åt medicinen och naturvetenskaperna. Han vardt 1863 med. doktor och 1865 doktor i naturvetenskaperna (»docteur ès sciences naturelles») samt utnämndes till professor 1867 vid fakulteten i Bordeaux och 1869 i fysiologi vid Sorbonne (Paris). Efter Septemberrevolutionen 1870 blef han generalsekreterare vid prefekturen i Yonne och var en del af 1871 prefekt i depart. Nord, nämligen så länge Gambetta, hvilkens politik han följde, utöfvade diktaturen. 1874 ledamot af nationalförsamlingen, slöt han sig till partigruppen »union républicaine» och uppträdde i församlingen särskildt i undervisningsfrågor, yrkande på lekmannalärare, obligatorisk skolgång och kostnadsfri undervisning. I Gambettas »stora ministèr» (Nov. 1881–20 Febr. 1882) fick han helt naturligt plats såsom undervisningsminister. Derefter uppträdde han i kammaren såsom en ifrig förfäktare af demokratiska och antiklerikala åsigter. Hans förslag till en sådan organisation af de allmänna läroverken, att undervisningen öfverlemnades endast åt lekmän, antogs 1884 af kammaren. Deremot vann han ej framgång åt sin motion 1885 om försäljning af de staten tillhöriga biskopsgårdarna och andra statens byggnader, som inrymde prestseminarier och andliga ordnar. 1886 utnämndes B. till generalresident i Tongking och Annam. Han dog i Hanoi redan d. 11 Nov. s. å. och begrofs i sin födelsestad. — Sedan 1879 var B. ledamot af Franska institutet. Ehuru hans tid var i så väsentlig grad upptagen af allmänna värf, fann B. dock tillfälle att utöfva en omfångsrik och betydelsefull vetenskaplig verksamhet. Bland hans skrifter märkas, utom ett stort antal smärre afhandlingar, De la greffe animale (1863, med. doktorsdisput.), Leçons sur la physiologie comparée de la respiration (1870), La pression barométrique (1878; prisbelönt af Institutet). Äfven såsom populär författare var B. på ett framstående sätt verksam och skref bl. a. Leçons de zoologie (1880; svensk öfvers. af R. Tigerstedt under titeln »Lifvet. Lifsföreteelserna hos menniskan och de högre djuren», 1881–82). En samling af B:s politiska tal, Discours parlementaires 1872–1881, utgafs 1882. Jfr Bérillon: »L'oeuvre scientifique de Paul Bert» (1887). R. T–dt.
Bertall, konstnärsnamn för den franske karrikaturtecknaren Charles Constantin Albert Nicolas d'Arnoux, f. 1820 i Paris, d. 1882 på sitt gods i depart. Ardèche. Han studerade målning några år, men egnade sig från 1843, uppmuntrad af författaren Balzac, uteslutande åt teckningskonsten under namnet Bertall (anagram af Albert). I alsterrikedom öfverträffade han vida både Gavarni och Cham, men saknade den förres djup och var underlägsen den senare i bitande qvickhet. Likafullt hörde B. till de mest omtyckta artister, och hans arbeten utgöra en rik grufva för sedeskildraren, ty han kände i bottnen parislifvet inom alla klasser. Han debuterade med den komiska revyn Les omnibus (1843) och illustrerade derefter satiriska arbeten af Balzac, Karr, Souvestre m. m. Till sina större arbeten skref emellertid B. sedermera sjelf texten. De förnämsta bland dessa äro La comédie de notre temps (1873–74), La vie hors de chez soi (1875; en dråplig satir på badortslifvet) och La vigne (1877). Han var medarbetare i »Journal pour rire». barntidskrifter och flere andra illustrerade publikationer. Bl. a. lemnade han omkr. 4,000 teckningar till »Romans populaires illustrés».
Bertano, italiensk kopparstickare. Se Ghisi 1.
Bertarid, langobardisk konung. Se Langobarder, sp. 733.
Bertaut [bärtå], Jean, fransk skald, f. i Caen 1552, d. 1611 såsom biskop i Séez, imiterade i sin diktning Ronsard, men skref med mera smak, enkelhet och mjukt behag än denne. Emellanåt framlyser hos B. ett visst djup i känslan. Hans dikter omfatta psalmer i gammaltestamentlig stil, erotiska verser (Les amours), elegier, epistlar, visor, sonetter m. m. Hans »Oeuvres» utgåfvos bl. a. 1620.
Berteaux [bärtå], Héléna, född Hébert, fransk bildhuggarinna, född 1825 i Paris, gift med skulptören Léon B., är lärjunge af sin fader, bildhuggaren Pierre Hébert (1804–69), och uppträdde 1849 med ett porträtt under psevdonymen Allelit. Sedermera har hon gjort sig känd genom en mängd bilder af ideal art. Såsom exempel anföras Tro, kärlek och hopp (1859) på ett vigvattensbäcken, Marias himmelsfärd, gipsgrupp, Vinter, bronsrelief, Ung galler, fånge hos romarna (1867), marmorfigur, Skeppsfarten, gafvelfält på Tuilerierna (1865), monumental brunn i Amiens samt flere kyrkobilder m. m. Hon har stiftat och är president i målarinnornas och skulptrisernas förening, som sedan 1881 årligen haft sin särskilda utställning i Paris.
Berthaut [bärtå], Jean Auguste, fransk militär, född i Genlis, Côte d'Or, 1817, blef generalmajor 1870 och utmärkte sig vid försvaret af Paris samt utnämndes 1871 till divisionsgeneral. Han var krigsminister Aug. 1876–Nov. 1877 och derefter till Mars 1879 befälhafvare för 18:de armékåren (Bordeaux). Död i Paris 1881.
*Berthelot, M. P. E., blef 1876 generalinspektör för den högre undervisningen, valdes 1881 till senator på lifstid och var d. 11 Dec. 1886–d. 18 Maj 1887 undervisningsminister i Goblets
Källa: Project Runeberg · ·
