Sida 398
till rationalismen; hon utträdde ur statskyrkan och blef 1873 lagligen skild från sin man. 1874 inträdde hon som medarbeterska i den bekanta ateistiske fritänkaren Ch. Bradlaughs veckoskrift »The national reformer» och höll föredrag i det frireligiösa National secular society. Hon rycktes äfven med i den ny-malthusianska rörelsen, och drifven af medkänsla för de fattigaste klassernas elände tvekade hon ej att i grund pejla det för hela hennes väsende motbjudande ämnet samt förordade preventiva medel i The law of population (1877, ny uppl. 1882; »Lagen för folkökningen», 1881) och den hufvudsakligen af en läkare författade skriften »Fruits of philosophy», för hvilken hon 1877 jämte Bradlaugh domfälldes, men frikändes i högre rätt. På en senare ståndpunkt har hon återkallat dessa teorier. Fru B. utvecklade under flere år en förvånande literär verksamhet i mycket olikartade ämnen, men sysslade hälst med nationalekonomiska ämnen och fördes deraf i armarna på socialismen (1883), hvilket steg medförde en brytning med de liberala vännerna samt en ny storm af förkättring. Hon valdes emellertid till medlem af öfverstyrelsen för ett stort folkskoledistrikt i östra London och förde i det offentliga oförtrutet de vanlottade folkklassernas talan. På längden otillfredsställd af den materialistiska verldsåskådningen, omfattade hon i stället 1889 med entusiasm teosofiens läror, som vida bättre motsvarade hennes själskraf. Hon ställde sin stora energi och uppöfvade vältalighet i den nya lärans tjenst och vardt efter fru Blavatsky 1891 ledarinna för denna rörelse i Vesterlandet. Under en rastlös verksamhet som föreläserska har hon i Storbritannien värfvat en mängd anhängare åt densamma. 1892 utsträckte fru B. färden till Nord-Amerika, der hon rönte en lysande framgång, och 1893 uppträdde hon å det stora allmänna religionsmötet i sammanhang med Chicago-utställningen. Derefter företog hon en förkunnelsefärd genom Indien, hvars hinduiska och buddhistiska befolkning öfverallt hyllade henne med stora hedersbetygelser; hennes föredrag gåfvo der en kraftig impuls åt den gryende nationella rörelsen samt intresset för den gamla inhemska filosofien och religionen. År 1894 höll fru B. föredrag i Stockholm. Under sina mellan ytterligheter svängande utvecklingsskeden har fru B. städse ådagalagt en modig sanningshåg, sjelfuppofrring och varm medkänsla för de förtryckta. Hennes sjelfbiografi bär titeln Trough storm to peace (1893; »Utkast till en sjelfbiografi», 1894).
*Besarabien har nu en areal af 45,632 qvkm., sedan större delen af det område, som Ryssland i Parisfreden lemnade till Moldau, genom Berlinferden 1878 återförenades med B. Folkmängden beräknades 1891 till 1,579,766 pers. Sedan 1367 (ej 1837) tillhörde B. Moldau.
*Besborodko (Bezborodko), A. A., föddes 1747. Jfr Grigorovitjs lefnadsteckning öfver B. (2 bd, 1879–81).
*Bescherelle, L. N., utgaf jämte Devars »Grand dictionnaire de géographie universelle» (4 bd, 1856–58; ny uppl. 1865). Han afled 1883.
Beschli. Se Boschli.
Bescht, Israel, sektstiftare, och beschtaner, hans anhängare. Se Chasidaeer. 3.
Besegling, kyrkohist. Se Irving, sp. 806.
*Beseler, W. H., afled i Bonn 1884.
Besenval [bösanerva'l], Pierre Joseph Victor de, baron, fransk militär, född i Solothurn (Schweiz) 1722, deltog i Österrikiska tronföljdskriget (1741–48) och Sjuåriga kriget (1756–63) samt utnämndes 1763 till generallöjtnant. Genom sitt behagliga umgängessätt kom han i stor gunst vid hofvet och blef en medlem i den frivola umgängeskrets, i hvilken hertiginnan af Polignac förde spiran och inom hvilken Marie-Antoinette sökte sina vänner. Det oaktadt gaf B. i sina memoarer en ganska ofördelaktig teckning af denna olyckliga drottning, hvilket anses hafva berott derpå, att hon tillbakavisat hans alltför stora närgångenhet. När Ludvig XVI 1789 försökte den statskupp emot nationalförsamlingen, som ledde till anfallet på Bastiljen, förde B. befälet öfver de kungliga trupperna i Paris. Emedan dessa affollo till folket, måste han emellertid blifva en overksam åskådare af upprorets framgång och fann derefter lämpligast att försöka fly till Schweiz, men greps och ställdes till rätta inför en domstol, som skulle bestraffa stämplingar emot folkets frihet. Han lyckades emellertid blifva frikänd. Han afled i Paris 1794. De 1805–07 i 4 bd (ny uppl. 1846) utgifna Mémoires de Besenval, rika på skandalösa hofhistorier, hafva af familjen ej erkänts för äkta, men äro det utan tvifvel.
Besett. Se Crozophora.
Besiffring. Generalbasskriften är icke uppfunnen af Viadana, utan var i bruk redan före honom.
*Besigtning. Se äfven Byggnadsskyldighet, Husesyn och Likbesigtning.
Besigtningsmöte. Se Ådermöte.
Besigtningsrustmästare. Se Rustmästare.
Bésigue l. Bézigue [-si'g], Fr., ett kortspel, som från Poitou kom till Paris och på 1700-talet var mycket omtyckt vid franska hofvet, men föll i glömska, tills det återigen sedan 1870 har vunnit spridning i flere land. Det spelas lämpligast af 2 personer, med två hopblandade piket-lekar, upp till 1,000 point. Hvardera spelaren får i gifningen 8 kort, derefter upplägges trumf, återstoden bildar talongen, och af denna taga de spelande ett kort efter hvarje stick. 4 äss gälla 100, fyra kungar 80 o. s. v., spaderdam och ruterknekt tillsamman utgöra »bésigue» (40 point), bägge spaderdamerna jämte bägge ruterknektarna »dubbel bésigue» (500 point). Trumffärgens äss och »målare» ihop gälla 250. Vinsten markeras med tre visare på urtafleformade register, å hvilkas baksida finnes angifven point-beräkningen.
Besika-viken, vik på nordvestra kusten af Mindre Asien, midt emot ön Tenedos, s. om ingången till Dardanellsundet, station för engelska observationsflottan vid kriser i den orientaliska frågan (1853–54 och 1877–78).
Beska droppar, farmak., i dagligt tal brukligt namn på »dubbla malörtsdroppar», tinctura absinthii composita (se Malört), vid hvilkas beredning användas utom malört äfven kardbenediktblad, pomeransknopp och galgorot. C. G. S.
Besked, milit., uppgift på en truppstyrkas storlek och sammansättning vid vissa tillfällen, t. ex. samlingsbesked, styrkebesked, dagbesked, veckooch månadsbesked m. fl.
Källa: Project Runeberg ·
