Sida 400
båda sista årsklassenia en real-linie, hvadan mogenhetsexamen sedan 1887 aflägges såväl å den klassiska som å den reala linien. Sedan allmänhetens afvoghet mot latinstudiet — hvilket vid denna skola utgjort grundvalen för språkbildningen — småningom föranledt en och annan dispens från detta ämne, komma hädanefter skilda bildningslinier att anordnas från och med 5:te klassen. 1891 infördes för undervisningen i moderna språk den s. k. imitativa metoden, särskildt för tyska språket, hvilket intagit latinets ställning såsom begynnelsespråk.
Skolans hufvudändamål är detsamma som statsläroverkens uppfostran och undervisning på kristlig grund till befordrande af allmän bildning och det mått af kunskaper, som kräfves för mogenhetsexamen. Särskildt har skolan sökt vinnlägga sig om att befordra sjelfständigt arbetssätt hos de äldre lärjungarna, praktiskt arbete och lindrigt skolarbete för de yngre, ämnenas koncentrering och läromaterialets ändamålsenliga fördelning, personlig och individuel omvårdnad om lärjungarna.
Besk rabarbertinktur och beskt rabarbervin. Se Rheum, sp. 1031–32.
Beskrifvande geometri l. Deskriptiv geometri. Se Deskription.
Besksöta, besksötebusken, bot. Sej Bittersöta och Solanum.
Beskt te. Se Te.
Beskällare (egentl. beskälare), T. beschäler (af Fornhögt. scelo, pungstenar), en allmänt brukad benämning på hingst, som användes till betäckning, i motsats till hingst, som nyttjas endast såsom dragare. Jfr Stuteri.
Beskärning, trädgårdsk. Se Trädgård, sp. 852.
*Beslag. Jfr Konfiskera, Qvarstad och Qvarstad i tryckfrihetsmål.
Beslagslina, sjöv. Se Beslagsband.
Beslagslära, veterinärv., detsamma som ihofbeslagskonst (se d. o.).
Beslagssejsing, sjöv. Se Beslagsband.
Besler, Basilius, tysk apotekare och botanist, född i Nürnberg 1561, död derstädes 1629, har blifvit bekant genom det stora praktverket Hortus Eystettensis (4 bd fol., 1613), hvilket han utgaf såsom föreståndare för biskopens af Eichstedt, Konrad von Gemmingen, trädgård i S:t Wilibald. »Hortus Eystettensis var det första arbete af detta slag, som utgafs i Tyskland, och blef under 1600-talet typ för en hel rad dylika arbeten. Somliga tillskrifva B:s broder, Hieronymus B. (f. 1566, d. 1632), äran af detsamma. G. A.
Beslik, turkiskt silfvermynt om 5 piaster (se d. o.).
Beslut, filos., viljans bestämda upptagande af en viss bestämningsgrund eller, objektivt sedt, dess definitiva riktning på ett visst mål. Beslutet föregås af öfverläggning, vid hvilken viljan ställer olika motiv gent emot hvarandra och bedömer det goda hvarderas upptagande kan medföra ur olika synpunkter. Beslutet kan vara mer eller mindre principielt, alltefter som valet sker mellan jämförelsevis högre eller lägre motiv, allt eftersom det bestämmer sjelfva den innersta riktningen hos viljan eller företrädesvis afser medlen att vinna ett redan föresatt mål. Dock är skillnaden alltid mer eller mindre relativ. Ett medel kan nämligen väl pröfvas godt för vinnandet af ett visst ändamål, men likväl förkastas, enär man ifrågasätter om målet är värdt, att mnn derför använder ett ur andra synpunkter motbjudande, förkastligt eller rent afskyvärdt medel. Detta, som i lifvet så ofta förekommer, måste då leda till förnyad pröfning af sjelfva målets värde. L. H. Å.
Beslutets natt (Arab. lejlat el-kadr). Se Muhammed, sp. 428.
*Besman, Fornsv. bismari, bisman, är ett tidigt lån från ett slaviskt språk (jfr R. bezmen,. P. bezmian).
Besnard [bänār], Paul Albert, fransk målare, f. i Paris 1849, har studerat konsten vid École des beaux-arts, der han vann »prix de Rome», och han höll sig länge inom de strängt akademiska skrankorna. Men i de första åren af 1880-talet bröt han sig ut och vardt en ljusmålare, som i raffinerad effekt gått öfver alla. Han har upptagit och löst de svåraste belysningsproblem, hvari han varit en tillbedd förebild för de yngre. B., som gått i Manets fotspår, har vågat det yttersta i att sätta ljus mot ljus, och han har dervid ställt för sig uppgifter, hvilka kallats »symfonier», när en färg af olika skiftningar bjudes, eller ock frambringa en harmoni mellan kontrasterande, men sammanstämda färgtoner. En porträttgrupp af hans barn var en symfoni i rödt; Vision de femme kallade han bilden af en upptill naken qvinna, omgifven af röda blommor i månsken. Sirenen var en symfoni i rödt; Hösten i grönt; Aftonmoln visade orange-röd solnedgång i violett landskap; ett dubbelporträtt af två halfklädda unga damer utgjorde en harmoni mellan grönt, rödt och blått. I senare år har franska staten gifvit konstnären uppdrag att utföra väggmålningar, först i Hôtel de Ville i Paris, der han målade Astronomien, framställd med stjernhimmelen sjelf, sedan i École de pharmacie, der han särskildt målade Aftonen på ett originelt sätt med två gamla personer, som sitta i qvällen ute på sin tröskel under qvällshimmelen. Vid franska konstnärers utställning i Köpenhamn 1888 representerades han af fyra arbeten, af hvilka här må påminnas om ett damporträtt, belyst från ena sidan af lampsken, från den andra af månen, en bisarr ljusverkan, som dock ej hindrade, att man måste beundra figurens lätta rörelse och det luftigt graciösa i klädningens sväfvande veckfall. C. R. N.
Besobrasov (Bezobrazov), Vladimir Pavlovitj, rysk nationalekonom, f. 1828 i Vladimir, studerade vestra Europas nationalekonomiska förhållanden och literatur, skickades flere gånger till utlandet i officiella uppdrag och vardt, ännu ung, medlem af vetenskapsakademien i Petersburg. Död 1889. B. författade bl. a. Etudes sur la physiologie sociale (1857–59), Études sur les revenues publics (1870), La guerre et la révolution och Études sur l'économie nationale de la Russie (2 bd, 1882–86).
Besparingsbrännare. Se Gas, sp. 917.
*Bessastaðir, på Alptanäs i närheten af Reykjavik, var från 15:de årh. den vanliga bostaden för befallningsmannen öfver Island, när han besökte landet, och hans fogde bodde der året om. Efter 1685 hade stiftsamtmannen i regeln sin
Källa: Project Runeberg ·
