Sida 411
Untersuchungen über die innervation des herzens (1863), som bl. a. innehåller de första antydningarna om upptäckten af hjertats påskyndande nerver. Efter sin flyttning till Würzburg utgaf v. B. under titeln Untersuchungen aus dem physiologischen laboratorium in Würzburg en serie dels af honom sjelf, dels af hans lärjungar utförda undersökningar, hvilka till stor del utgöra fortsättning af hans tidigare arbeten om hjertats innervation och i hvilka det afgörande beviset för tillvaron af påskyndande hjertnerver lemnas. R. T–dt.
Bezold [betsålt], Friedrich von, tysk historiker, född i München 1848, blef docent derstädes 1875 och professor i historia vid Erlangens universitet 1884. Han kallades 1881 till e. o. ledamot af bajerska vetenskapsakademien och 1883 till medlem af historiska kommissionen. Han har utgifvit bl. a. König Sigmund und die reichskriege gegen die hussiten (3 afd., 1872–77), Briefe des pfalzgrafen Johann Casimir (2 bd, 1882–84) och Geschichte der deutschen reformation (1890: i Onckens samlingsverk).
Bezold [betsålt], Karl, tysk assyriolog, f. 1859, docent i österländska språk vid universitetet i München, har bl. a. egnat långvariga studier åt samlingarna i British museum och är en af de mera framstående yngre krafterna på sitt område. Han uppsatte 1884 tillsammans med F. Hommel »Zeitschrift für keilschriftforschung» och utgifver sedan 1886 qvartalsskriften »Zeitschrift für assyriologie». Bland B:s arbeten och editioner må här upptagas »Die achämenideninschriften» (1882), »Die schatzhöhle» (på syriska och tyska, 2 bd, 1883–88; efter handskrifter i Berlin, Rom, Paris, London och Oxford), Kurzgefasster überblick über die babylonisch-assyrische litteratur (1886), »Catalogue of the cuneiform tablets in the Kouyounjik collection of the British museum» (2 bd, 1889–91) och Oriental diplomacy (1893). Jfr Kilskrift, sp. 683.
Bezpopovsjstjini. Se Raskolniker.
Bezsonov, Petr Aleksejevitj, rysk språkforskare. Se Bessonov. Suppl.
Bezzenberger, Adalbert, tysk språkvetenskapsman, universitetslärare, född d. 14 April 1851 i Kassel, studerade 1869–72 i Göttingen, 1873 i München, blef 1872 filos. doktor och 1874 docent i Gättingen samt 1879 e. o. professor derstädes. 1880 blef B. professor i sanskrit och indo-europeisk språkvetenskap i Königsberg, der han fortfarande verkar och derjämte innehar plats såsom arkivarie vid provinsarkivet. 1879–80 var B. redaktör för den bekanta kritiska tidskriften »Göttingische gelehrte anzeigen» och utger sedan 1876 »Beiträge zur kunde der indogermanischen sprachen» (21 :sta bandet under utgifning 1895). Han utger också, sedan 1890, »Sitzungsberichte der altertumsgesellschaft Prussia». Utom många större och mindre uppsatser och recensioner i de nämnda och andra tidskrifter, i hvilka han behandlar dels språkvetenskapliga ämnen, dels Ostpreussens urhistoria och etnografi, har B. utgifvit ett antal sjelfständiga skrifter, såsom Die a-reihe des gotischen (1872), Die gotisehen partikeln und adverbien (1874), Beiträge zur geschichte der litauischen sprache (1877), Litauische forschungen (1882), Lettiske dialektstudien (1885), Die sprache der preussischen letten (1888), Die Kurische nehrung und ihre bewohner (1889). B. har utgifvit Th. Benfeys »Kleine schriften» (1890–92), Stokes »Urkeltischer sprachschatz» (1894), »Urkunden betreffend die erhebung Ostpreussens im jahre 1813» (1894). B., som är en framstående representant för den indo-europeiska språkvetenskapen i allmänhet, hör specielt till de förnämste kännarna af den lettiska folkfamiljens språk och urhistoria. K. F. J.
Beöthy [böti], Zoltán, ungersk novellist och literaturhistoriker, f. 1848 i Komorn (son till den såsom hög hofämbetsman och produktiv vitter författare bemärkte Zsigmond B., f. 1819), är sedan 1882 professor i estetik och poetik vid universitetet i Budapest. B. är ledamot af Ungerska akademien och sekreterare i Kisfáludy-sällskapet. Hans prosaberättelser utmärka sig för psykologisk skärpa samt realism i skildringen. Samlingar af dem äro Beszélyek (Noveller, 1871), A névtelenek (De namnlösa, 1875), Rajzok (Skisser, 1879) m. m. Sina teaterkritiker utgaf B. samlade i Szinmüirok és szinészek (Teaterförfattare och skådespelare, 1882). B. belönades med Ungerska akademiens pris för ett större verk öfver det tragiska (A tragikum, 1885) och med Kisfaludy-sällskapets pris för en historik öfver den ungerska prosadiktningen, A szép prózai elbeszélés (2 bd, 1886). Han har äfven författat en värdefull ungersk literaturhistoria (med illustrationer; 6:te uppl. 1891).
Bhagalkand (Bagalkand), britisk-indiskt agentskap i Central-Indien, 29,330 qvkm., med omkr. 1,5 mill. innev., omfattar staterna Rewa, Koti, Lohaval, Nagod, Maihar och Sidpura Dsjagir, alla under inhemska furstar. Hufvudfloden är Son, som upprinner på södra gränsen och flyter mot n. ö. parallelt med Kaimurkedjan och ofvanför Patna faller ut i Ganges. Jernvägen Bombay–Djabalpur–Allahabad går genom landet. Den britiske agenten residerar i Sutna.
*Bhagalpur, division i Indien, har (sedan den 1872 tillökats med distr. Maldah) en areal af 53,072 qvkm., med 8,582,490 innev. (1891). Landet, som genomflytes af Ganges med flere bifloder, är n. om denna flod öfvervägande slättland, sträckande sig till de sumpiga, osunda terai på norra gränsen. Södra delen är bergig, till stor del betäckt med ogenomträngliga snår och skogsdungar, tillhåll för tigrar och elefanter. I dalarna bo santaler, kolh m. fl. urinnevånare. Divisionen består af fem distrikt: B. (11,054 qvkm., med 2,032,696 innev.), Santal Parganas, Maldah, Monghyr och Purniah.
*Bhamo är hufvudort i ett distrikt B. (25,380 qvkm., med 54,200 innev.) i britiska provinsen Öfre Birma och har omkr. 7,000 innev.
Bhandara, distrikt i divisionen Nagpur, Centralprovinserna, Indien, 10,158 qvkm., med omkr. 743,000 innev. Hufvudstaden B., vid floden Wainganga, har 13,400 innev.
Bhaonagar, tributstat i britisk-indiska presidentskapet Bombay, på östra kusten af halfön Gudjarat, 7,407 qvkm., med omkr. 400,000 innev. Hufvudstaden B., vid Cambayviken, hade 57,653 innev. 1891. Bomullsexport och bomullsindustri. Hamnen är svårtillgänglig.
Källa: Project Runeberg ·
