Sida 460
bidraga också att gifva hithörande myror ett egendomligt utseende. Namnet »bladskärande» syftar på ifrågavarande arters vana att med sina starka käkar skära större eller mindre stycken ur trädens blad, till dess blott de gröfre bladnerverna återstå. De afskurna styckena hembäras af myrorna till boet. Genom sitt ofantliga antal blifva de bladskärande myrorna mycket förödande, och i synnerhet äro åtskilliga från andra trakter införda växter, såsom kaffebusken och orange-träden, nästan hjelplöst hemfallna åt deras härjningar. Deremot har en del i Brasilien inhemska träd, genom att erbjuda beqväma bostäder eller näring eller bägge dessa fördelar, lyckats förvärfva sig en skyddsvakt mot bladskärarna i andra myrarter, som för träden äro oskadliga. Mest bekant är det symbiotiska förhållande, som utbildat sig mellan ett af Brasiliens mest karakteristiska träd, imbauba-trädet, Cecropia adenopus, och en liten myra, Azteca instabilis Fr. Müll., hvilken alltid tager sin bostad i de öfre, genom tvärväggar åtskilda delarna af den ihåliga stammen. Ifrågavarande Cecropia-art (men ej de öfriga) atsöndrar på undre sidan af bladskaften ett slags egendomliga, insektägg liknande små kroppar, »Müllerska kroppar» (efter deras upptäckare Fritz Müller), hvilka äro rika på fett och ägghviteämnen och af azteca-myrorna användas till föda. I de ytterst sällsynta fall, då inga azteca-myror tagit sin bostad i imbauba-trädet, sköflas detta regelbundet af bladskärande myror. Försöka dessa deremot bestiga ett af azteca-myror bebodt träd, bortjagas de genast af de senare.
Rörande användningen af de afskurna bladbitarna hafva flere gissningar framstälts, bland hvilka särskildt märkes den af Belt (1874) framkastade förmodan, att de kring boets ingångar hopade bladmassorna vid sin dekomposition skulle gynna utvecklingen af en liten svamp, som af myrorna skulle användas till föda. Denna förmodan har nyligen (1893) fått en fullständig bekräftelse genom den tyske botanisten Alfred Möllers i Brasilien anställda undersökningar. Möller fann, att de hemförda bladstyckena af myrorna med käkar och fötter bearbetas till små mjuka bollar, hvilka sammanfogas, så att derigenom i boets inre uppstår en luckermassa, till utseendet erinrande om en grofporig badsvamp. Denna massa genomväfves tätt af hvita svamptrådar, hvilka på ytan visa kolflika ansvällningar, här och der sammanhopade till kålrabbiliknande gyttringar. Dessa senare utgöra myrornas förnämsta, om ej enda föda. Vid hvarje åverkan på boet tillvarataga de omsorgsfullt hvarje fragment af sin »svampträdgård» för att återställa den i dess förra skick, och vid sina flyttningar medföra de den till den nya bostaden. De gamla redan utsugna delarna af svampträdgården aflägsnas ur boet för att ersättas af nya bladmassor, i hvilka svamptrådarna redan efter några timmars förlopp inträngt. Det tyckes, som om de kålrabbiliknande bildningarna skulle vara konstprodukter, framkallade derigenom att myrorna ständigt hindra svampmyceliets vidare utveckling, ty aflägsnas myrorna, utvecklar det sig till ett mögelliknande luftmycelium, af hvilket till sist såsom slutstadium framgår en skifsvamp, Rozites gongylophora. G. A–z.
Bladspår l. bladspårsträngar, bot., kallas sådana kärlsträngar (se d. o. Suppl.), som, i motsats till de »stamegna», äro gemensamma för såväl stam som blad, i det att de från stammen löpa ut i bladen, der de utgöra bladnerverna. Det stora flertalet kärlsträngar är bladspår. G. A.
Bladsteklar, zool. Se Tenthredinidae.
*Bladställning. Hvad som i artikeln yttrats om bladställningen har sin egentliga tillämpning på upprätt växande, radiärt byggda skott, medan det alldeles icke, eller med mycket stora modifikationer, gäller för dorsiventralt byggda växtdelar, d. v. s. sådana, som ega en utpräglad öfver- och undersida, t. ex. ormbunkarnas krypande stammar, vissa blomställningar (Borragineae).
Orsaken till spiralställningen har under olika tider uppfattats på väsentligen olika sätt. Bladställningsläran grundlades 1834 af K. F. Schimper och utvecklades i sina detaljer närmare af Al. v. Braun och bröderna Bravais under 1830-talet. Den matematiskt uttryckbara, oväntade lagbundenheten i bladens ställning på stammen trodde man vara en naturlag; man ansåg i öfverensstämmelse med tidens idealistiska naturbetraktelse, att stammens tillväxt öfver hufvud försiggick efter en spirallinie och att »spiraltendensen» i naturen var ett uttryck för eviga idéer. Denna åskådning, som i sin konseqvens förnekade möjligheten att finna de naturliga orsakerna till växternas yttregestalt, stod i bestämdaste motsats till den af Darwin framkallade utvecklingshistoriska riktningen. Äfven i förevarande fall kom man också snart nog de yttre orsakerna på spåren. Först genom Hofmeister (1868), men främst genom Schwendener (1874 och 1878 i: »Mechanische theorie der blattstellungen» visades det nämligen, att bladställningen är en följd af tryckförhållandena mellan de unga bladanlagen, och att man efter behag kan förändra bladspiralen genom ett med konst anbragt tryck. Detta gäller för alla radiärt byggda, upprätta skott; för de nyss omtalade dorsiventrala tillkommer emellertid tyngdkraftens inflytande m. fl. orsaker, hvilka ännu ej äro fullt kända. G. A.
Bladsåg. Se Sågning.
Bláðughófi, Isl. (den, hvars hofvar bäras af vinden), Nord. mytol., namn på guden Frös häst.
Bladzeolit, miner. Se Stilbit.
*Bladåker, socken. 10,166 har. 953 innev. (1894).
Blaggarn. Se Linberedning.
*Blagovestjensk (Blagovjestsjensk), hufvudstad i ryska generalguvernementet Amur, har omkr. 20,000 innev., flere undervisningsanstalter, ångqvarnar, jerngjuteri samt drifver handel med te, spanmål m. m. Orten anlades 1856 och blef hufvudstad 1858.
Blague [blagg], Fr. (af Gael. blagh, blåsa ut; egentl. tobakspung), skryt, tomt prat, skräfvel. — Blagueur [-gör], storpratare, skräflare.
Blaine [blēn], James Gillespie, nordamerikansk statsman, född 1830 i Pennsylvania, död i New York 1893, blef 1847 lärare i matematik vid krigsskolan i Kentucky, öfverflyttade sedan till Maine, der han blef tidningsutgifvare och ledare af det republikanska partiet samt 1858–62 var ledamot af legislaturen. Han invaldes 1861 i
På sidan nämns
Källa: Project Runeberg · ·

























