Sida 533
Traité de la conformation extérieure du cheval, de sa beauté et de ses défauts (1776; 8:deuppl. 1832). I Alfort är rest en staty af B.
Bourgeois [boursjåa'], Léon Victor Auguste, fransk politiker, född i Paris 1851, blef 1877 generalsekreterare i depart. Marne, 1880 underprefekt i Reims, 1882 prefekt i Tara, 1883 generalsekreterare i Seineprefekturen samt 1885 prefekt i depart. Haute-Garonne. I Nov. 1887 öfvertog han befattningen som polisprefekt i Paris, men nedlade den i Febr. 1888, då han invaldes i deputeradekammaren. Han slöt sig der till de avancerade republikanerna. Floquet gjorde honom s. å. till understatssekreterare i inrikesministeriet, och med Floquet drog han sig tillbaka i Febr. 1889, men d. 1 Mars s. å. inträdde han i Tirards kabinett såsom inrikesminister. Den 17 Mars 1890 blef han undervisningsminister i Freycinets ministèr, qvarstod såsom sådan äfven i Loubets (Febr. 1892) och tillhörde sedan Dec. 1892 Ribots såsom justitieminister. I denna egenskap inledde han kraftigt Panamaprocessen. Då han under denna beskylldes för att hafva utöfvat otillbörlig pression på en af de anklagades hustrur, nedlade han sitt ämbete för att kunna bevisa sin oskuld infor domstolen, men återtog det snart. I slutet af Mars 1893 afgick han jämte hela ministèren. I Jan. 1895 gaf presidenten Faure honom i uppdrag att efter kabinettet Dupuys afgång bilda nytt kabinett, men hans försök i detta afseende misslyckades. Han hade bättre lycka längre fram på året, då han d. 2 Nov. efter den andra ministèren Ribots fall, med anledning af missnöjet öfver dess tillvägagående i Sydbane-affaren, såsom konseljpresident trädde i spetsen för en radikal ministèr. I denna öfvertog han sjelf inrikesportföljen och framlade ett program, som lofvade bl. a. nitiskt fullföljande af undersökningen rör. Sydbaneaffären samt införande af progressiv arfsskatt, inkomstbeskattning, ömsesidighets- och ålderdomsförsäkring m. m. I Mars 1896 utbytte han inrikes- mot utrikesportföljen (efter Berthelot). Ehuru B. hade majoriteten i deputeradekammaren för sig, nödgades han d. 23 April s. å. begära afsked till följd af senatens angrepp, hvarpå Méline bildade kabinett. J. Fr. N.
*Bourges. 41,224 innev. (1891). Staden är säte för en ärkebiskop (ej biskop), en appellationsdomstol och befälhafvaren för 8:de armékåren samt har ett lycée i st. f. det 1469 stiftade universitetet, två prestseminarier, bibliotek och museum. Efter fransk-tyska kriget 1870–71 bestämdes B. att blifva Frankrikes arsenal och medelpunkt för nationalförsvaret och har derför fatt stora militärtekniska anstalter: kanongjuteri, tyghus, pyroteknisk skola och artilleriskola. Omkr. 2 km. från staden ligga de stora metallurgiska verken vid Mazières. I B. föddes finansmannen Jacques Coeur, hvars hus, det nuv. rådhuset, är ett af Frankrikes märkligaste borgarehus från 15:de årh. — B. eröfrades af Caesar 52 f. Kr. (ej 42). I början af Karl VII:s regering var B. Frankrikes egentliga hufvudstad, sedan hela norra Frankrike fallit i engelsmännens händer. På konciliet i B. 1438 antogs en s. k. pragmatisk sanktion, genom hvilken i franska kyrkan infördes de reformer, som beslutats på kyrkomötena i Konstans och Basel (se Pragmatisk sanktion). Vid samma tid riktade Jacques Coeur, då Frankrikes finansminister, sin födelsestad genom att der skapa industri och handel. Ludvig XI stiftade der ett universitet, som bland sina lärare och studerande räknade Alciat, Cujas, Hotman, Calvin, Théodore de Bèze och prinsarna af huset Condé. Dessa sista namn angifva den rol B. spelade i början af reformationstiden. Men Bartholomei-natten och pestens härjningar 1583 blefvo nya olycksslag ofvanpå det, som den stora branden 1487 tillfogade staden, då 3,000 hus jämte en mängd kyrkor och kloster blefvo lågornas rof. Ludvig XIV raserade de befästningar och det slott, som Karl V:s broder hertig Johan af Berri låtit uppföra, och branden 1693 utplånade andra minnen från stadens storhetstid.
Bourget, Lac du [lack dy bourṡjä], näst Genèvesjön den största sjön i Rhônes flodområde, ligger på 232 m. höjd ö. h., 10 km. n. om Chambéry i franska depart. Savoie, innesluten af höga berg. Den är 18 km. lång, 2–3 km. bred, 44,6 qvkm. stor och ända till 145 m. djup samt genomflytes af Leysse, som faller ut i sjöns sydände och såsom den 3 km. långa Savières-kanalen bildar sjöns utlopp i Rhône. Vid sjöns stränder ligga det berömda cisterciensklostret Haute-Combe (se d. o.) i v. och slottet Châtillon i n. Öster om sjön ligger Aix-les-bains och vid södra änden byn Le Bourget, efter hvilken sjön har sitt namn. Derifrån bestiger man det utsigtsrika Dent de Chat, 1,497 m.
Bourget [bourṡjä], Paul, fransk författare, född d. 2 Sept. 1852 i Amiens, fullbordade med utmärkelse sina studier i Paris, hvarest han knöt vänskap med J. Richepin och andra unga naturalistiska framtidsförmågor samt 1872 vardt medarbetare i tidningen »La Renaissance». Sedan B. fäst uppmärksamhet vid sig genom en i »Revue des deux mondes» införd afhandling Le roman réaliste et te roman piétiste (1873), uppträdde han med diktsamlingen La vie inquiète (1874), i hvars fina och formfulländade strofer man redan kunde skönja hans böjelse för inträngande själsmålning och hans allvarliga, djupt svårmodiga grundstämning. I bunden form har han vidare författat den gripande dikten Édel (1878) och samlingen Les aveux (1882), hvilken företer genljud ifrån Baudelaire såväl som från Shelley och Keats. (Hans samlade poem utgåfvos i 2 bd, 1885–87.) Dermed lemnade B. versformen för att i stället egna sin penna åt romanen och den kritiska essain, till hvilka områden han medförde känsligheten hos en fint danad själ, som äfven i sinnesruset vet bevara poetisk uppfattning, och sin lidelsefulla håg för psykologisk analys. Han skref, hufvudsakligen i »La nouvelle revue», ypperliga studier i känslometafysik och literär kritik öfver befryndade skriftställare, hvilka uppsatser efter hand samlats i bokform: Essais de psychologie contemporaine (1883; Baudelaire, Renan, Taine, Stendhal), Nouveaux essais (1885; A. Dumas d. y., Leconte, de Lisle, bröderna Goncourt, Turgenjev) och Études et portraits (2 bd, 1888; Flaubert, George Sand, J. Vallés, Shelley m. fl.). Af samma art äro hans Pastels (1889; tio fina qvinnoporträtt) och Nouveaux pastels (1891;
Källa: Project Runeberg ·
