Sida 535
(hög- och fackskolor) föranleddes att i viss mån ändra sin läroplan, som för åtskilliga främmande land, der en efter B:s principer ordnad undervisning infördes. B. har sålunda kraftigt inverkat på högskoleundervisningens utveckling vid slutet af 19:de årh. Af B:s utgifna skrifter må nämnas Introduclion au cours d'histoire comparée de l'architecture (1869), Philosophie de l'architecture en Grèce (1870), Études de droit constitutionnel: France, Angleterre, Etats- Unis (1885), Le développement de la constitution et de la société politique en Angleterre (1887). Chr. Sch.
Bouts [ba'uts], Dierick (Dirk), äfven kallad Dirk van Haarlem, förut oriktigt benämnd Stuerbout, nederländsk målare, f. i Haarlem, antagligen något af åren 1410–20, d. i Louvain 1475, utbildade sig till målare under inflytande af Rogier van der Weyden och var verksam först i Haarlem, sedermera förnämligast i Louvain, der han bodde redan före 1448. Till hans första kända verk hör en numera försvunnen altartafla, Kristus mellan Petrus och Paulus, enligt konsthistorikern Karel van Mander daterad 1462 och signerad »Dirk van Haarlem i Louvain». Från hans sista år härstamma några verk, hvilkas äkthet är säker, och på grund af dessa har ett litet antal andra taflor tillskrifvas honom. Hans förnämsta arbete är en altartafla i S:t Peter i Louvain (1468). Midtbilden, Nattvarden, finnes ännu på den gamla platsen; af flyglarna, hvardera med två gammaltestamentliga framställningar, befinner sig den ena, med Abraham och Melchisedek samt Mannaplockningen i öcknen, i Münchens pinakotek, den andra, med Påskalammet och Elias bespisas i öcknen af änglar, i Berlins museum. I färgens djup och värme likasom i föredragets klarhet öfverträffar han vida van der Weyden och hör till skolans bästa kolorister; endast i ett hänseende, förmågan af dramatisk komposition, öfverträffas han af Rogier. Utnämnd till stadsmålare i Louvain, fick han 1468 beställning på ett triptychon för rådhussalen, Yttersta domen, som var färdigt 1472, men nu är försvunnet. Likaledes beställdes fyra stora taflor för samma rådhus, men blott två utfördes (nu i Bruxelles), hvilka framställde olika moment ur en saga från kejsar Otto III:s tid — en äktenskapsbryterskas straff, sedan hon bragt en oskyldig man till en skymflig död. Härtill må läggas två mindre triptycher, S. Erasmus' martyrdöd (i S:t Peter i Louvain) och S. Hippolyts död (i Brügges katedral), Kejsar Augustus och sibyllan (i Frankfurts Städelsches Institut), ett af hans bästa verk, Kristus fängslas (i München), Kristi uppståndelse (i Nürnberg, Moritzkapellet) samt slutligen ett altarverk, med Konungarnas tillbedjan som midtbild och på flyglarna till venster Johannes döparen, till höger S. Kristofer, alla tre särskildt utmärkta för sina sköna landskapsskildringar. Detta altare har förr tillerkänts Memling, men Crowe och Cavalcaselle hafva med rätta återbördat det åt vår målare. S. Kristofer med sin härliga solnedgång är all mänt känd och älskad. C. R. N.
*Boutwell, G. S., lemnade 1875 senaten och det politiska lifvet, men har sedan dess framträdt med ett par literära arbeten, bl. a. Why I am a republican: history of the republican party (1884).
Bouvard [bouvār], Alexis, fransk astronom, född 1767, död 1843, anställdes vid observatoriet i Paris 1793 och var från 1807 vid sidan af Arago dess direktor. B. är i synnerhet bekant för sina planet-tabeller, Tables astronomiques (1821), hvilka voro allmänt använda, innan Leverriers teori för de stora planeterna utkom. Vid utarbetandet af sina Uranustabeller och deras jämförelse med observationerna upptäckte B. omöjligheten att representera denna planets bana genom ett enda elementsystem och tillskref denna omständighet tillvaron af en obekant störande planet (den sedermera upptäckte Neptunus), hvars bana han äfven var betänkt att ur afvikelserna af Uranus' rörelse bestämma. (Jfr Adams, Leverrier.) B. beräknade dessutom 12 kometbanor. K. B.
Bouvardia Salisb., bot., är ett till nat. fam. Rubiaceae hörande slägte, af hvilket flere arter med framgång odlas i boningsrum, såsom B. jasminiflora, med stora, hvita, välluktande blommor. G. A.
Bouveret [bouvörä], Pascal Adolphe Jean Dagnan-B., fransk målare. Se Dagnan-Bouveret. Suppl.
Bouvet-öarna [bouvä-], ögrupp i Södra ishafvet under 54° 16' s. br. och 6° 14' v. lgd, har på den nordligaste ön en vulkankägla. Öarna sågos 1739 af fransmannen Bouvet, men undersöktes först 1888 af en amerikansk expedition.
Bouvier [-viē], Ami Auguste Oscar, schweizisk protestantisk teolog, f. 1826 i Genève, studerade der och i Berlin, biträdde 1853 den berömde Ad. Monod i hans presterliga verksamhet i Paris och var en kort tid pastor vid schweiziska kyrkan i London. Han blef kyrkoherde i Céligny (nära Genève) 1854 och i Genève 1857 samt kallades 1861 till professor i apologetik och praktisk teologi vid dervarande akademi, hvarest han sedan 1865 innehar lärostolen i dogmatik. Påverkad af Schleiermacher, har B. vinnlagt sig om en förmedling mellan den s. k. evangeliska riktningen, som han i början hyllade, och den liberala teologien. Bland hans vigtigare arbeten må nämnas Étude sur les conditions du développement social du christianisme (1851), Sermons (2 bd, 1860–62), L'apologétique actuelle (1866), La révélation (1870), L'esprit du christianisme (1877), Paroles de foi et de liberte (1882; ny följd 1885), La conscience moderne et la doctrine du péché (1886) och Théologie systématique (1887).
*Bowallius, R. M., lemnade 1882 chefskapet för Riksarkivet och 1884 ledamotskapet i direktionen öfver Stockholms stads undervisningsverk.
2. Bowallius, Carl Erik Alexander, naturvetenskapsman, den föregåendes son, född i Stockholm d. 31 Juli 1849, blef student i Upsala 1868 och filos. doktor 1875, på afhandlingen Embryologiska studier, 1. Om balanidernas utveckling. Hån utnämndes s. å. till docent samt amanuens vid zoologiska museet och zootomiska laboratoriet. 1889 och 1891 förestod han professuren i zoologi. I vetenskapligt syfte har B. företagit resor dels längs Sveriges och Norges kuster, dels till de flesta af Europas kulturland. 1882–83 uppehöll han sig i Vestindien, Central-Amerika och norra
Källa: Project Runeberg ·
