Sida 554
betydelse för den botaniska morfologiens utveckling. Det på grundvalen af Bartlings arbeten utarbetade naturliga system, som af honom uppställdes öfver växtrikets naturliga familjer, är med de ändringar och förbättringar det särskildt genom Eichler (se denne. Suppl.) och i senare tider genom Engler undergått, det i nästan alla botaniska arbeten och läroböcker nu använda. G. A.
*Braun, A. E., dog 1856 (ej 1850).
Braun, Karl, tysk politiker och skriftställare, född i Nassau 1822, var till yrket advokat, tillhörde 1848–66 Nassaus Andra kammare, 1858–63 såsom president, och 1867–87 nordtyska riksdagen och tyska riksdagen, der han en tid var en af ledarna af det nationalliberala partiet, men 1880 slöt sig till det secessionistiska och 1884 till det tyskfrisinnade partiet. B. var ifrig frihandlare, deltog i stiftandet af nationalekonomiska kongressen och var sedan 1859 dess president. Död i Freiburg im Breisgau 1893. Bland hans många arbeten må nämnas det förnämsta, Bilder aus der deutschen kleinstaaterei (5 bd; 3:dje uppl. 1881) och Die Wisbyfahrt (1882). Sedan 1888 utgaf han »Vierteljahrsschrift für volkswirthschaft».
Braun, Karl, ritter von Fernwald, österrikisk läkare, f. i Zistersdorf vid Wien 1822, blef med. doktor i Wien 1847, professor i barnförlossningskonst i Trient 1853 och professor i samma ämne i Wien 1856. Han upphöjdes 1872 i adligt stånd och afled 1891. Utom en mängd afhandlingar i tidskrifter skref B. Klinik der geburtshülfe und gynäkologie (1855; tillsammans med Chiari och Spaeth), Lehrbuch der geburtshülfe (1857) och Lehrbuch der gynäkologie (2:dra uppl. 1881). R. T–dt.
Braun, Ludwig, tysk historiemålare, f. 1836 i Hall, Würtemberg, studerade sin konst i München samt för Horace Vernet i Paris, målade derefter goda aqvareller med ämnen från tysk-danska kriget 1864, sedermera flere scener från tyska kriget 1866 och tysk-franska kriget 1870–71 samt idkade en längre tid panorama-målning med effektfulla ämnen från sistnämnda krig. På senare tiden har han å nyo egnat sig åt tafvelmålning i den stora stilen, med sin Gustaf Adolfs bön före slaget vid Lützen (1892; utställd äfven i Stockholm). B:s arbeten utmärkas af liffull uppfattning, betydande företräden i teckning och färg samt omsorgsfullt utförande.
Braun, Max, tysk zoolog, f. i Schlesien 1850, blef 1878 docent vid Würzburgs universitet, 1880 prosektor och 1883 professor i Dorpat samt professor 1886 i Rostock och 1890 i Königsberg. Utom tidigare vigtiga bidrag till foglarnas utvecklingshistoria har B. utgifvit många större och mindre arbeten rörande maskarna, särskildt inelfsmaskarnas morfologi. Bl. a. har han lemnat värdefulla bidrag till den hos oss allmänna breda binnikemaskens (Bothriocephalns) lefnadshistoria. Han bearbetar i Bronns »Klassen und ordnungen des thierreichs» afdelningen Maskar (Vermes). L–e.
Braun, Karl Ferdinand, tysk fysiker, född 1850 i Fulda, blef e. o. professor i fysik vid Marburgs universitet 1877 och vid Strassburgs 1880 samt utnämndes till ord. professor 1883 vid poiyteknikum i Karlsruhe, 1885 vid universitetet i Tübingen samt 1895 vid universitetet i Strassburg. B. är en mycket flitig författare af vetenskapliga afhandlingar, fallande hufvudsakligen inom värmeteoriens och elektricitetslärans områden. Hans vigtigaste arbeten beröra deformationsströmmar, termoelektricitet hos smälta metaller, svafvelmetallers afvikelse från Ohms lag, elektriska motståndet hos smälta salter och hos lågor, gasers afvikelse från Daltons lag, löslighetens beroende på trycket och teorien för elastisk efterverkan. Den största betydelsen ega B:s arbeten om värmeutveckling i galvaniska element; han har i dem påvisat, att kemisk energi ej kan fullständigt omsättas till elektrisk energi. S. A–s
*Braunau. 7,052 innev. (1890). — 2. Stad i Öfre Österrike, på högra stranden af Inn. 3,625 innev. (1890). Klockgjuteri. Sågverk. I B. sköts d. 26 Aug. 1806 på Napoleons befallning Nürnbergsbokhandlaren J. Ph. Palm (se d. o.), hvars staty aftäcktes derst. 1866.
Braunbleierz, T., miner. Se Pyromorfit.
Braune, Wilhelm, germanist, universitetslärare, född 1850, studerade vid universitetet i Leipzig 1869–73, blef 1874 privatdocent och 1877 e. o. professor derstädes, 1880 ord. professor i Giessen och 1888 i Heidelberg, der han fortfarande verkar. B. uppsatte och utgaf 1873–91 tillsammans med H. Paul den berömda germanistiska tidskriften »Beiträge zur geschichte der deutschen sprache und litteratur» (sedan 1891, fr. o. m. bd 16 utg. af E. Sievers) samt utgifver sedan 1876 »Neudrucke deutscher litteraturwerke des 16. u. 17. jahrhunderts» (hittills 138 nummer) och sedan 1880 »Sammlung von grammatiken germanischer dialekte». Förutom artiklar af germanistiskt innehåll i åtskilliga germanistiska tidskrifter, de flesta i den ofvannämnda af B. (och Paul) utgifna »Beiträge» (t. ex. Zur kenntniss des fränkischen und zur hochdeutschen lautverschiebung, bd I, och Über die quantität der althochdeutschen endsilben, bd II), har B. offentliggjort Althochdeutsches lesebuch (1875; 3:dje uppl. 1888), Atthochdeutsche grammatik (1886: 2:dra uppl. 1891), Gotische grammatik (1880; 4:de uppl. 1895), de båda sistnämnda i den ofvannämnda »Sammlung». B:s läroböcker stå på höjden af den germanistiska språkvetenskapen och användas derför särskildt för de vetenskapliga universitetsstudierna. — Äfven med studiet af fornpreussiskan har B. sysselsatt sig. K. P. J.
Braunerhjelm, Beata Fredrika Augusta, författarinna, född d. 2 Nuv. 1839 på Lundås i Edebo socken i Roslagen, undervisades hufvudsakligen i främmande språk (äfven latin) i hemmet och läste i flygande fart vittra och naturvetenskapliga arbeten på de korta fristunder, som trägna hushållssysslor lemnade henne, i det att hon bl. a. så godt som ensam skötte ett på godset inrättadt mejeri från sitt femtonde till sitt tjugutredje år, då bruten helsa lade hinder derför. I slutet af 1860-talet skref fröken B. komedien Kusinerna, som uppfördes på Dramatiska teatern, och 1873 femaktsskådespelet Blodshämnden, som antogs till spelning å k. teatern, men aldrig blef uppfördt; det utgafs i tryck 1879. Skådespelet Kåre (liksom det föregående fornnordiskt till ämnet) erhöll 1878 en uppmuntrande mention och 1879 hedersomnämnande af Svenska akademien samt
Källa: Project Runeberg · ·
