Sida 584
egendomen till kommerserådet B. H. Santesson, som 1836 afyttrade 2/3 till B. bruks intressenter.
Bróndolo, ö med fort uti italienska prov. Venezia, s. om Chioggia, vid mynningen af Brenta, som der bildar en hamn (Porto l. Conca di B.), hvilken ofta omnämnes i sammanhang med Venezias strider med Genua under medeltiden.
Bronislawa-berget. Se Krakov 2.
Bronkial-ektasi (af Grek. bronchos, luftrör, och ekteinein, uttänja), patol. Se Bröstkatarr och Ektasi.
Bronnbach, slott, fordom cistercienskloster. Se Wertheim.
*Bronner, J. Ph., dog 1864.
Bronnizy, stad i ryska guvern. Moskva, vid jernvägen Moskva–Rjazan. Omkr. 8,000 innev. Bomullsoch ylleväfverier såväl i sjelfva staden som i omgifningen.
*Brons (Ital. bronzo). Ordet härleder sig af Senlat. (aes) Brundisium, »brundisisk koppar»; bronsspeglar från den italienska staden Brundisium, nuv. Brindisi, voro i forntiden högt värderade. — Se Aluminiumbrons (äfven i Suppl.), Fosforbrons och Stålbrons (under rubriken Kanonmetall).
Bronsart von Schellendorf [brångsār fånn]. 1. Hans B., tysk musiker, född i Berlin 1830, elev af Delin och Liszt, konserterade såsom pianist i Paris, Petersburg och Tyskland, ledde 1860–62 Euterpekonserterna i Leipzig, 1865–66 Gesellschaft der musikfreunde i Berlin, blef 1867 k. teaterintendent i Hannover och 1887 hof musikintendent i Weimar. Han har komponerat pianosaker, kammarmusik, kantaten Christnacht, Frühlingsphantasie för orkester m. m. Sedan 1861 är han gift med den framstående pianisten och kompositrisen Ingeborg Stark, född 1840 i Petersburg af svenska föräldrar, elev af Henselt och (1858) Liszt. Hon har konserterat jämte sin man och komponerat piano- och violinstycken, sånger samt operorna Jery und Bätely (1873), Hjarne (1891) och den ouppförda Die göttin zu Sais. — 2. Paul B., den föregåendes broder, preussisk general och statsman, föddes i Danzig 1832, vann 1849 officersbefordran, öfverfördes 1861 såsom kapten till generalstaben, der han 1867 blef major och 1870 öfverstelöjtnant. Under kriget 1870–71 tjenstgjorde B. såsom afdelningschef i stora högqvarteret och inledde såsom parlamentär de underhandlingar, som efter slaget vid Sedan ledde till franska arméns kapitulation och kejsar Napoleon III:s tillfångatagande. Efter kriget stabschef vid gardeskåren, blef B. 1875 generalmajor, 1881 generallöjtnant och divisionschef samt öfvertog 1883 krigsministerportföljen, hvilken han med stor skicklighet skötte till 1889, då han, som året förut utnämnts till general af infanteriet, öfvertog befälet öfver 1:sta armékåren. Död 1891. B. var en officer af ovanlig duglighet och en framstående skriftställare, hvarom framför allt hans grundliga arbete Der dienst des generalstabes (1875–76) vittnar. — 3. Walter B., preussisk militär, den föregåendes broder, född i Danzig 1833, blef 1852 officer, öfverfördes 1862 såsom kapten till generalstaben, anställdes 1870 såsom generalstabs-chef vid 9:de armékåren, befordrades 1873 till öfverste, 1880 till generalmajor och 1884 till generallöjtnant. 1888 utnämndes B. till armékårchef, blef 1889 general af infanteriet och tog i Jan. 1893 afsked, men utnämndes senare s. å. till krigsminister. 1. A. L. 2. och. 3. C. O. N.
Bronsbrunt. Se Bruna färger.
*Bronsåldern. Se vidare Nordens förhistoriska tid, sp. 1267.
*Brontë, Ch. Systern Emily föddes 1818 och dog 1848, och systern Anne föddes 1820 och dog 1849.
Brontosaurus, paleont., ett utdödt jättereptil-slägte af ordningen Dinosauria (se d. o.). Brontosaurus uppnådde en längd af omkr. 18 m.
Bronzed skin, Eng. Se Addisons sjukdom.
*Bronzino, Angelo, italiensk målare af florentinska skolan, allmänt känd under namnet B., hette egentligen Angelo di Cosimo di Mariano, icke Allori, såsom det uppgifves i art. Allori (se d. o. 1; den under Allori 2 nämnde Alessandro torde hafva varit B:s systerson, ej brorson). B. föddes i Monticelli nära Florens omkr. 1502 och dog derstädes 1572. Hans lärare voro Raffaellino del Garbo och Jacopo da Pontormo, hvarjämte han utbildade sig till afgjord manierist genom studium af Michelangelo. Maniererade äro alla hans historietaflor med kristliga ämnen och allegorier. Bland massan af hans porträtt framställa de flesta de mediceiska storhertigarna och deras anhöriga. Till dem hör den enda bild i Sveriges Nationalmuseum, som numera tillskrifves honom, nämligen ett porträtt af Isabella de' Medici (enligt inskrift), förmodligen dotter till Eleonora och Cosmo I af Toscana, sedermera gift med Giordano Ursini. Hennes moders porträtt finnes i Dresden, hennes systers i Florens (Uffizi), bägge målade af B. C. R. N.
*Bro och Vätö, skeppslag, i Stockholms län, ingår i Mellersta Roslags domsaga och fögderi samt omfattar socknarna Roslags-Bro och Vätö. 22,912 har. 4,438 innev. (1894).
*Broocman, R. R., anlade, enligt Klemming och Nordin, det första boktryckeriet i Norrköping 1723 (ej 1724).
Broocman [brå'ckman], Carl Ulrik, skolman, pedagogisk författare, född i Gefle d. 1 Mars 1783, blef student i Upsala 1799 och promoverades derstädes till filos. magister 1803. Med understöd af ett litet stipendium anträdde han 1804 en resa i pedagogiskt syfte till Danmark och Tyskland, hvarunder han i Stralsund kom i beröring med konung Gustaf IV Adolf. Denne tog kännedom om B:s plan med resan och beredde honom medel att fortsätta densamma i vida större omfattning, än B. från början kunnat hoppas. Han besökte en mängd städer i olika delar i Tyskland och utsträckte sin resa äfven till Schweiz, allt i syfte att vinna kännedom om dessa lands uppfostringsanstalter af olika slag och komma i beröring med tidens mera framstående uppfostrare och skolman. Längsta tiden, närmare ett halft år, uppehöll B. sig i Halle, förnämligast för att under öfverkonsistorialrådet A. H. Niemeyers ledning studera pedagogik och metodik. Med särskildt intresse egnade B. jämväl sin uppmärksamhet åt Pestalozzis nya metod, hvilken han studerade såväl vid det år 1805 i Dessau (under ledning af Olivier och Tillich) inrättade Institutet och hos prof.
Källa: Project Runeberg ·
