Sida 595
Brunner, Heinrich, österrikisk rättshistoriker, född 1840, blef docent i Lemberg 1866 samt professor der 1868, i Prag 1870, i Strassburg 1872 och i Berlin 1873. Han har skrifvit en mängd afhandlingar i rättshistoria, bland andra Geschichte und quellen des deutschen rechts, Überblick über die geschichte der französischen, norrmannischen und englischen rechtsquellen (bägge i Holtzendorffs »Encyklopädie der rechtswissenschaft»), hans epokgörande arbete Die entstehung der schwurgerichte (1872) och hans hufvudarbete Deutsche rechtsgeschichte (2 bd, 1887 och 1892; i Bindings »Handbuch der deutschen rechtswissenschaft»). B. är sedan 1884 ledamot af Vetenskapsakademien i Berlin.
Brunnerska körtlarna (Glandulae Brunnerianae), anat., äro belägna tätt under slemhinnan i tolffingertarmen. Till sin byggnad likna de de körtlar, som ligga i magslemhinnans pylorusdel och anses ega ungefär samma funktion. J. E. J–n.
*Brunnhem, socken. 1,599 har. 349 innev. (1894). Annex till Stenstorp, Skara stift, Falköpings kontrakt.
*Bruno, »preussarnas apostel», led martyrdöden d. 14 Febr. 1009.
*Bruno, påfve Leo IX:s (se denne) ursprungliga namn.
*Bruno, G. På Campo dei Fiori i Rom, der B. år 1600 brändes, aftäcktes d. 9 Juni 1889 hans af Ettore Ferrari modellerade staty under stort deltagande af föreningar och deputationer äfven från utlandet. Påfven Leo XIII och det klerikala partiet betraktade denna fest som en kurian tillfogad skymf. En ny uppl. af B:s italienska verk ombesörjde P. de Lagarde (Gött. 1888–89, 2 bd) och af hans latinska Fiorentino (1890–91). Jfr D. Berti: »La vita di Giordano Bruno» (1866; ny uppl. 1889), efter hufvudsakligen nya källor.
Brunold, Friedrich, psevdonym för tyske författaren Aug. Fr. Meyer.
Brunou [-no], Alexander August, finsk senator, född i Mohla d. 15 April 1821, blef student 1838 och inskrefs 1846 såsom auskultant i Viborgs hofrätt, der han blef 1863 assessor och 1868 hofrättsråd. Han tog 1869 afsked, var derefter, till 1872, ledamot i Föreningsbankens i Finland centralbestyrelse och utnämndes 1872 till senator i justitiedepartementet. Vid Upsala universitets jubelfest 1877 kreerades han till juris hedersdoktor. Död i Helsingfors d. 19 Okt. 1887. B. var ledamot af flere af regeringen tillsatta komitéer och sekreterare i lagutskottet vid 1867 års landtdag. Såsom senator gjorde han sig genom sin skarpa penna och sitt klara hufvud gällande icke blott i rättskipningsangelägenheter, utan äfven i frågor af allmän politisk natur. Han redigerade en mängd från senaten till högsta ort afgifna betänkanden. B. var liberal med svenska sympatier i språkfrågan. M. G. S.
Brun-Rollet [bröng-rållä], Anton, fransk Afrikaresande, f. 1810 i S:t Jean de Maurienne i Savojen, död d. 25 Sept. 1858 i Kartum, der han flere år var sardinsk konsul, och hvarifrån han flere gånger for uppför Hvita Nilen och nådde 1856 Bahr el-Ghasel. Äfven uppför denna for han ett stvcke och förklarade den vara hufvudfloden. Genom B., som var känd i hela Nubien som »köpman Jakob», öppnades dessa på elfenben rika nejder för handeln. Han författade Le Nil Blanc et le Soudan (1855).
*Bruns, P. V. von, afled 1883.
Bruns, Karl Georg, tysk rättslärd, född 1816 i Helmstedt, 1861 juris professor i Berlin, död 1880, författade det utmärkta verket Das recht des besitzes im mittelalter und in der gegenwart (1848), ett värdigt motstycke till Savignys arbete i ämnet, samt Fontes juris romani antiqui (1860; 5:te uppl. 1886-87), Das wesen der bona fides bei der ersitzung (1872) m. m. Hans »Kleinere schriften» utgåfvos i 2 bd 1882.
Brunsbüttel, socken i preussiska reg.-omr. Schleswig, vid Elbe och mynningen af den 1895 öppnade Nord-Östersjökanalen (Kejsar Vilhelmskanalen). 2,087 innev. (1890). Liflig sjöfart.
*Brunskog, socken. 26,764 har. 4,249 innev. (1894). Pastoratet tillhör Jösse kontrakt.
*Brunskära. Se vidare Spridningsanordning. Suppl.
*Brunsnultran (Labrus Pallonii Risso), zool., tillhör afdelningen l. underslägtet Acantholabrus bland bergfiskarna (se d. o.) och utmärker sig genom en svart fläck ofvan vid stjertfenroten och derigenom att hufvudet ofvantill är beklädt af fjäll o. s. v. Hon saknar lysande färgteckning — hon är ofvan brun, undertill ljusare gulaktig utan fläckar eller streck — samt synes vara en
djupvattensfisk, som allestädes inom sitt utbredningsområde — Atlanten, Medelhafvet, Nordsjön upp till södra Norge — är sällsynt och till sitt lefnadssätt okänd. Vid Skandinaviens kuster har hon hittills anträffats endast en enda gång, utanför Flekkefjord i Norge. Längd omkr. 30 cm. R. L.
*Brunswick. — 3. New B. 18,603 innev. (1890). — 5. Stad i nord-amerikanska staten Georgia, vid S:t Simon's sound. 8,459 innev. (1890). God hamn. Sågverk och export af trävaror.
Brunswigia toxicaria, bot. Se Haemanthus.
Bruntál, tsjechiska namnet på staden Freudenthal (se d. o.).
Brunt berberiskt gummi. Se Marokko-gummi.
Brunört, bot. Se Prunella, Suppl.
Brus (bruslimonad), ett slags läskedryck. Se Limonad.
Brusa. Se Brussa. Suppl.
Brusasorci [-tji], italiensk målare. Se Riccio 2.
*Brusewitz, G. H., var intendent vid Göteborgs museum till 1891. Han blef 1882 korresp. ledamot af Vitt. hist. o. ant. akademien.
2. Brusewitz, Erik Cornelius, sjömilitär, den föregåendes kusins son, född d. 1 Dec. 1844, antogs 1861 till kadett å Karlberg, utnämndes 1867
Källa: Project Runeberg ·
