Sida 1030
Solovjev ...
Pfalz, 1600, 1626 filos. och 1631 teol. professor i Genève, 1642 teol. professor i Leiden, d. 1649, var en oförskräckt kämpe för den kalvinska ortodoxien. Han författade både teologiska och historiska verk. Af de senare må nämnas Le soldat suédois (Rouen 1634; sedermera fortsatt till 1641), en skildring af det trettioåriga krigets svenska del, så förträfflig med afseende på språkbehandlingen, att den tillskrefs Balzac.
*Spanien (Se Rättelser, bd 18, sp. 853). Arealen uppgifves nu officielt till 504,903 qvkm., hvaraf 492,230 qvkm. för fastlandet, 5,014 för Balearerna, 35 för Presidios och 7,624 för Kanarieöarna. — Enligt geologen Mallada bestå 10 proc. af S. af nakna berg, absolut utan någon användning, 35 proc. äro föga värderik mark vare sig till följd af för stor höjd öfver hafvet, för ringa nederbörd eller dålig beskaffenhet, 45 proc. hafva medelmåttig jord och 10 proc. mycket god jord, och man beräknar arealen af den mer eller mindre odlade jorden till 40 proc. af landet eller 20 mill. har, men den bevattnade till endast 900,000 har. Likväl lefva nära 3/4 af befolkningen mer eller mindre direkt af jordbruket, och jordens afkastning (bergsbruket ej medräknadt) utgör omkr. 2/3 af exporten. Denna hade 1896 ett värde af 872,260,197 och importen af 734,172,856 pesetas eller med afdrag af guld och silfver resp. 732 och 596,75 mill. pesetas. Handelsflottan räknade 1898 436 ångfartyg, om 341,951 tons, och 1,145 segelfartyg, om 164,504 tons, tills. 1,581 fartyg, om 506,455 tons. Jernvägarna hade s. å. en längd af 12,916 km. — Författning. Genom lagen af d. 26 Juni 1890 afskaffades census för valrätt (och valbarhet) till kongressen, och denna tillkommer nu alla spaniorer, som fyllt 25 år, åtnjuta medborgerliga rättigheter och hafva tillhört kommunen i minst 2 år. Antalet deputerade är 432 (eller var före Cubas och Puerto Ricos afträdande). I kongressen sitta äfven 10 deputerade, hvilka, icke valda för något visst distrikt, hafva erhållit öfver 10,000 röster i flere distrikt; 88 deputerade väljas genom listval i 26 folkrika distrikt, i hvilka minoriteterna skola vara representerade. Kolonialdepartementet indrogs 1899. Rikets hufvudstad är Madrid. — Budgeten för finansåret 1898–99 upptog inkomsterna till 865,8 mill. pesetas och utgifterna till 868,5 mill., deraf 170 mill. till krigs- och marinministerierna och 399 mill. till räntor på statsskulden, hvilken uppgick till 6,619,15 mill. pesetas (oberäknadt 457 mill. sväfvande skuld), deraf 1,657,6 mill. inlösliga skulder och 4,599,is mill. pesetas oinlösliga. Till följd af 1898 års krig ökades statsskulden med 1 à 2 milliarder pesetas. — De utländska besittningarna omfatta nu, sedan Cuba, Puerto Rico och Filippinerna gått förlorade, endast omkr. 4,600 qvkm., med omkr. 80,000 innev. — Flottan var efter nybyggnaderna på 1890-talet öfverlägsen den nord-amerikanska, men blef under kriget 1898 af denna förstörd. A. W–g.
Försvarsväsendet undergick ganska betydliga förändringar genom den nya, år 1893 antagna organisationslagen, och de derigenom inträdda förbättringarna hafva sedermera ytterligare fullföljts. Armén indelas i 8 armékårer, hvilka enheter dock hufvudsakligen hafva territoriel betydelse, med tillsammans 15 infanteridivisioner och 1 kavalleridivision, de förra med något olika sammansättning. Tillsammans utgöres armén af: Infanteri: 56 reg. på 2 bat., 20 jägarebat. samt (före 1899) 15 bat. på åtskilliga punkter utanför moderlandet. Infanteribataljonen räknar på fredsfot 20 officerare och 388 man, jägarebat. 23 officerare och 964 man. I krigstid uppbringas dessutom de i fredstid af endast en liten kader bestående 56 reservregementena till 2 bat., och 10 reservjägarebat. uppsättas. Kavalleri: 28 reg. om 4 sqvadroner, hvardera med 5 officerare och 113 man på fredsstyrka. I krigstid tillkomma 14 reservreg. Fältartilleri: 17 reg. (15 åkande, 2 bergs-) om 4 batterier (fördubblas i krig) på 6 kanoner, hvartill i krigstid skola komma 7 reservreg. Fästningsartilleri : 9 bat. om 4 eller 6 kompanier. Ingeniörtrupper: 4 sappör-ingeniörreg. på 2 bat., 1 pontonierreg. på 4 kompanier, 1 telegraf bat., 1 jernvägsbat. m. m. — Arméns fredsstyrka uppgår till omkr. 12,000 officerare och 100,000 man; krigsstyrkan beräknas till 340,000 man, med 952 kanoner. Härtill kommer gendarmeriet med (i fredstid) 23,000 man och 2,200 hästar samt tullstaten med 14,000 man eller mera. För rekryteringen delas landet i 62 rekryteringszoner, och hvarje infanterireg. har sin särskilda zon. — Beväpningen för infanteriet i första linien utgöres af repetergevär af Mausers system med 7 mm:s kaliber och laddning med fem patroner. För reservinfanteriet användas de äldre Remingtongevären. — Budgeten för 1896–97 upptog till ord. utgifter 140 mill. och till extra utgifter 50 mill. francs. C. O. N.
Historia. Sedan den liberale Sagasta i Maj 1890 genomdrifvit en utvidgning af valrätten, efterträddes han i Juli s. å. af en konservativ ministèr under Canovas del Castillo. Anarkistiska och socialistiska rörelser började 1892 mer än förr gifva sig tillkänna både i de vigtigare landsortsstäderna, särskildt i Barcelona, och i Madrid. Oroligheter, som måste nedslås med vapenmakt och blodsutgjutelser, förekommo både detta år och de följande. Emellertid firades med stora högtidligheter Columbusjubiléet. I Dec. 1892 efterträddes Canovas åter af Sagasta, utan att detta i någon mån lugnade stämningen. En tvist med Marokko framkallade ett krig, hvilket dock snart segerrikt afslutades af Martinez Campos (Mars 1894). Straxt derefter började dock de oroligheter på Cuba, som skulle blifva så ödesdigra för S. Orsakerna till missnöjet der voro flere, bland hvilka märkas negerslafveriets afskaffande utan ersättning åt slafegarna (1880), införandet af den spanska författningen (1884), nya skatter samt den ekonomiska kris, som framkallats deraf att betsockret alltmer undanträngde rörsockret på Europas marknader. Hvad de upproriske fordrade var sjelfstyrelse. Upproret utbröt i full låga i början af 1895, och Martinez Campos sändes då dit att kufva det. I Mars s. å. efterträddes Sagasta af Castillo. Då det ej lyckades för Campos att pacificera Cuba, beskylldes han af de konservative att sakna nog kraft, hvarför han i Jan. 1896 hemkallades och fick till efterträdare general Weyler, en energisk soldat, men en brutal menniska. Men äfven han hade trots all sin stränghet icke bättre framgång än den humane
Källa: Project Runeberg ·
