Sida 1033
Sparre ...
är ännu oafgjordt huruvida dessa lager hvila omedelbart på öfversta trias (rhät) eller om några äldre juralager finnas emellan båda. — Till växtverlden bör äfven räknas den röda och gröna snö, som på åtskilliga ställen förekommer, och som utgöres af mikroskopiska alger. Den uppträder vanligen först under senare hälften af sommaren. — Under 1898 års svenska polarexpedition upptäcktes på S. (i Isfjorden) äfven två arter skalbaggar, nämligen en staphylinid (Homalota) och en curculionid (Orchestes). — S:s vestkust är nu indragen under den regelbundna turisttrafiken, i det att norska ångbåtar göra regelbundna turer dit, hvarjämte äfven tyska turistfärder dit pläga arrangeras. Sedan 1896 finnes i Advent Bay ett mindre turisthotell, der äfven en norsk poststation inhyses. — S. tillhöra ingen makt. (Sp. 243, r. 16, står redan bör vara sedan) A. G. N.
Spetståiga, zool. Se Grod-djuren.
Speza, rigtigare form för Spezzia (se d. o.).
Sphacelus. Se Brand. 2.
Sphenops capistratus, zool. Se Kilslån. 2.
*Sphenopteris. Rad 5 står jämn läs jämnbred.
Spica (Axet), astron. Se Jungfrun.
Spica ceitica. Se Valeriana.
Spica indica, farmak. Se Nardostachys jatamansi.
*Spiegel, F. von, tog 1890 afsked från professuren.
Spielberg [spīlbergk], statsfängelse. Se Brünn. Suppl.
*Spielhagen, F., utgaf 1890–91 en sjelfbiografi, Finder und erfinder, i 2 bd.
Spigelius' lob. Se Lefvern, sp. 981.
*Spikgräshoppor, Phasmidas. Läs Spökgräshoppor, Phasmidae.
Spilhammar, Johan Reinhold, skolman, tidningsman, skriftställare, f. i Gefle d. 25 April 1836, blef 1854 student i Upsala, der han 1865 aflade filos. kandidatexamen, och var 1868–72 adjunkt vid Nya elementarskolan i Stockholm. Redan 1866 hade han inträdt i »Nya dagligt allehandas» redaktion och tillhörde denna, 1872–74 såsom tillf. redaktör, till 1878, med stilistisk talang förfäktande tidningens politiska grundsatser eller bedömande literatur- och konstföreteelser. Efter att i Mars 1878 hafva såsom andre redaktör öfvergått till »Aftonbladet» var han Juni 1879–Sept. 1884 denna tidnings hufvudredaktör och ansvarige utgifvare samt gaf, såsom af hans publicistiska föregåenden var att vänta, tidningen en mera moderat hållning i inrikespolitiska frågor. 1887 antogs han till redaktör af »Läsning för folket» och i Dec. 1894 derjämte till redaktör af »Post- och Inrikes tidningar». S. har bl. a. öfversatt och bearbetat Stackes Historisk läsebok för skolan och hemmet (1871–79; ny uppl. 1881–89), utgifvit Fosterländska minnen (1889) och Svenska hjältar under de sista fyra hundra åren (2 bd, 1894–95) samt reviderat 2:dra uppl. (1895) af A. F. Dalins »Dansk-norsk och svensk ordbok» och »Svenska språkets synonymer».
Spiller von Hauenschild [-schilt]. Se Waldau, M.
Spinacidae, zool. Se Tagghajar.
Spinax, zool. Se Svarthå och Tagghajar.
Spinoza, B. Om honom såsom bibelkritiker se Bibelkritik. Suppl,
*Spira, byggnadsk. Se Hjelm 4, Tak, Torn, Tälttak.
Spira, latinska namnet på Speier.
Spiralörten, bot. Se Vallisneria.
Spirem, bot. Se Celldelning. Suppl.
*Spirill. Se Bakteriologi. Suppl.
*Spitta, J. A. P., dog 1894.
*Spjutstorp. 1,565 har. 772 innev. (1897).
*Splitsa. Läs Splits.
*Splügen. Postvägen byggdes 1818–22.
Spokane [spokēin], stad i nord-amerik. staten Washington, vid Columbias biflod S. och Norra Pacificbanan m. fl. jernvägar. 19,922 innev. (1890). Staden ligger i ett rikt hvetedistrikt. Flodens två fall (tills. 45 m.) lemna drifkraft för industrien, den elektriska belysningen och spårvägarna.
Spongiaria. Se Svampdjur.
Spongin. Se Albuminoider. Suppl.
*Spontan. — Spontana rörelser. Se Automatiska rörelser. Suppl.
*Spor. Om sporbildningen hos bakterierna se Bakteriologi. Suppl.
Sporfrukt. Se Sporocarpium.
Sporplättar. Se Sori.
Sprakfogel, zool. Se Agami.
*Sprenger, Aloys, dog 1893.
*1. Sprengtporten, J. V., drog sig efter 1772 års statshvälfning ej från politiken. Han var nämligen fortfarande (alltifrån 1761) envoyé i Köpenhamn, tills han i Nov. 1787 aflemnade kreditiv såsom ambassadör derstädes. I April 1791 fick han tjenstledighet och återvände först på sommaren 1795 till sin post, på hvilken han dog d. 25 Dec. s. å.
Spridningsanordning, frukt- l. fröspridning, bot., kallas de tillpassningar, som kunna anses underlätta frukters och fröns utbredning till platser mer eller mindre aflägsna från moderplantan. Spridningen sker väsentligen genom fyra olika medel: genom frönas kringkastande med tillhjelp af egendomlig byggnad hos frön eller frukter, genom vinden, genom vatten och genom djur. Det förstnämnda sättet åstadkommes genom väfnadsspänning i frukten eller fröskalet. Exempel på dylik fröspridning erbjuda bland svenska växter Impatiens och Oxalis. Särdeles märkvärdig är den s. k. spring- eller sprutgurkan (se Elaterium). — De vanligaste inrättningarna afsedda för spridning genom vinden äro: utomordentlig litenhet och lätthet, såsom hos de lägre växternas sporer, orchidéernas frön m. fl.; vinglika bildningar uppkomna af fröskalet eller fruktväggen; hårbildningar på fröskalet (t. ex. bomullsväxterna, Epilobium, Salix) eller fruktväggen (de flesta Compositae), sprötlika bildningar (t. ex. många gräs) med fjäderliknande fjun eller ofta med ensidigt riktade hullingar eller hår, genom hvilka fröna sättas i stånd att med vindens hjelp »krypa» fram i en viss riktning, stundom äfven borra sig ned i marken; ett egendomligt uppspringningssätt hos många fröhus, i det öppningar finnas i deras öfversta del, genom hvilka fröna af starka vindstötar utskakas (t. ex. tulpaner, vallmo, blåklockor). — Genom vatten sprides en mängd vid och i vatten förekommande växter; dessas frön eller
Källa: Project Runeberg ·
