Sida 1035
Sparre ...
och gult vexla hos dem än med sammetssvart, än med brunt, som fördeladt i band och strimmor framhåller de ljusare färgerna; många arter hafva mörka ringar och ringformiga fläckar på guld- eller silfverglänsande botten. Dessa fiskar tillhöra endast de varmare hafven, der de nära kusterna lefva uteslutande af små hafsdjur och allmänt fångas för sitt välsmakande kött. Dit höra bl. a. piskfisk- och sprutfiskslägtena samt Chaetodon (se dessa ord).
Squatina, zool. Se Ängelhajslägtet.
*Squatter. Läs Squatters.
Sqvalthjul. Se Turbin.
Sri, Ind. mytol. Se Lakshmi.
Srikakolam, stad. Se Chicacole. Suppl.
*Srinagar (»solstaden»), maharajans af Kasjmir sommarresidens (vinterresidenset är Djamu), hade 118,960 innev. 1891. Dess anläggning tillskrifver sägnen Pravarasena (i senare hälften af 1:sta årh. enligt Wilson, i början af 5:te årh. enligt Cunningham).
*Staaff. 3. A. V. S., var 1876–93 led. af direktionen öfver Stockholms stads undervisningsverk samt sedan 1877 af direktionen öfver Högre lärarinneseminarium och 1878 af Nya elementarskolans i Stockholm direktion. Han var 1883, 88, 93 led. af kyrkomötet. Död i Stockholm d. 23 Jan. 1895. Ett fängslande väsende, ett för lidandet och nöden ömmande hjerta och goda predikogåfvor gjorde S. till en högt älskad församlingsherde. Om S:s betydande poetiska förmåga vittna bl. a. Dikter vid olika tillfällen (1895). — 5. Per Gustaf (ej Gurlif) S. tillhör sedan 1893 »Dagens nyheters» redaktion.
Staatenflandern [staten-], Stats-Flandern. Se Zeeland.
Stabbarp, gruffält i Näs socken, Onsjö härad, Malmöhus län, på fideikommisset Trollenäs egor, bearbetas af Höganäs stenkolsbolag, hvilket der 1896 upptog 99 ton stenkol och 9,500 ton eldfast lera.
Stabroek [-brouk]. Se Georgetown. 2.
*Stachys, bot. En på senare år här och hvar inom Sverige odlad art är S. tuberifera (S. affinis Bge), härstammande från Ostindien och allmänt odlad i Japan. Dess inhemska namn har omsatts till de hos oss brukade korogi (chorogi) eller koregi; den kallas äfven crosnes [krån], efter en ort i Frankrike, och kinesisk potatis. I vissa delar af den underjordiska stammen upptages rikligt reservnäring, så att de uppsvälla till perlbandslika, några cm. långa och ungefär 1 à 2 em. tjocka organ af en behaglig och uppfriskande smak. Dessa ätas dels kokta, anrättade ungefär som blomkål, dels råa, tillagade som sallad. Arten är fullständigt härdig äfven i mellersta Sverige och synnerligen lättodlad. (Jfr »Sv. trädgårdsför:s tidskr.», 1887, s. 106). G. A.
*Stackelberg, slägt. Jfr M. Stackelberg: »Kalender öfver ätten Stackelberg» (Helsingf. 1889). 1864 bildades »Stackelbergska familjestiftelsen», afsedd att bispringa behöfvande familjemedlemmar.
*Stad. Städernas antal i Sverige är nu 93, sedan Örnsköldsvik 1894 fått stadsrättigheter, men 92, om »Skanör med Falsterbo» räknas såsom en stad. — Haparanda stadsfullmäktige beslöto d. 30 Dec. 1898, att staden fr. o. m. 1901 skall hafva egen jurisdiktion. Efter denna tid lyder endast en stad (Borgholm) under landsrätt.
Stadarholsboken. Se Grågås.
Stade, Bernhard, tysk protestantisk teolog, en af de mest framstående och längst avancerade af bibelkritikerna, f. 1848, sedan 1875 professor i Giessen, har skrifvit bl. a. Geschichte des volkes Israel (bd 1, 1881–84, 2:dra uppl. 1885; bd 2, tills. med O. Holtzmann, 1888), hans hufvudarbete, Lehrbuch der hebräischen grammatik (I, 1879) och Hebräisches wörterbuch zur Alten testament (med Siegfried, 1893) samt utger sedan 1881 »Zeitschrift für alttestamentliche wissenschaft».
Stadling, Jonas Jonsson, tidningsman, författare, född i Myssjö socken, Jämtland, d. 12 Nov. 1847, genomgick Betelseminariet i Stockholm 1869–73, studerade i Upsala 1875–76, i Genève och Manchester 1876–78, gjorde 1880–83 vidsträckta resor i Amerika samt sysslade derefter med undervisnings- och skriftställare verksamhet samt har sedan 1891 varit fäst vid tidningen »Aftonbladet», der han i en serie artiklar behandlat bl. a. lapparnas ställning samt frågan om »egna hem» i Norrland. Han skildrade De religiösa rörelserna i Ryssland (1891), understödde som ombud för amerikanska filantroper L. Tolstoy i dennes arbete för lindrande af hungersnöden i Ryssland vintern 1892–93 och redogjorde för sina erfarenheter derunder i det illustrerade arbetet Från det hungrande Ryssland (1893; öfvers. till engelska). 1897 medföljde han Andrée till Spetsbergen, och våren 1898 anträdde han, jämte ingeniör K. Fraenkel (en broder till en af deltagarna i Andrée-expeditionen) och botanisten, kand. H. N. Nilson, en färd till norra Sibirien för att inhemta upplysningar om Andrées ballongfärd. Expeditionen gick d. 20 April från Stockholm öfver Petersburg genom Ryssland och Sibirien till Irkutsk, derifrån 500 mil utför Lenafloden till dess mynning (hvarifrån Nilson återvände uppför floden), sedermera nya 500 mil, i öppen båt eller efter hund och ren, längs kusten öfver Taimyrhalfön till Jenisejs mynning samt uppför denna flod till Krasnojarsk, hvarifrån återfärden anträddes med jernväg till Petersburg. I Dec. 1898 var expeditionen åter i Stockholm. Något spår efter Andrée fann man visserligen ej, men expeditionen medförde ej obetydligt vetenskapligt resultat, särskildt i botaniskt afseende.
*Stadsjord. Många städers donationsjord har under årens lopp till ej ringa del kommit genom häfd att öfvergå i enskildes besittning. För dess återvinning åt resp. städer har en mängd rättegångar förts med åsyftadt resultat. Om städernas donationsjordar se för öfrigt Kammarkollegii und. betänkande af d. 30 Dec. 1897 (på k. befallning befordradt till trycket 1898). — Om kronotionden från stad se Tionde. Suppl.
Stadsmäklare. Se Mäklare.
Stadtlohn, stad i preuss. regeringsområdet Münster (Westfalen), 5 km. från nederländska gränsen, vid ån Berkel. 2,563 innev. (1895). Der besegrade de kejserlige, under Tilly, d. 6 Aug. (n. st.) 1623 hertig Kristian af Braunschweig.
*4. Staël von Holstein, E. M., rappellerades i Dec. 1791, återkom till Sverige 1792 och var
Källa: Project Runeberg ·
