Sida 1105
Ting-hai ...
skolor med stort deltagande. De hyllningar på vers och prosa, som egnades skalden på hans 81:sta födelsedag och hans minne vid begrafningen, äro samlade i publikationen »Zacharias Topelius 14 Jan.–21 Mars 1898.» Efter hans död hafva utkommit Blad ur min tänkebok (1898) och Evangelium för barnen (1899), korta förklaringar öfver årets evangelietexter, i hvilka T. enligt egna ord »talar icke med kyrkans predikan utan med hemmets och skolans förtrognare språk». Hans Samlade skrifter började utgifvas 1899.
Toppa upp rårna, sjöv. Se Kaja.
Toppeld. Se Skogseld.
Toppila sund. Se Uleåborg.
Toppunkt, matem. Se Vertex.
Toptjider (Turk. Toptji-Dere, »kanonierernas dal»). Se Belgrad. Suppl.
*Torbjörntorp. 938 har. 404 innev. (1897).
Tordesillas [-si'ljas], stad i spanska prov. Valladolid, nära floden Duero. Omkr. 4,000 innev. T. var ofta kungligt residens. Fördrag 1494 (stadfäst af påfven Julius II 1506) mellan Spanien och Portugal, hvarigenom gränsen mellan dessa rikens utomeuropeiska besittningar bestämdes till en linie 370 leguas v. om Kap-Verdeöarna (hvad som låg ö. om denna linie skulle tillhöra Portugal, hvad som låg v. derom Spanien).
*Törekov. 503 har. 523 innev. (1897).
Torelius, Per Gustaf, tidningsman. Se Vårt land.
*Torell, O. M., lemnade 1897 chefskapet för Sveriges geologiska undersökning.
*Torestorp. 6,526 har. 1,512 innev. (1897).
*Toresund. 7,493 har. 1,289 innev. (1897).
*Torgau upphörde 1892 att vara fästning.
Torgoter. Se Kalmucker.
Torilis anthriscus, bot. Se Rödfloka.
*Torjord, kem., har på de senare åren fått stor användning till belysning (se Auers glödljus. Suppl.). De ihåliga käglor, s. k. »strumpor», hvilka af gaslågan upphettas till glödning, utgöras af ett nät af torjord med omkr. 1 proc. ceriumoxid. Härtill erforderlig torjord utdrages företrädesvis ur mineralet monazit (hufvudsakligen cerium-, lantan-, didymfosfat), som i form af sand träffas i Brasilien och Nord-Amerikas sydstater och innehåller variabla mängder torjord, ända till 6 proc. P. T. C.
Torkel Trane, psevdonym. Se Hansen (sp. 725), F. J.
Tornaeus, Johannes Jonae, prest, författare, blef 1625 student i Upsala, der han 1632 promoverades till filos. magister. Efter att hafva gjort vidsträckta resor, hvarunder han förvärfvade sig grundliga kunskaper i de orientaliska språken, utnämndes han 1640 till kyrkoherde i Neder-Torneå pastorat med tillhörande vidsträckta lappmark och dog d. 16 Juli 1681. T. har inlagt stora förtjenster om lapparnas höjande i religiöst och intellektuelt afseende. Under flitiga resor inom Torne lappmark egnade han sig nitiskt åt deras undervisning, hvilken under hans frånvaro sköttes af lappgossar, som T. uppfostrat. På grund af regeringens 1643 gifna uppdrag utgaf T. Manuale Lapponicum (1648), som innehåller kyrkohandbok, delar af Gamla test., Luthers mindre katekes, evangelier och epistlar, psalmer m. m. T. har äfven författat Beskrifning öfver Torneå och Kemi Lappmarker (1772). E. H–r.
*Torna härad. 46,164 har. 22,588 innev. (1897).
*Torna kontrakt. 41,222 har. 37,443 innev. (1897).
*Torne elf är enligt O. Appelbergs beräkningar 375 km. lång och har ett vattenområde af 40,650 qvkm., deraf 14,150 qvkm. i Finland och Norge.
*Torneå. 1. Neder-T., socken. 43,973 har. 2,998 innev. (1897). – 2. Neder-T. och Karl Gustafs tingslag. 92,980 har. 6,766 innev. (s. å.). — 3. Öfver-T., socken. 1,540 qvkm. 3,326 innev. (s. å.). — 4. Öfver-T., tingslag. 2,481 qvkm. 5,299 innev. (s. å.).
*Torneå, stad, hade 1,371 innev. 1895.
Torneå domsaga, i Norrbottens län, omfattar sex tingslag: Neder-Torneå och Karl Gustafe, Öfver-Torneå, Korpilombolo, Pajala, Juckasjärvi lappmarks, Enontekis lappmarks. 31,276 qvkm. 23,140 innev. (1897).
Torn-ur. Se Ur, sp. 1506.
*Toronto hade 181,220 innev. 1891. Det är jämväl säte för en anglikansk ärkebiskop och har två universitet: University of T. (sedan 1827), bestående af »university college» samt filosofisk och medicinsk fakultet (biblioteket räknar nu omkr. 60,000 bd) och Victoria university (sedan 1830), hvilket sedan 1890 har endast filosofisk och teologisk fakultet.
*Torp. 1. 8,137 har. 1,164 innev. (1897). — 2. 3,659 har. 2,108 innev. (s. å.). — 3. 1,169 qvkm. 8,024 innev. (s. å.). T. tillhör Medelpads vestra kontrakt. — 4. Tingslag, omfattar socknarna Torp, Borgsjö och Hafverö. 3,258 qvkm. 15,256 innev. (s. å.). — 5. Östra T., socken, 510 har. 860 innev. (s. å.).
*Torpa, socknar. 1. 8,624 har. 2,121 innev. (1897). — 2. 1,631 har. 520 innev. (s. å.). — 3. 11,921 har. 1,335 innev. (s. å.). — 4. 5,925 har. 1,366 innev. (s. å.). — 5. 11,032 har. 1,288 innev. (s. å.).
*Torpa, gods. Jfr G. Upmark: »Torpa» (i »Sv. fornminnesför:s tidskr.», 1897).
*Torpedo. — 2. Torpedbåt, torpedbåtförstörare, torpeddivisionsbåt. Se Minbåt. Suppl.
*Torquay uttalas tårkī.
Torrakan, zool. Se Kackerlackor.
Torrdocka. Se Docka. 5.
*Torres Novas ligger vid floden Almonda (ej Almondo).
*Torrlösa. 5,226 har. 1,915 innev. (1897).
Torrplåt. Se Fotografi (äfven i Suppl.).
*Torrskog. 12,653 har. 1,723 innev. (1897).
*Torrum, socken, som numera ofta kallas och skrifves Torhamn. 6,115 har. 3,714 innev. (1897).
Torrögdhet. Se Xeroftalmi.
*Torsby. 5,089 har. 2,195 innev. (1897).
*Torshälla, socken. 3,576 har. 1,642 innev. (1897).
*Torshälla, med en areal af 643 har land, hade 1,814 innev. 1897. Taxeringsvärdet var s. å. 1,342,450 kr., deraf 252,150 kr. för jordbruksfastighet. S. å. funnos 14 fabriker, med 132 arb. och 194,000 kr. tillverkningsvärde, och 49 handtverkare, med 76 arbetare. Ankomna och
Källa: Project Runeberg ·
