Sida 1106
Ting-hai ...
afgångna fartyg voro 391, om 16,463 tons, för hvilka i hamnafgifter erlades 504 kr. Stadens tillgångar 1896 upptogos till 81,030 kr., skulderna till 13,163 kr. För kommunala behof uttaxerades 6,35 kr. pr bevillningskrona. Nyby bruk straxt v. om staden är ändstation för Norra Södermanlands jernväg. Med Södermanlands läns öfriga städer utom Eskilstuna bildar T. en valkrets vid riksdagsmannaval till Andra kammaren.
*Torskinge. 6,249 har. 696 innev. (1897).
*Torslanda. 2,267 har. 667 innev. (1897).
*Torslunda. 5,598 har. 1,395 innev. (1897).
*1. Torstensson, L. Hans Bref till Rikskansleren A. Oxenstierna, omfattande åren 1634–49, utgåfvos 1897 af Vitt. hist. o. ant. akad. genom P. Sondén (i »Rikskansleren A. Oxenstiernas skrifter och brefvexling. Senare afd.», bd 8).
Torstuna. 1. Härad, omfattar numera ingen del af Huddunge och Vester-Löfsta socknar. 27,837 har. 6,857 innev. (1897). — 2. Socken, 7,057 har. 1,583 innev. (s. å.).
*Torsvi. 1,642 har. 249 innev. (1897).
*Torsåker. 1. 43,645 har. 6,732 innev. (1897). — 2. 3,819 har. 514 innev. (s. å.). — 3. 10,189 har. 1,284 innev. (s. å.).
*Torsång. 7,370 har. 1,341 innev. (1897).
*Torsås. 1. 22,854 har. 5,511 innev. (1897). — 2. Vestra T. 20,832 har. 3,674 innev. (s. å.). V. T. och Härlunda frånskildes år 1893 till eget pastorat. — 3. Östra T. 7,913 har. 1,661 innev. (s. å.).
*Torsö. 8,904 har. 1,580 innev. (1897).
*Tortola, ö, har omkr. 4,000 innev.
*Tortuna. 3,649 har. 1,023 innev. (1897).
*Torup. 1. 22,245 har. 2,662 innev. (1897), hvaraf 1,331 i Tönnersjö härad och likaså 1,331 i Halmstads h:d. — 2. 7,294 har. 991 innev. (s. å.).
*Torö. 2,924 har. 439 innev. (1897).
Toscanelli, Paolo del Pozzo, italiensk astronom, f. i Florens 1397, d. 1482. Se Columbus. Suppl., sp. 269.
Tosenfjord. Se Bindalen. Suppl.
*Tosjö. 9,164. har. 1,530 innev. (1897).
Toskanska hafvet. Se Tyrrhenska hafvet.
Tosker, en afdelning af albaneserna (se d. o. Suppl.).
*Tossene. 6,565 har. 4,017 innev. (1897).
*Tostared. 2,026 har. 485 innev. (1897).
*Tostarp. 1. 2,203 har. 734 innev. (1897).
*Tosterup, socken. 1,297 har. 472 innev. (1897).
*Totalisatorn är kapplöpningsbanornas officiella vadhållningsbyrå, baserad på principen: ömsesidighet hos alla de vadhållande. Biljetter eller qvitton å olika insats belopp för hvarje häst säljas, på en tafla anges för allmänheten undan för undan summan af insatserna på hvarje häst och på allesammans. När löpningen börjar, stängas biljettluckorna, och omedelbart efter löpningen fördelas insatserna (med afdrag af provision) mellan dem, som gjort insatser på den segrande hästens nummer, samt utbetalas mot qvittornas återlemnande vid totalisatorns biljettluckor. Genom förordn. d. 4 Febr. 1898 är bruket af totalisator numera förbjudet i Sverige.
*Totis hade endast 6,925 innev. 1890 och den närbelägna köpingen Tóváros (med kapplöpningsfält och många landtställen, tillhöriga innevånare i Budapest) 4,257 innev.
Totonicapam, stad i central-amerik. republiken Guatemala, omkr. 2,500 m. öfver hafvet, 100 km. n. v. om hufvudstaden Guatemala, har ett vackert läge på en högslätt bland fruktträdgårdar. Omkr. 25,000 innev., mest quiché-indianer, hvilka tillverka yllevaror, lerkärl och musikinstrument.
*13. Tott, Åke Henriksson, dog d. 15 Juli (ej Juni) 1640.
*14. Tott, Klas Åkesson. Jfr M. Weibull: »Drottning Kristina och C. Tott. Några historiska beriktiganden» (i »Lunds univ:s årsskrift», XXIX, 1893), hvarest visas, att Kristina aldrig tänkt på att utse Tott till Karl Gustafs efterträdare eller göra honom till hertig eller skänkt honom 200,000 rdr.
*Tottarp. 954 har. 629 innev. (1897).
Tottie [-ti], Henry William, universitetslärare, f. i Stockholm d. 29 Okt. 1856, blef student i Upsala 1875 och teol. kandidat 1883, prestvigdes s. å. samt anställdes 1885 efter två års presterlig verksamhet i hufvudstaden såsom docent i kyrkohistoria vid Upsala universitet. 1886 uppfördes han på förslag till professuren i kyrkohistoria derstädes och utnämndes 1893 till professor i pastoralteologi och kyrkoherde i Danmarks prebendepastorat. Vid jubelfesten s. å. utnämndes han till teol. doktor. 1883–93 verkade T. vid sidan af sin akademiska tjenstgöring såsom Svenska kyrkans missionsstyrelses ombud och sekreterare och företog i denna egenskap 1886 en inspektionsresa till kyrkans missionsanstalter i Natal och Sululandet. Genom det stadgeförslag han vid återkomsten afgaf erhöll vår kyrkas syd-afrikanska mission sin organisation, och nya missionsområden upptogos. Sedan 1893 är T. ledamot af Svenska kyrkans missionsstyrelse. Under en med understöd af statsmedel företagen resa i Danmark och Tyskland 1895 besökte T. flere universitet för att taga kännedom om prestbildningen och afgaf s. å. förslag till den teol. seminarieinstitution, som 1896 upprättades vid Upsala universitet, och i skriften Den teoretiska prestbildningen (1896) framställde han förslag till ordnande af undervisnings-, studie-, och examensväsendet inom de teol. fakulteterna vid rikets universitet. Han blef ock ledamot af den med anledning af denna skrift 1897 tillsatta kungl. komité, som i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de i nämnda skrift uttalade önskningsmål afgifvit förslag till stadga för det teol. undervisningsoch examensväsendet. Sedan 1896 har T. årligen på uppdrag af ärkebiskop Sundberg förrättat visitationer i Upsala stift och är sedan 1897 inspektor för Upsala folkskolelärareseminarium. Såsom ombud för Upsala teol. fakultet bevistade han 1898 års kyrkomöte. Bland T:s utgifna skrifter märkas, utom en mängd uppsatser i Nordisk Familjebok samt inoch utländska tidningar och tidskrifter, Jesper Svedbergs lif och verksamhet (2 bd, 1885–86), Haqvin Spegel såsom kateket och homilet (1890), Evangelistik (1892), Äktenskaps ingående och upplösning enligt gällande svensk rätt (1892), Den prästerliga strafflagen (1893). T. utgaf 1884–93 »Svenska kyrkans missionstidning» och redigerade 1890–93 Sv. bibelsällskapets årsberättelser.
Källa: Project Runeberg ·
